2112: Nyheter från konstvärlden

Fallet Tania Bruguera och Kuba tycks nu ha avslutats då konstnären har återvänt till USA. Den kubanska regimen har beslutat att inte åtala henne. Konstärenden av denna karaktär är mycket dålig reklam för regimer med tvivelaktig yttrandefrihet och den bästa lösningen är att göra så lite som möjligt för att undvika oönskad uppmärksamhet. Den fråga som återstår är huruvida Bruguera kommer att beviljas framtida inresetillstånd till Kuba.

I september är det dags för Istanbulbiennalen som denna gång har saltvatten som tema: ”Saltwater: A Theory of Thought Forms”. Vanligtvis brukar biennalerna offentliggöra listan över deltagande konstnärer. En sådan lista ger goda möjligheter att bedöma vad som komma skall. Men curatorn Carolyn Christov-Bakargiev är inte benägen och det är inte första gången. Hennes inställning är att tala om allierade och då rör det sig om såväl konstnärer som curatorer och teoretiker. Biennalen ”will be drafted by Carolyn Christov-Bakargiev with a number of alliances. She will seek the artistic advice of Cevdet Erek, the intellectual rigor of Griselda Pollock, the sensitivity of Pierre Huyghe, the curatorial imagination of Chus Martinez, the mindfulness of Marcos Lutyens, the acute gaze of Füsun Onur, the political philosophies of Anna Boghiguian, the youthful enthusiasm of Arlette Quynh-Anh Tran, the wise uncertainties of William Kentridge and manifold qualities and agencies to come as the process develops.”

Även om en del curatorer har konstnärliga ambitioner är det ändå två läger, vilket vanligtvis också gäller för teoretiker. En del konstnärer kan också vara teoretiker men det är ovanligt att man inte är mer av det ena än det andra. Så i Bakargievs uttalande är det inte svårt att separera de allierade. De konstnärer som ingår i hennes statement (Erek, Lutyens, Onur, Kentridge) har hon tidigare visat på Documenta 2012.

Den store konceptualisten John Baldessari har gjort ett uttalande om vad som inte är konst. Men det är inte på allvar. Han säger också att han vet att allt kan bli konst. Humor saknar han inte och svarar, när han får frågan om vem han skulle vilja ha med i sin utställning, “Anything by Bernard Buffet—you choose. You can’t beat Bernard Buffet. He’s the best at being the worst.”

Det kan man hålla med om. Buffet (1928-1999) var populär på 1950-talet och togs då på stort allvar. Han är dock fortfarande med i svängen och håller en ranking på 4.603. Alltså bättre än t ex ovannämnda installationskonstnären Füsun Omar.

02buffet
Stilleben av Bernard Buffet. En gång ytterst populära som spreds till en stor publik genom reproduktioner.

Det här inlägget postades i Biennaler, om utställningar m m, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

73 svar på 2112: Nyheter från konstvärlden

  1. Från Graven skriver:

    Bra fråga.

    Tyvärr är det ju så att hennes rättigheter ställs mot andra flyktingars rättigheter.

    Det som bekymrar mig är situationer som sätter FN’s kvotsystem ur spel.

    Låt mig ge exempel: vi har kvotflyktingar på vänt – många med vårdbehov, som inte kan tas emot då ingen kommun klarar av att ge dem plats p.g.a. de flykting/migrantströmmar som tar sihg hela vägen till Europa själva.

    I vissa fall har det lett till att kvotflyktingar hinner dö av sina skador (!) innan de fått plats i Sverige.

    Som medmänniska ställer jag dock inte dessa flyktingars rättigheter gentemot den här flickans.

    Däremot ifrågasätter jag – å det skarpaste – varför ynglingar i Adidas-skor (har ni sett vad de har på fötterna; dessa migranter som stormar the Chunnel på kvällarna?) skall ha rätt att belasta systemen på t.ex den här flickans bekostnad.

    Tyvärr är det ju även så att den här flickan antagligen kommer att kosta någon med större behov vidare förseningar.

    Det gäller att inte bli cynisk i hela den här historien.

  2. Inge skriver:

    Jeg lurer på hvem som står klare til å motta norske flyktninger, når vi må flykte fra folkegruppene vi har sluppet inn i Norge.

  3. Från Graven skriver:

    För att inte tala om de som har fått avslag men ändå befinner sig i Landet.

    Hur i he-e dessa skall ha rätt till de sociala skyddsnäten i Malmö; läs V-politikern Thomés uttalanden; övergår mitt förstånd!

    Men jag kan inte vara den enda som ställer mig den frågan.

    Därav SD’s fullkomliga raketliknande opinionsstöd.

    Men… vill inte Thomé & Co lägga ihop två och två så vill de inte.

    Lättare då att kalla SD-stödet för fascism.

  4. Pöbeln skriver:

    Problemet är att Norge i princip inte tar emot NÅGRA flyktingar. Låt oss säga att Inge är en representant för varför vi har stora problem med migrationen i europa. Om inge var lite mer kristen hade han nog insett det, och delat och deltagit i det jättejobb vi kallar för globalisering.

    Norska flyktingar tog vi emot under 2a världskriget. Eller Inge kanske var med Quisling?

  5. CeDe skriver:

    Pöbeln, kunde vi ta emot alla kvinnor i världen som behöver hjälp så javisst. Men att tycka är en sak – verkligheten är något annat. Den står lite i vägen för känslosamheten.

  6. Kin skriver:

    Herregud Inge, slapp av! Vet du hvor mange med innvandrerbakgrunn som bor i Norge i dag?
    Iberegnet dansker og svensker utgjør de omkring 16% av befolkningen.

  7. Pöbeln skriver:

    Cede
    Verkligheten ÄR att Norge inte tar emot några flyktingar. Är det OK tycker du?

  8. CeDe skriver:

    Jag kan inte tala för Norge, Pöbeln. Men vad jag förstår så tar alla nordiska länder emot flyktingar och Sverige leder ligan. Jag föreslår att du tar upp dina funderingar med Norge. Jag har för lite kunskaper i Norsk invandringspolitik för att yttra mig.

  9. Pöbeln skriver:

    Det var det jag gjorde med Inge här ovan. Trodde du svarade på det…

  10. Inge skriver:

    Kin,

    Norge ble vårt eget sakte, over tusener av år. De som kom hit måtte tilpasse seg de som var her allerede.

    Dagens innvandring er en trussel mot den norske befolkningen. I ca. 2050 er nordmenn (de som har historie her i landet tilbake til før 1970, da asylinnvandringen begynte) i mindretall i Norge pga. innvandringen. I Oslo er nordmenn i mindretall om ca. 10-15 år.

    Du ser ikke denne demografiske endringen som en trussel, og kanskje du har rett. Kanskje det ikke gjør noe om Norge blir befolket av folkegrupper som ikke har historie her.

    Men hva var det som gjorde/gjør at disse folkegruppene søker seg hit i utgangspunktet? De søker seg hit nettopp på grunn av det samfunnssystemet vi har bygget opp, sakte, over tusener av år, og som nå trues og ødelegges av innvandringen.

  11. mohammad skriver:

    von Graven

    Oerhört cyniskt att ställa asylsökande gentemot kvotflyktingar…

  12. Från Graven skriver:

    mohammad

    4:34

  13. minnesdagen skriver:

    Ludvig K, 27 augusti kl 14:54
    “Du är som en nära släkting till mig som alltid, när någon förfasas över hur saker och ting gick till i Tredje riket, säger… MEN SOVJET DÅ!! Och så blir det jättekonstig stämning, lika konstig som när en intersektionell teoretiker hävdar att man aldrig kan diskutera något avskilt från något annat.”

    – Just detta är exakt, så väldigt typiskt. Din släkting har helt rätt. Vi har ett enormt överflöd av filmer och böcker om Tredje riket, som innehåller hur mycket överdrifter som helst. Men knappt en enda om hur folk hade det i Sovjetunionen. Och när man hittar någon enstaka, så är den tillrättalagd. Vill man prata om Sovjetunionen, så blir det tyst.

    För inte så länge sen var Europa delat på mitten med stängsel och murar. Försökte någon ta sig förbi, mellan östra och västra Europa, så riskerade denne att bli kallblodigt ihjälskjuten. Och detta, att det var helt i sin ordning att skjuta ihjäl folk som ville fly från ett totalitärt samhälle, var något som många i vänstern i Sverige utan skamkänslor försvarade. Kan vara bra att komma ihåg i dessa dagar, när vänstern, och tokliberalerna, låtsas vara så solidariska med flyktingar.

  14. Från Graven skriver:

    ganska väl formulerat, minnesdagen

    Kommer ihåg hur Lennart Bodström, dåvarande utrikesminister i (S) sade om Sovjet att man “inte skulle kritisera systemet, endast enskilda händelser”.

    Så betraktade dåvarande etablissemanget Sovjet.

    Och sade man “MEN SOVJET DÅ!!” så talade man för döva öron.

  15. Inge skriver:

    mohammad, minnesdagen og Från Graven:

    Hvor henter dere moral fra?

  16. Från Graven skriver:

    Antagligen är Ludvig för ung för att att upplevt vansinnet på 60/70 och tidigt 80-tal.

    Hur det svenska biståndsprojektet Bai Bang (ett storskaligt pappersverk a’la svensk skogsindustri i småskaliga agrarsamhället Vietnam) ledde till att Vietnam drev ihop slavarbetare från landsbygden för att hålla verket igång.

    Och hur Lena Hjelm-Wallén fick i uppdrag att utvärdera Bai Bang.

    Man biter ju inte den hand som föder en, så Hjelm-Wallén rapporterade att “visst fanns det saker som kunde kritiseras, men att på det hela taget så var det ett bra projekt”.

    Hon belönades med en omedelbar ministerpost och blev sedermera, gissa vad, jo utrikesminister.

    En S-märkt utrikesminister till i Bodströms anda.

    “MEN SOVJET DÅ!!” fick klinga ohört dessa dagar.

    Men Ludvig kommer aldrig att förstå vad dessa ord innebar på den tiden.

    Han är nämligen inte torr bakom öronen och tror att han sitter på den ideologiska sanningen.

  17. Från Graven skriver:

    Inge

    Min personliga, eller moral som begrepp?

  18. Från Graven skriver:

    Fyra timmar tog gränsövergången till DDR.

    De skruvade isär bilen; gick igenom bagaget; stack en lång stålfjäder i tanken.

    Allt för att förhindra att någon stackars jävel tog sig ur det fängelsesystemet.

    Men Ludvig, han “vet” han.

    Fy f-n

  19. Från Graven skriver:

    Min gissning är att Ludvigs “nära släkting” är hans far.

    Antagligen gick Ludvigs far i KPML(r)-svansen av 1:a Majtåget iklädd grön parkas, med stort skägg, och med knuten näve i luften skanderades “Kro-ssa U-S-A im-per-ia-lism-en!!!”

    Har jag rätt Ludvig?

  20. Kin skriver:

    Inge,
    Norge i dag er det samme som det var for 40 år siden like like lite som 70-tallet liknet 30-årene. Hvordan landet vil se ut om 35 år kan vi bare lage oss vage teorier om. Når vi tolker regnestykkene våre, er det viktig å huske på at Norge med alle sine nordmenn, er en del av verden.

  21. Inge skriver:

    Kin,

    Norge er ikke bare en del av verden – i så fall ville like mange mennesker rømt herfra som rømt hit.

    Mennesker rømmer til Norge. Det betyr at det er noe her som er verdt å rømme til, noe som ikke finnes der de kommer fra.

    Gi lyd hvis du forstår hva jeg snakker om.

  22. Kin skriver:

    ei igjen Inge,
    jeg har aldri påstått at verden er homogen, og jeg tenker nettop at dette er noe vi må ta inn over oss. Til ulike tider har folk sett seg tvunget til å flytte på seg, slik nordmenn også har gjort opp gjennom historien. Selvfølgelig medfører dette utfordringer.
    Likevel deler jeg ikke din bekymring. Jeg tror ikke at 17. Mai feiringen med barnetog blir nedlagt i løpet av de neste 50 årene. Men vi kan jo alltids håpe på at det framover i tid blir litt mer spenst og variasjon i 17. Mai-talene.

  23. Kin skriver:

    Oj, h’en før -ei forsvant: Hei

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.