2833: Hot sätter stopp för konst i Japan

Postat den 2019 14 augusti av Lars Vilks

På triennaler och biennaler bör man visa det man brukar, alltså okontroversiella verk. Det kan fungera väl och kritiker och publik kan efter eget skön kalla en del verk för kontroversiella när man tänker sig att någon skulle kunna reagera.

Men blir det reaktioner är det värre. Så gick det för ett av de stora evenemangen i Japan, Aichi-triennalen. Utställningstiteln ”After ’Freedom of Expression?’” kunde inte riktigt leva upp till sin titel utan efter hot mot skulpturen Statue of a Girl of Peace av de koreanska konstnärerna Kim Seo-kyung och Kim Eun-sung fick man stänga. Protester har inkommit vilket får sägas vara behövligt. I varje fall kan konsten ännu vara lite farlig. (artnet)

Publicerat i Biennaler, yttrandefrihet | Lämna en kommentar

2832; Vad som kan vara rätt och riktigt i politiken

Postat den 2019 12 augusti av Lars Vilks

Per Wirtén är djupt bekymrad över politikens brist på ”sanningen” (Expressen). Man kan ana att hans verkliga bekymmer sedan lång tid är Trump och en del lokala förmågor som Hanif Bali. Men ”sanningen” om det han är bekymrad över borde kanske ha fått några rader. En politiker kan inte med fördel hålla sig till ”sanningen” eller låt oss tona ner det till ”nyanserad framställning”. Med nyanserad framställning vinner man inga röster. En politiker får servera det som verkar bäst, vara inkorrekt (under förutsättning att det fungerar (och det gör det ofta), ta saker ur sin kontext, vinkla efter eget skön osv. Och idag kan man gå väldigt långt eftersom så många röster deltar i de alltmer känslomässiga utspelen.

Wirtén tror att vi skall komma tillrätta med sakernas tillstånd genom att ta allt som sägs på allvar. Alltså att vara blind för det som faktiskt sägs, antingen det rör sig om rena fantasier eller har en ironisk mening. Han får väl själv ta sig an detta uppdrag där han uppenbarligen inte menar vad han säger. ”Sanningen” finns inte ens i hans eget koncept.

Publicerat i politik | 2 kommentarer

2831: Rätt och fel och farlig konst

Postat den 2019 10 augusti av Lars Vilks

Victor Malm ger sig på Stina Oscarsons uttalande ”En konstnär som vill upplysa sin publik om rätt och fel är därför inte längre någon konstnär.” (Expressen) Ja, Oscarson har naturligtvis fel i det. Oavsett vad konstnären upplyser om är denne fortfarande konstnär. Men det kan bli problem med kvaliteten emedan konstvärlden inte taxerar pekpinnekonst särskilt högt. Men det har ändå ett problem i konsten eftersom detta med att tänka politiskt korrekt är något som framhålls, mer genom övergripande deklarationer än genom konkreta verk.

Det är tydligen svårt för en del skribenter att hantera konsten som ett kreativt samarbete mellan konstnär och publik. Ju mer entydighet desto mindre möjligheter för mottagaren.

Vi får igen höra historien om Platon och skalderna. Som jag har nämnt tidigare fanns det ingen konstfråga på den tiden. Skalderna var besvärliga för Platon eftersom de kunde rycka med sig åskådarna och skapa för Platon oönskad oordning.

Ingen är längre rädd för konsten skriver Malm. Kanske inte helt korrekt. Jag kan ju bara hänvisa till min egen verksamhet. I Sverige kan jag inte visa mina verk utan att våldsamma skräckvågor går genom samhället. Och det räcker med att jag visar mig som representant för farlig konst för att utlösa stor oro.

Publicerat i konstteori, politik | 64 kommentarer