2019: Intervju

Postat den 2015 22 mars av Lars Vilks

Jag har en del att syssla med så idag kan jag bara bjuda på en hygglig intervju av norska NrK.

Publicerat i Projekt | 32 kommentarer

2018: Krax och konst i domstol

Postat den 2015 20 mars av Lars Vilks

Ej dröjde det länge förrän olyckskorparna begynte kraxa. Och tog tillfället i akt att inleda en ny operation: Nimis nedgång och fall.

Jag är tämligen avskuren från världen. Nimis kan ju då förfalla. Räddningschefen i Höganäs (HD) oroar sig över besökarnas säkerhet: Ja, det gör det. Så länge det inte underhålls. Det lär braka ihop till slut, men hur lång tid tar det”.

En möjlighet att få ett närmare svar på detta kunde vara att fråga konstnären själv. Jag får då passa på att avge följande statement. Vår (jag avser nationen Ladonien) beredskap är god.

Under det senare halvåret av 2014 befann jag mig i ett läge att gå genom hela skulpturen. Den har alltså goda förutsättningar att klara sig ett bra stycke tid framöver. Emellertid dyker det alltid upp småsaker som bör åtgärdas, knappast något som utgör risk men som är irriterande för en perfektionist. Jag tror detta skall kunna ordna sig ”with a little help from my friends”.

En annan intressant konstnyhet. Konstnären Markus Andersson vann i hovrätten. Det handlar om hans målning efter ett foto av Christer Pettersson. Fotografen Jonas Lemberg menar att Andersson har gjort intrång på hans upphovsrätt. Tingsrätten hade tidigare gett Lemberg rätt, men hovrätten ändrade domen. Motiveringen är att Petterssons ansiktsuttryck som domstolen finner annorlunda än fotots, tillräckligt för att utgöra ett självständigt verk.

Publicerat i Nimis, om utställningar m m | 15 kommentarer

2017: Provokationen som regeringsmetod

Postat den 2015 19 mars av Lars Vilks

Det handlar ju bara om lite olika kulturer. I grund och botten är vi ändå samma. De islambaserade länderna har mycket att ge oss västerlänningar och vi kan vara övertygade om att de omfamnar tanken på modernisering… (kanske bör det ordet undvikas eftersom det blir så västerländskt)…på rättvisa åt alla!

Utrikesminister Wallström har provocerat, ja kanske idkat hets mot en enorm folkgrupp. Sådant är både kränkande och framför allt onödigt. Hur skulle det vara att visa lite respekt?

Lite knivigt är det att avgöra om detta, lite tillfälliga utspel, är politiskt korrekt eller inte. I varje fall kan man se hur de politiskt korrekta leden delar upp sig i en helt ny klyvning. Så har vi det där med hur kritiken skall framföras:

Ole Larsmo är för en gångs skull direkt: ”Tala gärna om hur denna kritik skulle framförts på ett ’smidigare sätt’? Bakom lyckta dörrar? Inlindat i tal om ’olika traditioner’? Eller rentav inte alls, för den goda stämningens skull?”

Ovanligt, han och andra brukar luta mot att man skall ha ett dialogiskt seminarium där man särskilt betonar ”allas lika värde”.

Är det verkligen nödvändigt att provocera? Det brukar sägas att sådant leder inte till något gott. Men det verkar inte som om det längre är självklart.

Publicerat i debatt, yttrandefrihet | 46 kommentarer