3267: De sublima ögonblicken på twitter

Jojo, vi vet att konsten har svårt att komma upp ur samtidsgruset. Men det finns andra storheter som spontant springer fram ur intet. Inte är väl det så att Jonna Sima verkligen skulle mena som hon skrivit i sitt twitterläge? Låt oss tala om en autentisk parodi. I väntan på Saltkråkan.

Det här inlägget postades i politik. Bokmärk permalänken.

5 svar på 3267: De sublima ögonblicken på twitter

  1. Rhond skriver:

    Ett av nutidens skämtord är “sustainable”. Använt av en AB´s mest värdegrundsprofilerade och därmed minst omvärldsinsatta ordvrängare når det skrattparoxysmens höjder.

    Jona Sima behöver kanske informeras att tecknet hon tror kommer från feminism på 60talet egentligen symboliserar planeten Venus och metallen koppar, och att hennes “systrar” lånat den därifrån.

  2. CeDe skriver:

    Många tar sig vatten över huvudet i det nutida.
    Löfven vill bekämpa mäns våld mot kvinnor.
    Hur han ska hantera sitt tidigare uttalande att islam inte får kritiseras med att våld mot kvinnor ska förbjudas blir väl lite knepigt med tanke på att koranen förordar våld mot kvinnor som är olydiga.

  3. Från Graven skriver:

    Gott folk, detta är på riktigt, och jag vet faktiskt inte vad som är roligast: att Jonna Sima inte förstår exakt hur mycket hon gjort bort sig eller hennes google translate på att [volvos] argument inte håller!

    “Do you have what we in Sweden call a skiftnyckel?”

    😆

  4. Jor-El skriver:

    Det måste vara tungt att behöva ge backup fire åt Team Red när Jonna Sima eller Linda Snecker har otur vid tangentbordet.
    Och man skulle gärna vilja höra snacket på Schibsted-koncernen just nu.
    Typ “- har vi verkligen de vassaste knivarna i lådan på de höga positionerna på Aftonbladet?”. “- Nä, det har vi kanske inte alla dagar i veckan…men man måste tänka större i dessa tider – attraktionsvärde, clickbaits och trafikflöden!”. “- Ja, jo…hon går ju verkligen igenom internetbruset…ett starkt varumärke…det får man hålla med om.”

    Re-maken av Saltkråkan lär bli en stor cringe-fest, om inte projektet havererar nånstans på vägen. Förhoppningsvis blir det droppen som får bägaren att rinna över vad gäller folks inställning till hela public service-konceptet och början till en hårdbantning och omorganisation av hela kolossen.
    Så snälla (S)VT, spar inte på krutet, gå all-in på att plantera samtiden ute på Saltkråkan. Be legendary!

  5. ab skriver:

    När en iq befriad ifrågasätter något som är kopplat till allmänbildningen säger en del och jag tror det kan kopplas också till hur dessa retarderade får sina jobb och man kan även se en stagnation i konsten där man kopierar vad som redan varit känt länge för man har låg intelligens och det vassaste man klarar av är att kopiera vad andra gjort. Sedan blir man avundsjuk för man själv inte har förmågan, intelligensen och kapaciteten att prestera och använda sina talanger optimalt.

    Om man som i detta fall är “journalist” och ställer sådana frågor, ifrågasätter saker som helt klart visar hur låg intelligens man har så ska man inte skratta för hon som “journalist” anser sig själv vara seriös och smart. Hon letade efter ett scoop, som skulle ge henne en spark uppåt i karriärsstegen medan alla andra anse det vara så låg intelligens att det är skrämmande. Men så är det med “journalister”, deras låg intelligens och på de sätt man får sina jobb numera. Inte konstigt att allt de “tar” i blir skit. Så för att vara på den säkra sidan så skriver alla om samma saker. Man hittar dessa dead beats på sociala medier för de själva saknar riktiga vänner och nätverk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.