3268: Storheter på fel sätt

Postat den 2021 23 april av Lars Vilks

Förenta Nationernas kvinnokommission arbetar med jämställdhet mellan könen. Den något överraskande nyheten är att Iran har blivit invald som medlem med 43 av 54 länders röster. Kritiken har inte uteblivit eftersom:

“Ayatollah Khameneis regim fängslar modiga kvinnorättsaktivister för brott som att på ett fredligt sätt kräva mänsklig värdighet. Varför har då FN utsett en av världens värsta förtryckare av kvinnor som beskyddare för kvinnor och jämställdhet?” GP

Intressant hur Irans representanter skall utnyttja detta. Det lär inte vara möjligt med några bakåtsträvande försök i kommissionen men kanske kan man formellt dölja sin kvinnofientliga ideologi bakom intetsägande formuleringar.

I konsten utkanter huserar sådant som stora Kristusstatyer. Mexiko leder ligan följt av Polen. Brasilien är i gång att gå upp på tredje plats. Denna tävlan i kvantitet blir en metafor för konstvärldens verksamhet som under några år främst har inriktats på kvantiteter: Så många av den och så många sådana. Dessutom förekommer alla sorters konst där det är svårt att avgöra var den magiska frontlinjen befinner sig. Designboom

Publicerat i om utställningar m m, politik | 3 kommentarer

3267: De sublima ögonblicken på twitter

Postat den 2021 22 april av Lars Vilks

Jojo, vi vet att konsten har svårt att komma upp ur samtidsgruset. Men det finns andra storheter som spontant springer fram ur intet. Inte är väl det så att Jonna Sima verkligen skulle mena som hon skrivit i sitt twitterläge? Låt oss tala om en autentisk parodi. I väntan på Saltkråkan.

Publicerat i politik | 5 kommentarer

3266: Så kan det gå

Postat den 2021 21 april av Lars Vilks

Det var det här med kulturer som vid omnämnande rekommenderas att relativiseras. Naturligtvis är det inte så att den västerländska kulturen är överlägsen någon annan. Självfallet gäller detta även för den svenska ehuru en sådan bör betvivlas.

Vi hade kvinnomorden som satt fart på diskussionerna och vars huvudinriktning tycks vara att uppfostra de svenska männen. Så långt är allt gott och väl och lugnt. Men det kom också en ledare i Expressen. För säkerhets skull osignerad. Man rycker till då man läser rysligheter som detta:

”Så vad utmärker förövarna till kvinnomorden? En faktor är psykisk ohälsa och depression. En annan är en överrepresentation av män som är utrikes födda. Aftonbladets genomgång av 267 kvinnomord mellan år 2000 och 2016 visade att 30 procent av de kvinnliga offren var utlandsfödda. 

Bland dem som misstänks för de senaste fem kvinnomorden finns exempelvis en man från Mali, en man från Irak och en tredje från Serbien/Montenegro. Kopplingen till hur pojkar uppfostras i Sverige är inte glasklar.

Om liv ska räddas måste vi våga intressera oss för denna överrepresentation. Kan det vara något i mötet mellan extremt patriarkala kulturer och det svenska frigjorda samhället som riskerar att utlösa besinningslöst våld? Kvinnan tar chansen att separera medan mannen förlorar sin tidigare status/heder.”

Vi har anledning att känna oro. Snart kommer kulturer att rangordnas och vi kommer att få se konturerna av den eljest försvunna svenska kulturen.

Publicerat i politik | 1 kommentar