Del 439: Sudd och debatt i Eslöv

Postat den 2007 2 november av Lars Vilks

Eslövsbiennalen öppnar som bekant i morgon. Som det också meddelats är konstnär Vilks censurerad. Inte omöjligt att den handlingen är en grundlagskränkning (där fick vi ytterligare en av tidens många kränkningar). Eivor Karlsson skriver om detta i sin blogg (finn artikeln ett litet stycke ner).

Utan tvekan genomför jag utställningen: ”När jag inte ställde ut – utställningen” eller ”När kulturnämnden i Eslöv trodde att konsten kunde köras ut ur huset genom att de hade bestämt det”. Så enkelt är det inte. Icke-utställningen har dessutom fått en kraftig förstärkning genom att den danske konstnären Uwe Max Jensen deltar med en Erased Vilks. Självklart är hans referens Rauschenbergs Erased de Kooning från 1953. Läs mer om saken på Axwiks blogg.

Vidare kommer det att arrangeras debatt i Eslöv, söndag kl. 18:

Ämne: Konsten och yttrandefriheten
Moderator: Dan Jönsson (konstkritiker i DN).
I panelen:
• Ann Heberlein (doktor i etik)
• Ulf Johansson-Dahre (forskare på social-antropologen på Lunds Universitet)
• Pontus Kyander (konstkritiker sydsvenskan)
• Pernilla Ouis (lektor Malmö Högskola)
• Uwe Max Jensen (dansk konstnär och journalist)

erasedlit.JPG
Här är det som fanns innan Erased sattes in. Jag kan garantera att Uwe Max Jensen har fått arbeta hårt. Därvid följer jag också traditionen. De Kooning valde också ett svårarbetat exemplar när Rauschenberg skulle ta sig an suddandet.

Publicerat i Kommentarer nästan varje dag, Muhammedsaken, om utställningar m m | 17 kommentarer

Del 438: Socialkritiskt och blasfemiskt

Postat den 2007 1 november av Lars Vilks

Ingen återvändo, det verkar så för konsten. Den internationella samtidskonsten har sedan mer än 10 år gjort social kritik till sitt centrum. Vad är konst, kan man fråga sig, och svaret är alltså att det är social kritik. Konsten får dock ingen egenart genom denna utan har sina estetiska tillägg: på ett särskilt och ofta besynnerligt sätt framförs socialkritiken. Emellertid tycks det inte finnas någon väg tillbaka till den tidigare rådande formestetiken. Man kan fråga sig varför det blivit så här. En förklaring är att verkligheten är mera påträngande än någonsin i informationssamhället. En annan att tron på att konsten har något i sig har förlorat det mesta av sin övertygelse.

I Tate Moderns turbinhall har Doris Salcedo skapat en spricka. Den är bred nog för att skörda sina publikoffer. Det har också skett fast ingen har blivit allvarligt skadad. Verket bär namnet Shibbolet och att saken rör sig kring temat sprickan mellan oss och dem ligger nära till hands. Är det bra eller medelmåttigt det som Salcedo med god ranking 594 har åstadkommit? Övertydligt eller med fysisk övertygelse? Kritikerna har olika uppfattningar, se SDS och DN.

salcedo_shibbolethxx.jpg
Doris Salcedo: Shibboleth 2007

För övrigt kan man fundera på The Times lista över de 20 mest blasfemiska händelserna under de senaste 100 åren. Se här.

Publicerat i Kommentarer nästan varje dag, om utställningar m m | 67 kommentarer

Del 437: En kommentar till Eslövsbiennalen

Postat den 2007 31 oktober av Lars Vilks

Eslövsbiennalen är inte direkt jämförbar med Wallraf-Richartz museet i Köln. Men ändå, som en konsthistorisk påminnelse. Året var 1974 och konceptutställningen Project 74 med undertiteln ”Konst förblir konst” visade en rad internationella storheter. Hans Haacke var också inbjuden och hans bidrag var en undersökning av en av museets målningar, Ett sparrisknippe av Manet. Haackes arbete bestod i att följa målningens vandring från ägare till ägare. Han gav detaljerade uppgifter om dessa. Manets målning hade köpts in till museet genom Hermann J. Abs. Abs skulle visas på samma sätt som alla andra med bild och en biografisk text.

manet.jpg
Manet: Ett sparrisknippe 1880

haacke-abtslit.JPG
Hans Haacke Manet-PROJEKT 74 (Abs)

Men då texten innehöll Abs samröre med nazistregimen refuserade museet hans bidrag:

haacke-textlit.JPG

Museidirektören förklarade för Haacke att ”Ett museum vet inget om ekonomisk makt, men den vet något om andlig makt.”

Daniel Buren som var en av deltagarna inkorporerade Haackes arbete i sitt eget genom att sätta det i kopierad form. Museet svarade med att placera vita papper över det.

haacke-burenlit.JPG
Burens bidrag med kopior av Haackes

Två av utställarna, Carl Andre och Sol Lewitt drog sig ur utställningen, de övriga deltog. Bland dessa fanns t ex Dan Graham och den nu på Göteborgsbiennalen aktuella Agnes Denes.

Publicerat i Kommentarer nästan varje dag | 31 kommentarer