Del 1051: Kalmar

Postat den 2010 30 augusti av Lars Vilks

Jag har under de senaste dagarna varit något mindre flitig skribent än vad brukligt är. Konstnären är nämligen förkyld och har de två senaste dagarna drabbats av hosta. Sålunda är det lite synd om honom men inte mycket. Blott skall jag kurera mig och redobogen bli till onsdagen den 1 september då det är möjligt att delta i en kväll med Vilks i konstmuseets restaurang i Kalmar. För detta får man lägga ut 275 kr men då ingår mat och dryck. Denne konstnär deltar också i den intressanta utställningen som öppnar den 4 september: Svensk konceptkonst. Min bana uti denna konstinriktning inleddes med stor frenesi 1976 och på utställningen kommer ett par av mina okända klassiker att kunna beses. Kalmar Konstmuseum. Det var nu ett par år sedan jag blev portad i museet när landshövdingen ingrep och hävdade att Vilks konst inte höll tillräckligt hög kvalitet. Bevekelsegrunden var nog en annan men sådant kan inte nämnas.

Publicerat i Kommentarer nästan varje dag, om utställningar m m | 8 kommentarer

Del 1050: I Gwangju t ex

Postat den 2010 26 augusti av Lars Vilks

Jag fortsätter att tjata om biennaler men det går inte att komma ifrån dem. Trots den skepsis som konstvärlden uttrycker mot biennalraseriet fortsätter de sitt segertåg. Hur man än vänder och vrider på saken är deltagande i biennaler det som attraherar konstnärerna. Om man inte är med, ja, då måste det vara något som är fel.

Höstskörden är riklig. Den 3 september är det dags för Gwangjubiennalen i Sydkorea. Ett tema måste det ju vara och det är inte lätt att hitta något som säger något annat än vad vi redan vet. Gwangjubiennalen har valt en litterär titel, Then Thousand Lives, en samling av 4 000 poetiska porträtt som återger varje person författaren Ko Un hade mött. Från detta drar man den något sökta liknelsen att se bidragen i biennalen som ett galleri av porträtt, fallstudier för vår önskan att skapa substitut och avbildningar av våra nära och kära och oss själva, som man lägger ut texten.

Bland de över 100 deltagande konstnärerna finns också Cyprien Gaillard (f. 1980). Jag har en längre tid hållit ett öga på den figuren eftersom jag tror han kommer att klättra vidare mot toppen. När Gwangjubiennalen sätter igång deltar han samtidigt i tre biennaler. Han samarbetar med musikern Koudlam och hans senaste video finns här ”Eagles of Africa” (2010).

 

Publicerat i Biennaler, Samtidskonst | 15 kommentarer

Del 1049: Den symboliska vägen

Postat den 2010 24 augusti av Lars Vilks

Samtidskonsten kämpar ofta med väldiga uppgifter och en av dessa kan man studera närmare när den når kritikerns bedömning. Jag tänker på Yael Bartana, israelisk konstnär och en framträdande profil, rankad 334 och aktuell på den kommande São Paulo biennalen. Flera av hennes videoarbeten som behandlar Israelproblematiken visas på Moderna Museet, Malmö med utställningstiteln Hela Europa kommer att häpna. Bland andra visas Mary Koszmary (2007) som handlar om en judisk politiker som föreslog att judarna skulle återvända till Polen. Man kan se ett litet utdrag ur filmen här: http://www.youtube.com/watch?v=6KyXSqH8hac 

Dan Jönsson i DN rör sig mest fram och tillbaka i den starkt spekulerande och estetiserande skildringen som Bartana förmedlar. Fredrik Svensk i Aftonbladet ser däremot ett större motiv:

”Syftet är storslaget: att komma över den polska skulden och skapa en utopisk vision som löser konflikten i Palestina. Mellan raderna tror jag att Bartana hänvisar till behovet av en generell avnationalisering av våra medvetanden, men till förmån för vad? I verket En förklaring flörtar hon med enstatslösningen, genom att lite väl platt byta ut Israels flagga mot ett (universellt?) olivträd.

Men är det verkligen tillräckligt för att Europa kommer att häpna som titeln på hela utställningen lyder.”

Efter att några sekunder ha hållit läsaren i spänning bestämmer sig recensenten för att bejaka projektet:

”Jag tvekar, men rycks med av den spänning som uppstår mellan analysen, kritiken och den utopiska ansatsen, och blir för en gångs skull upprymd av uppdateringen av en gammal fin modernistisk genre: att läka såren av den teknokratiska modernitetens negativa verkningar. Och hon gör det dessutom i en dramaturgiskt och arkitektonisk imponerande utställningskomposition.”

Med andra ord saknas det i konsten ingalunda symboliska och estetiska lösningar på svåra politiska frågor. Men tills vidare kan värdet och resultatet av dessa insatser främst ses i antalet poäng som tillkommer konstnären på artfacts. Påhejande kritiker hjälper självfallet till med den saken.

 

Yael Bartana: A Declaration videostill 2006

På tal om estetiseringar. I morgon kl. 15 bidrar jag på Trämässan i Göteborg med att berätta om Nimisprojektet. Och sedan blir det utställningsöppning på Galleri Rotor kl. 18 – konstnärer vid måltid samtalar om döden.

Publicerat i aktuellt i konstvärlden, om utställningar m m, Samtidskonst | 4 kommentarer