2780: Symboliskt

Postat den 2019 4 maj av Lars Vilks

Apropå fenomenet Greta och Klimatet skriver (Aftonbladet) Sven Anders Johansson om den symboliska frågan.  Greta blir en omdiskuterad symbol för klimathotet. Men det leder inte till några direkta konsekvenser utöver att Greta diskuteras och uppmärksammas: ”Nu är hon där, nu träffar hon etc.” Men det verkar som om det händer något och inte minst kan de som hejar på henne nöja sig med det. Symbolhandlingar är till för att skapa opinion vilket i sin tur skulle kunna leda till reella handlingar. I regel är det långt dit.

Saken äger ett särskilt intresse för konsten som är en uttalad symbolhandling. Dess realitet är att vara symbolisk eftersom det, enligt spelets regler, alltid handlar om något som slutar med ”kanske”. Med det ökande politiska engagemanget i konsten har den symboliska frågan blivit besvärlig. Det känns inte bra att konsten (med dess ambitioner som alternativ väg till rättvisa och avskaffandet av hierarkier etc.) blir en uppvisning där den politiska faktorn spelar en mindre roll.

Nåja, de symboliska handlingarna har blivit allt viktigare. Även om det inte händer så mycket kan vi ju alltid debattera.

Publicerat i konstteori, politik | 129 kommentarer

2780: Ett litterärt genombrott och Makten

Postat den 2019 2 maj av Lars Vilks

De problematiska förortsområdena är tydligen något som har överdrivits. Enligt vad Kajsa Ekis Ekman skriver i en bokrecension pågår något helt annat därstädes: Ett översvallande intresse för poesi och demokratirörelser. Lite dödsskjutningar finns förstås också med men det enda större problemet tycks vara att medierna inte har uppmärksammat det litterära genombrottet i no go zonerna (Aftonbladet).

Amelie Björck (Aftonbladet) jublar över en alldeles korrekt uppvisning på Nationalmuseum. Hon skriver: ”Målerihistorien är verkligen som gjord för en kritisk granskning: ingen annan konstarts kanon visar så pinsamt övertydligt att det är makten som beställer Historien. Här träder den fram som ett pärlband av poserande rika, respektive uppfläkta fattiga kroppar (människor och djur). Hög tid att dekonstruera ’the male gaze’. Det är ju annars så lätt att bara njuta av skönheten och skickligheten i salarna.”

Jodå målerihistorien kan visa upp makthavarnas önskade beställningar. Men man får ha en viss reservation när måleriet blev en del av det moderna konstbegreppet och då konstnären i egenskap av geni kunde söka sina egna vägar. Och ge sig på makten. Modernismens måleri är knappast ett bra exempel på hur makten beställer Historien. Dock, i våra dagar, när konstnärerna i stor utsträckning har blivit solidariska med makten, kan resultatet peka i samma riktning som på målarnas tid.

Inte minst kan man fundera på den framställning som Björck är så belåten med. Är det inte just makten som skriver historien och kritikern som bekräftar detsamma?

Publicerat i om utställningar m m, politik | 19 kommentarer

2779: Behövligt

Postat den 2019 1 maj av Lars Vilks

Politiken har blivit helt beroende av nynazisterna som med en enkel retorisk övergång kan dras samman med de högerextrema vilka kan återfinnas i de orkaner av ondsinta högerkrafter som stormar fram över hela världen och inte minst i Sverige.

Förutsättningen är dock att nynazisterna fortsätter att visa sig och att de får sin fortsatta livsluft genom medieintresset som dock kräver tillräckligt våldsamma motdemonstrationer. Lök på laxen är att tillägga Greta på bild, en verklig kändis ger föreställningen lite mera färg. Detta småputtriga scenario kunde luftas i dagens förstamajtal – med lämplig vinkling: Vi måste stå upp för…

Publicerat i politik | 3 kommentarer