2772: Reprisernas repris – mera om yttrandefrihet

Inget större intresse torde väckas när de kubanska myndigheterna sätter stopp för konstens frihet. Men i alla fall bör det nämnas (artnet).

Den principiella frågan om yttrandefriheten härjar i Danmark. Rasmus Paludan Har genomfört en serie demonstrationer mot Islam och Koranen vilka har lett till starka och våldsamma reaktioner. Polisen har stoppat vidare demonstrationer eftersom man fruktar upplopp. Man kan naturligtvis diskutera hans metod men den intressanta frågan är förstås var gränsen går för yttrandefriheten. De flesta bedömare menar att han har rätt att utnyttja sin medborgerliga rättighet. (dr.dk)

Publicerat i yttrandefrihet | 7 kommentarer

2771: När det ökar

Det förefaller som om det ökar, att antisemitismen, islamofobin, homofobin, antifeminismen, ja, alla små eller stora känsliga områden ökar fruktansvärt genom en enorm högerextrem sväng som världen aldrig tidigare har skådat. Men lyckligtvis ökar också antiextremismen, antikapitalismen, antikommersialismen.

Summan av alla dessa utrop från alldeles bestämda håll med givna synpunkter torde närma sig 0.

Sedan må det stillsamt påpekas att alla dessa anti inte är symmetriska. Sålunda är antisemitismen en helt klassisk rasistisk hållning (om man nu inte tillhör skaran av troende konspirationsteoretiker). Islamofobin är en helt annan sak eftersom den riktar sig mot en ideologisk religion som inte kan undgå att bli politisk definierad. Den hamnar alltså i samma fack som antikommunism vilken, trots att många måhända suckar, inte ses som ett allvarligt rasistiskt problem. För övrigt är islamofobin reell, både som terrorhot (du har anledning att vara rädd även om du har statistiken som skydd) och som manipulativ politik (en kravmaskin som tär på de mänskliga rättigheterna och som på alla sätt är expansiv).

Så, människa, gläd dig! Det skall säkert ordna sig. Just nu går vi in för Klimatet!

Publicerat i politik | 26 kommentarer

2770: Repris, repris!

Det brukar bli som det brukar bli även om det ser bra ut. Nu var det, som det verkade nära att det skulle bli en utställning i Stockholm i slutet av maj. Ett oskyldigt material, porträtt från konstvärlden – dem jag mött. Dessutom starkt tidsbegränsat, en veckohelg och under extremt stark bevakning. Efter långvariga förhandlingar tycktes vi ha kommit till ett beslut. Men utställningsansvariga var tvenne och plötsligt greps den ene av något vilket naturligtvis inte är svårt att återge. Det är återkommande: Skräck och ängslighet. Begrunda noggrant innebörden och distinktionen mellan dessa två ord.

Nu tycker jag att någon enda utställare borde kunna ta sig samman och se till att dessa ständiga löfte-och-stopp ersätts av att bryta rädslans is.

Publicerat i om utställningar m m, Projekt | 13 kommentarer