Vilks.net

Det saknas inte tilldragande nyheter. Svenska kyrkan kunde nästan matcha sexbrott & sextrakasserier genom att ge direktiv åt självaste Gud. I förlängningen är Gud inte mycket mer än en utpost av det patriarkatiska samhället och det genusinkluderande beslutet faller rätt i tiden. Herren är borta, Hen har kommit till jorden, nu återstår bara Sonen som får väl vänta till nästa kyrkomöte. Mycket återstår, vi har t ex de fyra evangelisterna som ger en icke-inkluderande könsfördelning. En utmärkt och tänkvärd nyhet från den kreativa Svenska Kyrkan.

Trakasseriavdelningen fortsätter sitt segertåg. En av de fallna är Lars Ohly. Som durkdriven politiker har han förklarat hur det hela hänger ihop och att hans egen roll, visserligen något beklaglig, men förståelig i den patriarkatiska strukturen (SvD). Han borde inte komma undan med detta, partiboken fungerar inte som den har gjort. Seeräuber Jennys skepp med åtta segel har anlänt och när frågan kommer om vilka som skall halshuggas är naturligtvis svaret: ”Alle!”

En liten detalj kan ändå vara intressant i diskussionen. Vad forskning visar angående trakasserier. Jämt fördelat mellan könen, sägs det (Aftenposten).

Det råder ingen tvekan om att den stora medieraketen är de kvinnliga protesterna mot sexuella trakasserier. Visserligen uttalade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i februari att sexbrotten mot kvinnor ”går ner, går ner, går ner”. Redan då visade det sig vara något felaktigt, sexualbrotten har ökat under de senaste åren. Men det gäller alltså brott. När vi kommer till uppropen får man avvakta och se om det har förekommit brott. Dessutom kommer det att bli svårt med bevisning. Men det handlar inte i första hand om brott utom om trakasserier och olämpligt uppförande. En helt avgörande sak är givetvis att den drabbat särskilt intressanta grupper, företrädesvis kultur- och mediesektorn med hög kändisfaktor. Det har därför blivit en stående löpsedel om vem det kan vara den här gången. Och sedan skadeglädjen att se personer på maktfulla positioner, gärna med framhävda goda värdegrunder, dras ner från sina piedestaler och försvinna ut ur manegen med svansen mellan benen. Detta har en stor publik kunnat gotta sig åt med lämpliga doser av indignation. Liksom att ämnet har dragningskraft: sex.

Samtidigt måste man vara klar över att människor med inflytande kommer att sträva efter att bevara, utöka och utöva sitt inflytande. Både för att fortsätta att positionera sig och för att skaffa sig personliga fördelar. När det handlar om herrar är vanligtvis damer något som intresserar och det är ingen hemlighet att personer i rampljuset kan förse sig till övermått. Och med moraliskt ytterst betänkliga metoder. Även figurer längre ner i hierarkin följer den beprövade metod.

Att jublet är stort är inte bara på grund av någon allmän känsla för rättvisa och jämställdhet. Maktkonkurrenter och dem som befinner sig lite längre ner på stegarna har anledning att glädja sig. De som befinner sig i samma nätverk som den fallne får naturligtvis på alla sätt ta avstånd och förklara sig ovetande.

Sedan har vi frågan om vad som har förändrats. Det är möjligt att strategierna kommer att följa något mera subtila linjer men positioneringar lär man inte bli av med. Och män med makt kommer att fortsätta att utnyttja sin attraktiva position för att tillfredsställa sina lustar.