3191: Sista aktens dramatik fortsätter

Postat den 2021 9 januari av Lars Vilks

Det ena efter det andra att ta ställning till. Idag blev frågan om dem som värnar om yttrandefriheten skall försvara Trumpens rätt att twittra. Twitter är visserligen inte staten men spelar en så stor roll för meningsutbytet att det inte bara kan hänvisas till det privata företaget. Något som Nils Funcke säger liksom att han är beredd att försvara Trumps rätt att twittra. (Aftonbladet)

Åsikterna går nog mer åt att Trump skall stoppas på alla sätt som är möjliga, se t ex Independant.

I vår lokala miljö bör vi också ta hänsyn till Alex Schulmans fyra år av konstant lidande (Expressen). Han har inte haft det lätt och än är det långt till den 20 januari. Barmhärtighet eller yttrandefrihet?

Sett ur ett dramaturgiskt perspektiv är det givetvis ännu en aria i den dramatiska slutakten. Sorgligt nog kan konsten inte komma i närheten av denna skapelse som visserligen är omedveten men just därför har den precis den äkthet som är svår att imitera. Det verkliga blir endast synligt i parodin (förutsatt att rubriken ”parodi” kommer från betraktaren). Vi väntar på operan ”Trump twittrar i Vita Huset”. Inte så långt avstånd till John Adams ”Nixon in China”.

Publicerat i politik, yttrandefrihet | Lämna en kommentar

3190: Konstnotiser

Postat den 2021 8 januari av Lars Vilks

Några kända konstnärer har tagit avstånd från stormningen av Capitolium (art newspaper). En reaktion som knappast kan kallas för oväntad. Möjligen intressant för involverade i konstvärlden. En annan, något mer flamboyant, vändning vore att vifta med lite Situationism: ”Fantasin till makten”?

Så har vi en helt annan provokation. I Brasilien har åtminstone några konservativa blivit upprörda över Juliana Notaris offentliga verk ”Diva”. Konstnären hävdar verkets mångtydighet men en bestämd tolkning har fått ett klart genomslag (artnet).

Publicerat i om utställningar m m, politik | 1 kommentar

3189: Grande Finale

Postat den 2021 7 januari av Lars Vilks

Som väntat fick medierna en julafton med Trumprapporter och de egna spekulationerna. Dramaturgiskt kan man undgå att se att det blev en rejäl final på en epok. Att driva Trumps linje kräver ett speciellt psyke, ett psyke som fungerar så länge det finns tillräckliga framgångar. Nederlag är inte möjligt och när detta kommer går det åt skogen.

Men framgångarna för presidenten skall inte underskattas. Trots att han hade medierna emot sig blev han snabbt immun mot utfall och mer eller mindre grova satirer. Mediemotståndarna engagerade sig dagligen och otaliga är de skriverier som hör hemma i den avdelningen.

Äntligen, kan man säga t ex på DN, som idag excellerar i ett artikelkluster: 14 artiklar annonseras på hemsidan.

Det gäller att ta i och sätta de egna seglen i vindriktningen. Mest exalterad är Per Svensson som finner en parallell till Romarrikets Nero. Det går nu att påstå vad som helst i denna segeryra. Så kan man passa på att varna för att vissa högerpartier förmodligen planerar att störta även den svenska demokratin (DN).

Nu gäller det att fjärma sig för den utpekade. Annika Sörenstam har mottagit medalj av president Trump. Det politiskt korrekta vore att säga nej. Nu väntar man på hennes förklaring (Aftonbladet).

Publicerat i politik | 5 kommentarer