2001: En politisk debattör meddelar sina tankar

Allting blir inte som har tänkt sig. Debatten på Folkets Hus i Göteborg flyttades först från torsdagen på grund av oroliga lärare till fredagen. En danskurs i källaren satte sedan definitivt stopp för hela saken. Så kan det gå. Som en liten ersättning, och med avsevärt underhållningsvärde, kom istället en av dem som skulle ha suttit i panelen, Peter Sunde Kolmisoppi, med en artikel i Aftonbladet. Sunde har inte mycket mer än några välkända ramsor att lägga på bordet:

”Min infallsvinkel var att jag ville konfrontera Vilks med att hans verk, visserligen skyddade av yttrandefriheten, ändå trampar neråt. Att yttrandefriheten inte tar bort kraven på solidaritet mot utsatta. Att yttrandefriheten inte tar bort de mänskliga faktorerna som uppstår. Att man har en rätt att bli respekterad för den man är.”

Svaret på denna soppa är nästan för givet för att ens formuleras, men dock: Att med yttrandefriheten ifrågasätta en religiös-politisk auktoritet som representerar dogmer som bryter mot de mest grundläggande mänskliga rättigheter. Och detta utgör ett politiskt program som gäller i avsevärda delar av världen. Detta menar alltså Sunde är ”idioti”.

Man kan ju ha rätt att bli respekterad för vad man i grund och botten är (här återklingar den politiska schlagern ”allas lika värde” som Sunde torde ha ropat i kör vid åtskilliga tillfällen). Men alls inte lika självklart för vad man tycker och vad man står för.

Publicerat i debatt, yttrandefrihet | 147 kommentarer

2000: Ett steg framåt för yttrandefriheten

I denna hukande och avvärjande tid är det ändå några som inte böjer sig. Det handlar inte bara om en symbolhandling, det finns skäl att diskutera vidare kring yttrandefriheten. Främst var den har hamnat efter de händelser som präglat inledningen av 2015. Först ut är Piraterna.

Publicerat i yttrandefrihet | 41 kommentarer

1999: I tidens debattanda

2 Girls övervinner en kruka. En titel på ett pågående verk som hyllning till intermezzot i Karlstad. En mera upplysande förklaring kommer senare.

Det postsekulära samhället som vi berörde häromdagen visar sig i den debatt som pågår i DN om religionernas nytta eller icke-nytta. Det är ju så ibland att dogmer och regler kan överensstämma med behov och förnuft. Och religion är till för människors behov av att tro på något. Men frågan är alltså om totalsumman utgör fördelar eller nackdelar. Det tvistar man om på DN och DN. Strängt taget innebär religion att åsikt går före insikt. Om den saken skrev Dick Harrison en artikel i fjor med titeln ”Kränkt av fakta”. I det har vi väl ett stycke Zeitgeist. En åsikt är lätt att skaffa sig. Allra lättast är att sluta den politiska korrektheten till sitt bröst och ta till brösttoner. Så har vi en religiös väckelse som ger många vilsna själar en helig väg genom livet. Tämligen automatiskt medföljer lättkränktheten. Intressant nog kan denna väckelse omfatta såväl den som är fattig i anden som den intellektuelle. Så fungerar en äkta religion.

Så var det frågan om Islams modernisering. När jag råkade påtala detta behov för några år sedan blev det ett himla liv (det var då jag blev utkastad från utställningen i Östersund). Men det är ett enkelt faktum att man har all anledning att uppdatera sig. Som man kan läsa i SvD ställs nu förhoppningar på ett kommande möte. Någon snabb resa kan man ändå inte räkna med. Religioner och andra övertygelser tillhör det känsliga området identitetspolitik och när någon väl har identifierat sig med någon lämplig åsikt rör sig förändringsmodulen lika långsamt som en lus på en tjärad sticka.

Publicerat i debatt | 65 kommentarer