2920: Tämligen välkänt men outsägligt

Som det redan påpassligt framkommit i kommentarerna har Assar Lindbäck skrivit en debattartikel om invandring och integration (DN). Artikeln är låst men den kan läsas på Tino Sanandajis FB.

Det som kommer fram är inga överraskningar utan något som länge har varit känt ehuru förnekat. Lindbäck skriver: ”Den första faktorn är immigrationens storlek. Den andra faktorn är invandrargruppens sammansättning. Den tredje faktorn är mottagarlandets förmåga att ta emot invandrarna på ett meningsfullt sätt. Tyvärr är dessa faktorer långt ifrån gynnsamma för Sveriges del.
Vi börjar med den första faktorn. Under det senaste decenniet har invandringen till vårt land varit – och är fortfarande – exceptionellt hög i ett historiskt perspektiv.”

Mycket tid har förlorats genom överoptimistiska kalkyler istället för att bemöta problemen.

Publicerat i politik | 24 kommentarer

2919: Dagens debattbränsle

Den amerikanska likvideringen av en betydande iransk skurkgeneral har engagerat idag. Man inser snart att händelsen är en av dessa ständigt inkommande spelbrickor som används i det grundmurade ideologiska ställningskriget. Tämligen få individer torde ha några större sympatier för generalen men i valet mellan honom och Trump blir det ändå generalen som får försvaras om man tillhör den antitrumpska ligan. Naturligtvis bör generaler med ett makabert register av skändligheter ställas inför rätta. Men eftersom det finns diktaturer gäller andra spelregler. Osv.

Filosofen Torbjörn Tännsjö brukar dyka upp med en del rätt märkliga idéer. Idag har han fått uppmärksamhet för sitt förslag att inte könsdiskrimera idrotten. Detta har föranlett syrliga kommentarer lite över allt. Hans förslag får nog sägas vara orimligt men inte på de premisser som de flesta (tydligen utan att ha läst hans DN-artikel) har anammat. Han skriver:

”Låt kvinnor tävla mot män med samma fysiska villkor i gemensamma klasser.

Hur är det då med idrotten? Den utgör en näst intill offentlig inrättning med sina organisationer, ekonomiskt sammanflätade med statsmakten. Där tas könsdiskrimineringen för given. Tanken är väl att skydda det ”svagare” könet genom en förment neutral diskriminering. Resultatet blir ändå orättvist. Kvinnor tillåts inte tävla med och besegra män på lika fysiska villkor.

Det går att konstruera klasser inom idrotter som gör det möjligt för individer att mötas, utan avseende på kön. Man får dela in på grunder som är direkt relevanta för prestationsförmågan (längd, vikt, muskelmassa, halt av testosteron i blodet och så vidare).”

Logiskt korrekt tänkt men idrotten skulle förvandlas till ett laboratorium för mätningar av varje tävlande individs prestanda och sedan kommittéer som skall avgöra klassificeringarna. En tävling i sig som skulle tilldra sig minst lika stort intresse som själva utövandet.

Publicerat i politik | 10 kommentarer

2918: Ursprunglighetens fantasi

Metropolitan Museum har beställt två stora målningar av kanadensaren Kent Monkman. Monkman (som har en hygglig ranking på ca 2500) är delvis en representant för ursprungsbefolkningen så han har sitt mandat att framlägga en omvändning av historien något som har pågått en längre tid. Målningarna är tekniskt virtuosa men man kan inte koma ifrån att de har lite kitschnatur över sig. Och ett budskap som måste mötas med den största välvilja. Inte för att konsthistorien kan ändras särskilt mycket. Det är ju ändå så att alla historier om ursprungsbefolkningen måste filtreras genom den västerländska konsten som man villigt absorberar. Monkman pekar på att de konstnärliga framställningarna av ursprungsbefolkningen är sedda och skapade av västvärlden och därför fantasier. Men konsten kan inte mycket mer än att skapa fantasier och det blir samma sak med Monkmans bidrag.

Som man kan förvänta sig har målningarna fått ett gott mottagande i konstvärlden, se t ex i New York Times.

Publicerat i om utställningar m m | Lämna en kommentar