Frans G Bengtsson skrev för många år sedan en liten berättelse ”Othello och fotbollsreferenten”, som ingår i samlingen De långhåriga merovingerna. Den handlar om en amerikansk tidning som inte har någon teaterrecensent och sätter in sin sportjournalist. Denne får ta sig an en föreställning av Othello. Med stor entusiasm kastar sig journalisten över sitt uppdrag och man får säga att han gör så gott han kan.
Det är inte utan att jag kommer att tänka på detta när jag läste litteraturkritikern Crister Enanders recension i Helsingborgs Dagblad av den skandinaviska utställningen Dreamlands Burn på konsthallen Mücsarnok i Budapest. Inte är det ofta man skådar en dylik totalsågning. Ja, inte bara det att utställningen i Budapest och den skandinaviska konsten avrättas. Under artikelns gång hetsar Enander upp sig alltmer och avslutar med att avfärda hela samtidskonsten och den institutionella konstteorin (”den befängda definitionen”). Samtidskonsten får följande generella betyg:
”Det är en incestuös, självupptagen uttrycksform som lämnar betraktaren likgiltig och håglös, oberörd och ointresserad. Det är en konst som är intellektuellt impotent, känslomässigt stum och mentalt avtrubbande.
Den berättar ingenting. Den säger ingenting. Den vill ingenting.”
Klart att det här hänger samman med djup okunnighet. Tydligen har Enander inte lagt märke till hur den internationella samtidskonsten har utvecklats under den senaste 20-årsperioden. Kastar man in sina reserver kan läsaren begära att de åtminstone skall vara uppdaterade. Helsingborgs Dagblad är visserligen en lokaltidning, men lite bättre än så här borde den kunna prestera.
Utställningen visar konstnärer som Eija-Liisa Ahtila, Felix Gmelin, Carl-Johan de Geer, Nathalie Djurberg, Johanna Billing, Miriam Bäckström, Vibeke Tandberg, Jens Haaning, Tellervo Kalleinen och Oliver Kochta-Kalleinen, Jacob Dahlgren, Jonas Dahlberg, Ann Böttcher, Carl Michael von Hausswolff, Ragnar Kjartansson för att nämna några. Åtskilliga av dessa arbetar utpräglat visuellt och kan knappast sägas vara beroende av särskilt mycket diskursmaterial – om det nu skall ses som en belastning.
Vi kan blott konstatera att Enander presterat årets första ”recension kalkon”.
Alltför konceptuell och meningslös enligt recensenten; Nathalie Djurberg, Florentin 2004
Underhållande läsning! Nästan lika rolig som ”Bildkonstens dödgrävare – Curatorer?” av Dag O´Pegrén (målare&poet). Se: http://www.kultur1.nu/magasinett/start/doc.php?did=286, för ett gott skratt!
Hur kan Crister Enander skriva att utställningen lämnar betraktaren oberörd när han själv blev så upp/rörd? !
Tjenis Dorinel,
Ja hur kan han det? Men kan inte kritiker skriva exakt vad de vill? Om du inte hade gillat den utställningen själv hade du säkert själv kunna citera just det där för att bevisa att du hade auktoritets medhåll för att det var en kass utställning. eller hur? Tänk efter…
Love/ J
ha ha men det är ju så motsägelsefullt å kul! jag älskar verkligen vissa utav HD´s recensioner. min mamma klipper ut och skickar dom roligaste till mej. fantastiskt!
Hej Joaquim!
Karin har fattat att jag menade att det är motsägelsefullt att skriva att man blev håglös och oberörd av utställningen samtidigt som man går i taket. Crister Enander borde ha erkänt att han blev provocerad eller irriterad. En annan lösning vore att istället för att skriva en engagerad recension publicera ett meddelande i stil med ” Utställningsrecensenten Crister Enander blev så håglös och utmattad av utställningen att han inte orkade skriva en recension.”
Bäst av allt är att Lars recenserar recensenten…vilket är lysande. Mer sånt.
Tjabba!
Nej jag håller inte med dig här Dorinel!! För det första tycker jag recensionen är bra och rolig. Det finns inga krav på att en kritiker skall vara konsekvent. Dessutom verkar det i recensionen som han är upprörd över att utställningen inte är engagerande. Jag menar typ att en utställning behöver ju inte vara provokativ för att man inte gillar den, eller hur? Det är lite billigt att säga så.
Och Per att recensera en recensent är ju helt barockt. Då blir det ju bara en karusell av det hela. Acceptera istället vad han skriver och låt det passera. Det är ju inte hela världen eller hur??
Fridens!/ Jocke
ah joaquim du är rolig du med. stor KRAM till dej.
Den här frågan är till Lars. Jag skulle vilja undra om det finns någon möjlighet att få skriva ett helt inlägg här? Eller får man nöja sig med kommentarer hela tiden?
Tacksam för svar/ Jocke
Hej Joaquim!
Jag brukar gilla när en recensent ser en samtidskonstutställning med ”gemene mans” ögon och sågar den totalt, men i detta fall blev det ganska roligt eftersom han skrev gång på gång hur utmattad och håglös han var medan han i praktiken var ursinnig. Det är min tolkning och det har jag redan sagt.
Jag håller med dig att Crister Enanders recension är rolig men då mest på grund att den är så full av fördomar. Du märkte väl att han ratade allt som hade med video att göra?
Du skriver till Per att ”recensera en recensent är ju helt barockt. Då blir det ju bara en karusell av det hela.”
Välkommen i karusellen! Här recenseras Vilks recension av en recension och sen recenserar vi varandras recensioner…. Och snart biter vi Crister Enander i svansen.
Nej fan, jag gillar idén. Att jag ibland inte håller med Lars i sak när han skriver sina recenssioner är en sak. men det är sympatiskt och kul. Att vaka över väktarna.
Det blir inte lika kul när konstnärer gör utställningar som rackar ned på kritiker. Det känns som att kritiken har fått för stor plats då. Jag förstår frustrationen, men tycker de tappar ett tillfälle att uttrycka annat.
Exempel på sådant
Up against the Wall motherfucker, Fredrik Wretman (Som visserligen var kul.)
Fuck the critics, Max Book.
Study hard young critics, Karl Larsson
Finns säker fler jag glömt eller inte känner till. Som den där videon, jag glömt vem som gjorde den.
Hej Joaquim!
Jag brukar gilla när en recensent ser en samtidskonstutställning med ”gemene mans” ögon och sågar den totalt, men i detta fall blev det ganska roligt eftersom han skrev gång på gång hur utmattad och håglös han var medan han i praktiken var ursinnig. Med det är min tolkning och det har jag redan sagt.
Jag håller med dig att recensionen är rolig men då mest på grund att den är så full av fördomar. Du märkte väl att han ratade allt som hade med video att göra?
Du skriver till Per att ”recensera en recensent är ju helt barockt. Då blir det ju bara en karusell av det hela.”
Välkommen i karusellen! Här recenseras Vilks recension av en recension och så recenserar vi varandras recensioner…. Och så biter vi snart Crister Enander i svansen.
Dorinel M
Bara inte någon gör ett konstverk av det! Haha-
Det som är en del i det hela är att HDs texter läses av en lokal publik i Helsingborg.
Av de som ser och handlar konst i staden. Och har HD någon påverkan så innebär det något nästa gång någon gör ett konstinköp i Helsingborg. Den lokala scenen bestäms mycket hur banker, rotary och konstföreningar reagerar.
Joaquim, du tyckte inte jag skulle recensera recensenterna. Ditt argument var dock rätt egendomligt – att detta skulle leda till att man recenserade den som recenserat recensenten osv. Det är ungefär detsamma som att säga att man inte skall göra metakonst för då går någon metakonst av metakonsten osv. Det blir inte så, för varje led blir saken allt ointressantare.
Kritikerna har en bestämd roll, att lägga ut texten och formulera konsten. Du vet säkert att en del av kritikerna är inflytelserika och därmed kan de skriva in konsten i bestämda fåror. Ibland är det riktigt dåligt, ibland naturligtvis bra och intressant, för det mesta neutralt. Men det är sällan någon kommenterar det skrivna, vad som menas och vad det kan innebära. Det är därför jag anser det väsentligt att skriva om kritikernas texter.
Jodå, om du vill skriva något längre är jag öppen för sådant. Jag tar gärna in bidrag.
Och förresten har Fredrik Svensk svarat Enander i HD: http://hd.se/kultur/
Per. Du förbiser att Helsingborg håller på att bygga upp en större verksamhet. Dunkers kulturhus kan man inte helt förbise ifrån. Där har man en relativt hygglig kvalitet på samtidskonsten. Och för den verksamheten spelar lokaltidningen en inte obetydlig roll.
Dessutom får man ta hänsyn till att de flesta tidningar idag har nätupplagor och kan läsas av intresserade över hela landet. Men då får det vara skribenter som håller tillräcklig nivå för att kunna fånga andra läsare.
Hej Dorinel och Per och alla andra eventuella läsare.
Jag är i och för sej med och skriver på en blogg där vi skriver lite om konst men jag kallar mig inte recensent för det. Därför tycker jag inte riktigt att jag är med i karusellen.
Om han är fördomsfull så kanske du har rätt. Men det är väl recensenter ofta? De är fördomsfulla och anser sig ha något att säga som folk skall vara intresserade av + att de alltid har rätt.
Han kanske är ursinnig just för att han inte blir provocerad av svenska samtids konst videos typ Djurberg. Jag blir inte heller det trots att de skriker: HÄR KOMMER JAG OCH PROVOCERAR! Tänker bara tja det var en dålig och ointressant ler film det där.
Men sedan håller jag helt med Lasse (är det ok att säga så?) om att massan och för stå sig påarna verkar gilla hennes filmer och tycker det är konst. Javisst då är det kvalitets konst. Fast recensenten har måste inte gilla saker bara för att det är kvalitet och för att alla andra gör det. Han/hon kan ju hitta ett nytt sätt att se det på, eller hur? Och försöka ändra bilden på att typ Djurberg är kvalitets konst och att folk istället skall börja tycka att det är skit.
Fridens på er!/ Jocke
Hej Lars, tvärtom! Meta konst är min favorit konst!
Jag ändrar mig om recensions karusellen. Det brukar anses ofint att recensera recensioner men det är ju såklart helt ok.
Jag tycker delen som handlade om den här institutionella teorin i hans recension var skit dålig. Han hade ju inte fattat vad den handlar om. Resten av recensionen var rätt kategorisk, men bra på många sätt!
Jag skriver super gätna något inlägg! Jag skall fundera ut något som kan vara bra och tänkvärt. Super generöst av dig. Det vore en ära att bli publicerad!
Fridens/ Jocke
Dorinel du har visst glömt att svara på de här sköna 5 punkt grejorna under en gammal post… Vill du inte det eller har du bara glömt?
Ha det!/ Jocke
Recenssionen är en Succé.
Klick klick klick
så hade en massa konstintresserade klickat in på HDs sida. Fler unika klick att redovisa för annonsörerna. Som tycker att HD blivit en något viktigare tidning.
En akademiker rycks upp från skoldammet och får bli viktig, får påtala hur oviktig hans antagonist är i ”Konstvärlden”.
Vi läser och tycker. Oroar och roar oss.
Kick, klick klick…lite mer bredband tack….allt är som det skall.
Den stora frågan är väl vad en recension om en utställning i Budapest gör i en lokaltidning? Vill de provocera? Tänker de ta upp kampen med DN? Eller ligger det gammalt lokalt groll med den institionella Lars Vilks som lurar där nere vid stranden.
Joaquim
Jag tycker nog att du försöker recensera ganska ofta här med värdeomdömen om ditten och datten.
Recenssionen är en Succé.
Klick klick klick
så hade en massa konstintresserade klickat in på HDs sida. Fler unika klick att redovisa för annonsörerna. Som tycker att HD blivit en något viktigare tidning.
En akademiker rycks upp från skoldammet och får bli viktig, får påtala hur oviktig hans antagonist är i ”Konstvärlden”.
Vi läser och tycker. Oroar och roar oss.
Kick, klick klick…lite mer bredband tack….allt är som det skall.
Lars
Aha jag visste att det låg något lurt där bakom.
För varför skulle en lokaltidning angripa en utställning långt långt botra….men då förstår jag.
Kan inte inte dina eventuella lokalautspel haft med saken att göra?
Och en liten maktkamp utspelas lokalt?
Riktat mot Per främst: Jag recenserar inte, jag tycker. Det är skillnad där. Recenserar man är man proffs och bevakar i någonslags allmän intresse. Vad jag säger bryr sig nog ingen särskilt mycket om och det är kanske tur det! För dig inte minst *LOL*…
Pax vobiscum/ Jocke
Joaquim
Ok du är en tyckare
Du har mycket på ditt hjärta och ingen som lyssnar.
Ok, jag köper det.
Joaquim
Det du tycker, gillar man kanske.
Eller så gillar man det inte. Gillar man inte dig så kanske man gillar det du inte gillar.
Per. Det är en gåta varför Enander skrev om utställninen i Budapest. Han brukar inte skriva om konst och varför valdes den här avlägsna saken? Kanske den gode recensenten gärna ville åka på semestertur till det härliga Budapest.
Till Jocke vill säga att Djurberg är onekligen kompetent. Hon gör bra saker. Men det är inte särskilt provocerande för annat än mycket små barn. Snarare är hennes filmer roliga och bisarra. Enander skulle nog också tycka så, men han tittade inte efter.
Lars
Jo det luktar nog något sådant.
Underskatta inte hans lokala status efter detta statement. Ni kanske ryker ihop så att annonsörena i tidningen jublar. Men det väl bara du.
Per, det du skriver om inklickningarna är väl lite intressant. HD får uppmärksamhet och så också Enander. Men för dem som vet vad saken gäller blir det en framgång på kalkonnivå, fördomarna bekräftas, lokalblaskorna håller inte måttet.
Lars
När idag stod en lokalblaska för inblick i nägot tygreämne?
Att du uttrycker att en rec är kalkon är bra och kul tycker jag, för det visar din ståndpunkt.
Kritiker borde oftare få ta del äv sådant i skriven form. Inte som en hämnd för egna oföätter utan för
att det kanske finns något för dem att lära.
Att lokaltidn inte håller måttet enligt en världsvan professors måttstock har ju inte förhindrat dem från att bli en lokal maktfakor, i alla fall i deras egna ögon. Det blir väl två läger där nere nu? Och kanske kan lokaltidningen tjäna en hacka på det. De kanske har lärt sig av kvällspressen som ständigt ställer två grupper mot varandra.
(minns du när Martin Thimell förlöjligade Lars O? Ingen av dem led någon skada. Snarare tvärt om. De som höll på de olika lägren blev väl snarare mer positionerade.)
Kan det vara så att några av de negativa röster som hörs om Djurberg höjs efter den enorma mediabevakningen och branchuppskattningen.
Reaktion, säger psykologerna och kognitivisterna är ofta kopplat till förväntnings nivån.
Hade hon varit relativt okänd så hade inte allt ont blod svallat över.
Filmerna är relativt OK, i vissa fall rätt bra. Men i relationen till hur viktigt verket blivit så kan man undra lite.
Kan känna igen mig i den gode HD recenssentens beskrivning, det är många gånger man tyckt att lokalen varit bäst på utställningen. Om det är spå i detta fall går inte att bilda sig en uppfattning för man har ju varkewn sett lokal eller verk.
Irriterande i vissa recensioner att det inte finns bilder på verken. Så man själv har en aning om vad det kan handla om.
HDs bör sågas för att det är svårt att hitta ursprungsartickeln.
Per det låter jätterörigt det du säger. Tycka om att tycka. Det är väl skit samma om jag tycker, kritiserar eller recenserar. Man kan ju hålla på och ha en järndöd metadebatt hur länge som helst. Den slutar här och nu:-)
Lars däremot… Du får gärna odla en privat inställning om att djurberg är kompetent, eller grunda en ev synpunkt om hennes konstnärliga kvalitet på artifacts. Men att säga att hon ÄR det? Det är hon inte helt självklart. Både själva den kontrastverkan hennes grejer byggs upp på (som du kallar bisarrt) och själva den tekniska och även estetiska biten är klart undermåliga från min synvinlkel. Originaliteten är låg också, det har cirkulerat nollbudgetfilmer som är snarlika hennes filmer i över femton år. Inte bättre och inte sämre.
Men nu när de cirkulerar runt i konstvärlden är väl det i och för sig helt okey. Det är ju bra att du med flera kan stå och små fnissa till ”bisarra” ler gubbar, som alla nollbudgetare kunnat göra i snart nog ett kvartssekel! Största möjliga lycka till största möjliga antal.
Det är knappast konstigt att åka ner till budapet! Konstigt däremot att INTE bevaka var alla statliga pengar som går till konsten tar vägen och också att se på hur våra svenska konststjärnor ter sig utomlands. Det skulle inte vara så konstigt tex om man skrev om en junior landskamp i damfotboll mellan sverige och bulgarien. Men om det är konsteliten samlad och dessutom hela nordens konst i Budapest.. Ja då är det plötsligt twilight zone för er! Det tycker JAG är konstigt!
Lars du är bara arg för han skrev så dåligt om den teorin du gillar, erkänn! Det håller jag dessutom med om att han gjorde…
Ha det!/ Jocke
såg djurbergs filmer på berlin-biennalen och måste medge att jag inte går igång på hennes verk. destomer på recension i HD! lustigt. alltså är kanske Crister Enander bättre än Djurberg… hmmmm
Första gången jag såg Djurbergs Tiger Licking butt så var den helt rätt. Tajmingen var lysande för den.
Men efter ett par olika filmer i samma stil och efter den hyllningskör, som det lite varit, så skruvar man lått upp förväntningarna. Det är väl inte Djurbergs fel. Hon verkar vara totalt ärlig med det hon gör. Men det är väl svårt att leva upp till förväntningarna som sedan följer med allt.
Joaquim verkar ganska arg tycker jag. Arg ung man, bra början för en konstkarriär eller vad säger Lars?
Är de unga konstnärsmännen arga idag? Eller antecknar de lydigt vad professorn säger?
och varför jag inte går igång på hennes verk är därför att hon enligt mej inte löper linan ut. hon vågar inte gå hela vägen. varken storylines, visuellt eller i concept. lämnar filmerna hängande i luften, svävande. något man lätt och fort glömmer bort.
däremot tycker jag att hon har ett fint namn, mycket bra. borde ta artistnamnet animal-mountine. å vad fint.
Robert Aschberg vs Ernst Billgren var ett roligt möte.
Det som är roligt med HD vs Inst är att det är två världar som möts…eller snarare vägrar mötas.
Det intressanta uppstår i mötet.
Att inte löpa linan ut är väl att göra det mer konstnärligt?
Så att det hänger lite mer i luften som folk brukar säga.
nej nej nej!!! helt fel. att löpa linan ut är inte det samma som att vara övertydlig. det är helt skilda saker. jag menar att löpa linan hela vägen för att ens nå fram till beröringpunkten.
som i recensionen ovan, säga vad man vill men Crister Enander löper linan ut. (och nej jag menar inte att konstförklara resencionen men eftersom den är här så e den ett bra exempel)
och vadå konstnärsmännen??? vill inte märka ord men det finns faktiskt damer i rummet. eller en dam. nåja, dom andra är väl ute IRL å klättrar på svensktoppen…
Mycket underhållande läsning på dagbladet..
”I min första läsning trodde jag det var en självutlämnande beskrivning av Enanders egen artikel omdömet gällde.”
klockrent.
Karin det var inte för att negligera dig jag skrev ”männen”.
Men konstnärsdamerna brukar inte vara så desperat arga och så snara till strid…
hmmm jag HAR varit väldigt arg men det har lugnat ner sej det senaste året. inte något uppgivande, tror mer att jag börjat förstå en del saker… tex. att det är klokt att lyssna och hur man ska utnyttja dethär systemet.
att det finns sätt att kommunisera ilska. tex. är man lack på några curators gör man bäst i att prata med curatorerna i fråga och när en museumdirektör uppför sej konstigt kan man fråga honom direkt varför han gör som han gör. istället för att gå runt å vara arg.
som du säger, det är ju i mötena och dialogen mellan motpolerna det händer coola saker. och ofta leder samtalen till värdefulla nätverk.
och det kommer gå jävligt bra tror jag.
Karin
OK, Jag förstår vad du menar och håller med dig om linan.
Om du utsåg HD rec till konst går kanske Christer E i taket för det och sågar dig. De som ogillar sågningen kommer väl att bli intresserad av det du gjort.
Ung arg man är en klassiker. Vad vore konsten, musiken och poesin utan dem.
Det är så mycket ilska och bekräftelsebehov som finns bland de unga vuxna idag. Som inte har någon klar kanal Se mig, upptäck mig vrålas lite varstans.
Men man kan vara en arg personlighet och faktiskt gå i gång på saker.
Sedan finns ju ilskan som metod. Som i John Lydons och Liam Gallagers fall.
Karin
Håller med dig om att det bästa är att köra klara puckar och kommunicera klart.
Dorinel M
hörde om ett möte som gick lite vilt till på Konstfack… 🙂
men då skulle han ju såga sej själv?… eller?… typ;
”att en ung konststuderande utser mej till konst anser jag vara en incestuös, självupptagen aktion som lämnar betraktaren likgiltig och håglös, oberörd och ointresserad. Det är en konst som är intellektuellt impotent, känslomässigt stum och mentalt avtrubbande.
Den berättar ingenting. Den säger ingenting. Den vill ingenting. Det är så intetsägande att jag inte ens kan skriva en recension. För recensionen finns i och med konstförklaringen redan i verket fast det är en recension och absolut inte konst för konst ska hänga på väggen och det gör inte jag och nu orkar jag inte mera för jag bryr mej endå inte om eran satans skitkonst! JAG BRYR MEJ INTE DET MINSTA!!!…”
som i rasmus inlägg nästan..
Det viktiga är inte den långa harangen….utan att namnen framkommer.
Kan du sedan jämnföras mer mer kända skitstövlar så är lyckan gjord.
Fixa gärna en demonstartion utanför med de andra som inte gillar dig eller att folk plockar ned ditt verk.
Gärna en självutnämnd påve.
Ni kommer båda bli hjältar i era läger.
jag skulle ju kunna skicka ut inbjudan till demonstration på myspace!
I NHL statistiken så finns flera listor….Mest tacklingar, mest utv minuter, mest felslagna passningar….man skulle kunna lista konst på samma sätt.
Mest lyckade provokation, mest inställsamma verk, trevligaste konstnär etc.
Karins award för tommaste konstverk… 🙂
Lars Vilks Award för mest Isnt poäng.
Dorinel Trophy för mest provokativa verk.
Pers piratliga för fulkonstnärer.