1975: Det där med yttrandefriheten

Göran Rosenberg försöker sig på att försvara sin tidigare artikel efter kritik från Håkan Lindgren (SvD). Det blir just inte mycket. I sin kreativa process har han skapat bilden av världen som olika tält. Man får anta att varje tält är en kultur. Om det skall förekomma någon kritik som gör bruk av yttrandefriheten får den endast ske inom varje enskilt tält. Mångkulturen sålunda prydligt uppställd som ett tältläger där var och en sköter sig själv. Men det är ju ändå så att några regler får gälla för alla inte minst mot bakgrunden att tältinvånarna självklart förenas i att umgås som ”världsmedborgare”. Det är nog oundvikligt att det dyker upp en del hårdhänta kritiska granskningar särskilt som tältlägrets yttrandefrihet är svår att undvika. Rosenberg menar:

”Att pissa i eget tält och att pissa in i andras, vilket är den smakfulla metafor jag använder för att tydliggöra skillnaden mellan en provokation som syftar till att förnedra och en provokation som syftar till att förändra.” Men det är på intet sätt givet att en provokation utifrån är en förnedring. Den kan vara mer än berättigad.

Rosenberg menar vidare: ”jag ser yttrandefriheten som ett medel och inte som ett mål i sig. Det betyder också att jag inte tycker att allt som kan yttras också bör yttras.” Det här torde vara synnerligen självklart, men vad Rosenberg menar är att Charlie Hebdo på ett olämpligt sätt provocerade en svag grupp i Frankrike. ”Svag grupp” är ett alltmer slitet uttryck för en nedlåtande syn på vissa delar av befolkningen. De har faktiskt sina kompetenta försvarare, både i de egna leden och från etablissemanget.

Här är ännu ett fall för konsten och yttrandefriheten. Tania Bruguera hade tänkt sig att än en gång (förra gången var 2009) arrangera ett rum för yttrandefriheten på Kuba. Bruguera är själv kuban men hon är en ytterst välkänd konstnär som inte är beroende av hemlandet. Hade hon varit det hade hon aldrig försökt sig på något sådant. Det slutade med arrestering. Hon fick erbjudandet att lämna landet för gott men valde istället att låta det hela bli en domstolsprocess. Hon har världens och konstvärldens ögon med sig så det är inte så lätt för den kubanska diktaturen att komma undan.

Bruguera är aktuell på Malmö konsthall.

Det här inlägget postades i yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

125 svar på 1975: Det där med yttrandefriheten

  1. Heidegger skriver:

    @Från Graven

    Det neuropsykiatriska resonemanget är inte det starkaste kan jag hålla med om.

    Men själva idén om (ultimat) fri vilja är inkoherent i sig själv. Du väljer inte förutsättningarna för din tillblivelse och kan sålunda inte välja initialvillkoren som din vilja bestäms av. Slumpen kan inte rädda dig för den ligger utanför DIN kontroll.

    En del filosofer som kallar sig kompatibilister och menar att fri vilja är förenlig med determinism, det vill säga ett fritt val av DIG är förenligt med påståendet “att DU inte KUNDE ha gjort annat än det du gjorde”. Det man enligt min mening gör då är att ändra definitionen av Fri Vilja till att betyda ungefär: MAN gör det MAN VILL, punkt – vilket är helt okontroversiellt.

  2. Heidegger skriver:

    Det finns också några smått religiösa resonemang om att naturlagarna alternativ initialvillkoren står i någon form av korrespondens med “Dina Fria Val”..

  3. Från Graven skriver:

    Såsom jag förstod “slumpen” som ett tidigare problem i debatten – se bl.a. Hume’s resonemang om fri vilja (Millican har gjort en trevlig föreläsningsserie) – så verkar problemet med “slumpen” vara att i valet mellan vaniljglass och chokladglass, så finns alltid det rimliga tvivlet att försökspersonen endast “tror sig” ha valt fritt.

    Under determinismens starkaste dagar (låt oss vara ärliga – det hela rör ju sig hela tiden egentligen om guds allsmäktighet eller ej; vilket var högaktuellt i just den processen – människans frigörelse från gud – under upplysningen) så var ju bristen på ett klockrent bevis på exempel på avsaknad på kausalitet den stora stötestenen för den fria viljans förespråkare.

    Och den delen av problematiken löstes ju helt uppenbart av fullkomlig avsaknad av förutsägbar kausalitet i kvantfenomen.

  4. Från Graven skriver:

    Ytterligare fundering i slussen

  5. Kenneth Karlsson skriver:

    Mo Skinka: tänk om man kunde hitta Profetens grav och gräva upp han lik. Det skulle vara en bra dag för folket i Helvetet, att slippa galningen för ett tag.

  6. Heidegger skriver:

    Def. Fri vilja A= Man kunde precis så som situationen var ha gjort något annat än det Man gjorde Def. Fri vilja B= Man kunde, givet att man inte hade yttre eller inre tvång, ha gjort något annat, OM MAN SÅ VELAT. A är svår att förena med determinism, slump, eller valfri kombination av dessa. B är okontroversiell och förenlig med determinism. Vad gäller (ultimat) moraliskt ansvar så går meningarna isär huruvida A krävs. Kant menade dock att vi hade A.

  7. Från Graven skriver:

    Heidegger

    du kan det där mycket bättre än jag.

    Jag har inte kommit till Kants syn på saken än (jag har iofs läst hans upplösande av låsningen mellan empiristerna och rationalisterna).

    Men jag ber definitivt om att få återkomma i ärendet.

  8. Kenneth Karlsson skriver:

    Mo SKINKA: tänk om man kunde hitta Profetens grav och gräva upp hans lik. Det skulle vara en bra dag för folket i Helvetet, att slippa galningen för ett tag.

  9. Molly skriver:

    Jag kliver in i den fria viljan-debatten från min deduktiva ståndpunkt. I den deduktivt styrda forskningen drar man slutsatser av observerade och tolkade data.Som bevis för mina tolkningar måste jag trötta er med två autentiska fall. Laura och Berit. bosatta i norra övre Norrland, ett skogslandskap. De bodde några mil ifrån varandra.
    Laura var gammal, mor till 9 barn,utflyttade utom en son. Mannen död. Mot slutet gravt alkoholiserad. Brutal och våldsam. “Han tyckte inte om pojkarna”, sa Laura. “Då han var full låg han på soffan och sparkade på pojkarna om de kom för nära.” Tidvis låg ungarna i ladugården på höet. En av frågorna jag ställde till Laura; “Varför stannade du?” – “Vart skulle jag ta vägen? Vem kunde hjälpa mig och ungarna. Dom kunde jag inte lämna här!” Laura hade klarat det. Man måste fast det ibland blev för mycket. Laura ångrade ingenting. Nu var hon lycklig. Barn och barnbarn kom ofta hem.
    Berit var yngre. Barnen små. Sista av de 7 barnen var 9 månader. Familjen tillhörde en kristen sekt. Preventivmedel var förbjudet. Hus i skogsbrynet och långt till byn. Berit var lärare men arbetade inte. Tidsböner morgon och kväll, tack för maten och bön om välsignelse inför allt man gjorde. Berit var fullt sysselsattmed ungarna och ritualer. Familjen reste långt till tältkyrkor då präster från olika håll kom till tältkyrkan och predikade på finska, samiska och meänkieli. Församlingen var den sociala kontakten man hade. Berit var fostrad och uppvuxen i en familj som liknade hennes i dag. Hon svarade på frågor om lycka och barn och uppfostran att hon ville vara förebild för sina ungar.
    Hade Laura blivit lycklig om hon valt ett annat liv för sig själv? Konsekvenserna hade blivit för tunga. Ur ett yttre perspektiv finns de som beklagade Lauras öde. Men jag gör inte det! Laura är en stolt kvinna. Han skäms inte för den barndom barnen fick. Hon gjorde vad hon kunde och gon var STOLT! Fina ungar allihop. Ungarna såg det och älskade sin utslitna plågade mamma. Två vuxna döttrar deltog i intervjun och bekräftade moderns historia.
    Berits familj har jag inte träffat. Men jag fick en liten påminnelse då Anders avslöjade sin barndom i en sektmiljö i Norr här på kommentarsfältet. Din barndom kunde har i Berits familj. Kanske Berits barn också började tänka självständigt. Kanske en eller flera bröt med föräldrarnas tro. Kanske de sökte sig till andra sekter och ideologier och blev vilsna? Vad lär vi oss arma människor om våra liv och våra fria viljor

  10. Heidegger skriver:

    @Molly Vad har “att bryta med sin hemmiljö” att göra med fri vilja?

  11. Molly skriver:

    Heidegger
    “Det finns också några smått religiösa resonemang om att naturlagarna alternativ initialvillkoren står i någon form av korrespondens med ”Dina Fria Val”..
    En kulturell uppfostran påverkar individen enligt Vygotskij, de flesta pedagoger och sociologer och primatforskare. Så gör Koranen. Fler exempel kan grävas fram vid behov. Om viljan är kopplad till naturlagar / initialvillkor, så måste naturlagen att värna om sina ungar som apor, elefanter tigrar och människor gör, påverka deras val, då ungarna är hotade. Laura såg sina barn hotade. Berit såg inget hot, däremot ett perfekt liv för barnen. Då hade Berit inte räknat med om Anders ifrågasatte sin barndoms påverkan. A. står inför ett eget fritt val. Och hur fritt blir det?

  12. Heidegger skriver:

    @Molly

    ang. den texten du citerar så refererade jag bara till några teoretiker som menar att fri vilja skulle kunna förklaras så att om du väljer kaffe istället för te, så kan det vara helt fritt, det är bara så att hur det såg ut i Big Bang råkar tillåta att du väljer kaffe. En ganska klurig idé, men jag antar att man måste ha en väldigt stark intuition att vi har fri vilja för att teorin skall kännas meningsfull.

  13. Heidegger skriver:

    Att man kan vara ofri av hjärntvätt, missbruk eller psykisk störning är också helt okontroversiellt..

  14. Molly skriver:

    Heidegger
    Kaffe eller te! Den ena glassen eller den andra! Vem bryr sig? Efter Koreakriget stack de koreanska soldaterna från hemmavarande fruar och barn, de som överlevt. Fruarna lämnades ensamma. Därför lämnades många koreanska barn till adoption, även till Sverige. Vem smet? Inte gjorde kvinnorna det förrän de inte längre hade mat att ge barnen. Naturlagarna att rädda ungarna är starka hos kvinnor. Papporna verkade inte bry sig. Liknar dagens flyktingar från krigshärdar. Var finns flyende kvinnor och barn?? Påstå nu inte Heidegger att jag menar att ALLA män är okänsliga. Men eftersom du verkar vara naturvetare med goda kunskaper i statistik kan du kanske översätta mina uttalanden i statistiska bevis.

  15. CeDe skriver:

    “Naturlagarna att rädda ungarna är starka hos kvinnor”.
    Dessa naturlagar gäller inte i djurriket där ju mänsklig moral saknas.
    Vid brist på föda sörjer föräldrarna oavsett hane eller hona i första hand för sin egen överlevnad.
    Naturen sörjer då på klokt sätt för artens fortsatta bestånd genom att prioritera föräldrarna, som vid åter god tillgång på föda kan producera nya kullar.

  16. Molly skriver:

    CeDe
    Roligt att se en hänvisning till etologin. Vi har i Sverige en,(eller flera)småfåglar, bofink? gråsparv? där ungarna dör om honan dör. Hanen fortsätter att fånga mygg och flugor, eller vad det var. Hanen fortsätter trofast med det och slänger in fångsten i boet. Om honan inte är där, så kan hanen inte stoppa in maten i gapet på ungarna och de dör av svält i ett hav av mat! De har sina könsroller, de också. Och var försiktig med det där om mänsklig moral. Många djur i nöd räddas av dem som inte tillhör deras art. En Gorilla räddade en pojke som ramlade ner i gorillornas grop i NY, Sök på Youtube finner du många exempel. Djur HAR empati.

  17. mohammad skriver:

    Det är inte så, att vi har fri vilja.

    Det är inte så, att vi inte har fri vilja.

    Det är inte så, att vi både har och inte har fri vilja.

    Det är inte så, att vi varken har eller inte har fri vilja.

  18. Heidegger skriver:

    Mohammad Har du fri vilja? I så fall hur skulle du definiera denna fria vilja?

  19. Från Graven skriver:

    De som inser att de har en fri vilja, och använder den att göra gott samt bekämpa det ojämlika och totalitära – de är de verkliga hjältarna.

  20. Heidegger skriver:

    @Graven frågan hur denna fria vilja ser ut? Och hur den inses? Som kant som härleder den från moralen/förnuftet?

  21. mohammad skriver:

    Heidegger

    Om du inte kan lita på dig själv, vem skall du då lita på?

    Von Gravens visdomsord ger dig ingången, nu får du själv hitta ut…

  22. mohammad skriver:

    Mycket bra von Graven….

  23. Heidegger skriver:

    @ mohammad. Lita på?

  24. mohammad skriver:

    Ja….

  25. Heidegger skriver:

    Ser ingen som helst koppling..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.