2162: Debattörernas arena

Postat den 2015 17 november av Lars Vilks

Idag sprang jag 2000 meter. Rekordtiden blev 12 minuter och 4 sekunder vilket är en förbättring med 2 sekunder. Jag har tidigare sprungit 3 km på 19:32 men då en besvärligare sträcka. Så var det med den saken, långt ifrån terrorns efterdyningar. För nu är det, som brukligt, dags för debattörerna att förklara och föreslå åtgärder för att lösa dessa tämligen återkommande problem.

Åsa Seierstad (DN) har ingen direkt lösning på eländet men eftersom hon har fått ett brev från Breivik har hon inspirerats till några funderingar kring extremer: ”Extremister på var sida om axeln har samma mål – polarisering. Därför attackerade de samhällen som fungerar. Islamofober och IS är varandras perfekta fiender, de livnär sig på varandra och på sin ideologi om att vi inte kan leva tillsammans. Världen skall rensas på gråzoner, och på färgrika samhällen.” Det verkade lovande att få veta lite mer om vilka dessa terrorislamofober är. Men det stannar vid Breivik. Det kan förstås sägas vara ett förslag till lösning: Jihaddåden är visserligen allvarliga men Breivik i egen solitär person är minst lika farlig. Seierstad avslutar med en retorisk fras, något måste ju yttras: ”För oss som finns här på jorden är vårt starkaste värn mot våldet detta: Gemenskapen i våra öppna demokratier. Mångfalden, respekten.”

Oisin Cantwell (Aftonbladet) för fram en inte helt ovanlig tanke om hur vill skall komma tillrätta med terrorn: ”Lösningen finns någon annanstans. I det förebyggande arbetet i västvärldens förorter. I att steg för steg få slut på det ohyggliga kriget i Syrien. I förändringar i Irak.”

Debattörerna har den tacksamma uppgiften att kunna dra till med något som låter bra. Hur det egentligen skall gå till behöver man inte bekymra sig om.

Och Per Wirtén (Expressen) menar att man skall undvika bombivern. Andra tycker tvärtom. Loretta Napoleoni (Aftonbladet) lägger fram den gamla tesen om att det är USA:s fel. Så vet vi det igen.

Ett alldeles nytt förslag har dock kommit till. En rent lingvistisk lösning. Att inte längre benämna IS som IS utan istället kalla dem för Daesh. Det namnet är en djup kränkning, kanske så stark att hela organisationen kollapsar. Allt är möjligt, som filosofen brukar säga, dock med tillägget att allt är inte lika sannolikt.

Så har vi ett ytterligare tappert försök i ämnet den lönsamme flyktingen. Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson (SvD) skriver att flyktingar kan lyfta svensk BNP. Som sagt, allt är möjligt men dessvärre motas Olle i grind av den ständige glädjedödaren Tino Sanandaji.

Publicerat i debatt, politik | 39 kommentarer

2161: Ny skräckvåg

Postat den 2015 15 november av Lars Vilks

Igår blev det en föreläsning i Stockholm. Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund hade bjudit in mig för att tala om yttrandefrihet och om mina erfarenheter. När jag fick inbjudan hyste jag ingen större tilltro att det skulle bli något av. Mina föreläsningar det här året har drabbats av skräckens regemente. Det brukar börja bra, allt verkar så gott som klart, för att sedan stöta på patrull. Lokalfrågan och säkerhetsomständigheterna har inte gått att lösa. Jag trodde inte heller att det skulle bli något den här gången. Men det blev det trots händelseutvecklingen i Paris. Den enda förändringen var att vakthållningen skärptes. Jag tyckte att det blev ett lyckat arrangemang. Händelserna i Paris gjorde att jag talade en del om terrorismens utveckling sedan jag dök in i den scenen 2007, men annars handlade det mest om konst och politik. Expressen gjorde ett inslag.

Effekten av terroristattacken i Paris är given. Skräckens utbredning når nya höjder. Jag tror inte att alla är klara över det genomslag som sådana händelser för med sig. Min enkla närvaro utvecklar de mest besynnerliga reaktioner. I och för sig är det lätt att förstå. När terrorismens skräckfront etablerar sig blir allt som är osannolikt lätt sannolikt och riskabelt. Och nu när vi inte kan annat än att säga ”När kommer nästa?”, är det tveklöst så att terrorismen tills vidare har lyckats alltför väl. Det är utomordentligt svårt att göra något åt det. Polisen kan kartlägga, registrera och spana men man kommer långt ifrån att vara heltäckande. Den rena amatörterrorismens tid är förmodligen över men det hindrar inte att egna initiativ kan tas på en betydligt högre nivå. Så menar jag att det tills vidare ser ut.

I Frankrike är det som det brukar, nationen måste visa handlingskraft och därför skickar man ut sina bombplan. Jag har svårt att tro att man kommer särskilt långt med den manövern. Redan ser man hur den gamla debatten om västvärldens skuld dras upp som orsak. Det kan säkert ligga något i det men som vanligt leder det just ingenstans.

Publicerat i Föreläsningar, politik | 92 kommentarer

2160: Vad som döljer sig i mörkret

Postat den 2015 13 november av Lars Vilks

Engagemanget i frågan om affischen till Svansjön har varit djupt och passionerat, inte minst bland kommentatorerna på den här bloggen. Det förefaller mig som om – i dessa tider – Piratens bevingade ord nära nog har blivit bokstavligt uppfyllda: ”Skriver man om synålar är det alltid nån enögd jävel som känner sig träffad.”

Rösterna kring den vita foten är många och den här ledaren (Expressen) av Sakine Madon bör man också beakta.

Nu till något liknande:

04 sv kv Malv15
Kazimir Malevitj: Svart kvadrat, 1915

Han var tidigt ute och först på 1960-talet var det dags för svarta kvadrater att på allvar tillhöra mainstream. Man brukar säga att Malevitj kvadrat var laddad med en kontext av andlighet medan den minimalistiska kvadraten var vad den var. Den senaste forskningen (artnet) kring Malevitj målning ger dock några oväntade resultat. Röntgenundersökningar har visat att målningen är gjord på tidigare målningar. De bildar en liten historik över Malevitj från hans kubistiskt-futuristiska period och hans suprematistiska (med enkla geometriska färgfält). Men det finns mer, nämligen en notering som man tror verkar kunna uttydas “Negroes battling in a cave.” Idag är det ett klart rasistiskt uttalande vilket måhända ger verket en helt ny dimension. Detta bildar också en intressant omvänt kontextförhållande (ja, ni vet att kontext anses alldeles för svårt för de lättkränkta). I det här fallet kan man inte se vad det står men man kan få veta det.

Malevitj har sannolikt inspirerats av 1800-talspoeten Alphonse Allais som även prövade sig på bildkonst och då med monokroma målningar. I sin tur inspirerades Allais av Paul Bilhaud som 1882 visade den helt svarta målningen Negroes Fighting in a Cellar at Night i en beryktad utställning av den numera inte alltför kända gruppen ”Inkoherenterna”.

04Alphonse-Allais_Negroes-Fighting-in-a-CaveCOMMA-in-the-Nighttime-Reproduction-of-the-famous-painting_1897-1882_Based-on-lost-painting-600x420

”Ser ni mönstret?”, som Adam Tensta brukar säga.

Publicerat i Samtidskonst | 109 kommentarer