1976: Konstvärlden förklarar Charlie Hebdo

Konstvärldens främsta trendsättare, e-flux journal, har kommit med en tolkning av ”Charlie Hebdo killings”.

Det följer efter en lång inledning som vill se den politiska aktionskonsten som en verklig trend som dessutom är framgångsrik. Bojkotter har blivit vanliga. Det är naturligtvis alldeles riktigt, konstnärer protesterar mot dåliga arbetsförhållanden, mot lagar och mot oetiska sponsorer: ”Where industrialists before put their surplus into culture—often to curry favor with the municipality—now municipalities, industrialists, and feudal lords alike use culture as advertising. And the staggering number of boycotts can be understood as the artistic response to these particular advances in the industrialization of the art world, and of art.”

Konsten som en idealistisk och ostörd verksamhet är inte längre tänkbar, menar E-flux. Jag ställer mig dock tveksam till att konstens aktiviteter och intresset för den har något större inflytande. Hur mycket man faktiskt använder konsten som reklam är också en öppen fråga. Företagen sponsrar en betydande del av konsten eftersom någon måste betala. Det sker nästan alltid utan problem. Men det blir en och annan bojkott när konstens värdegrunder rubbas. Men man kan inte säga att det är några omstörtande händelser.

I varje fall resonerar man vidare i e-flux journal om att dessa konstprotester är en fortsatt uppgörelse med modernismen skamliga underströmmar. Dessa underströmmar har nu fått sitt testamente genom Charlie Hebdo-morden:
“The real discovery in all this may in fact be in a slow and relentless unraveling of what a sham the modern tradition may have been the whole time as an era profoundly overstuffed with heroic promises layered over a sewer of neglect, of all the contradictions that modernity necessarily had to suppress in order to sustain its wildly progressive claims. And the Charlie Hebdo killings in Paris this past month could be seen as a testament to this.”

Nåväl, det är inte precis någon nyhet: Orsaken är västvärldens modernitet, skapad av det manliga patriarkatet och utövad genom kapitalismen

Det här inlägget postades i konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

64 svar på 1976: Konstvärlden förklarar Charlie Hebdo

  1. Från Graven skriver:

    Heidegger

    Nä, men vad bryr väl sig kollektivisterna om det?

  2. CeDe skriver:

    Tallskog, du har rätt. Tro går inte att diskutera, så varför göra det. Vetenskap är intressantare.

  3. Från Graven skriver:

    Tallskog

    Du har naturligtvis rätt – men om de som har erfarenhet av gudomlig närvaro plötsligt påstår att deras upplevelser och tro utgör ett normsystem som andra är tvungna att följa – då tillåter jag mig att be dem tänka om.

    Men jag tror inte vi är oense om det.

  4. Tallskog skriver:

    @ Från Graven
    vi är helt ense om att ett religiöst normsystem ska vara den enskildes privatsak. Sharia är ofattbart hemskt!

  5. Från Graven skriver:

    Tallskog

    Glad att du valde att stanna

  6. CeDe skriver:

    Jag tycker ändå att det är lite orättvis att om man ifrågasätter något som inte är bevisbart då anses man “prata skit”. Den särskilda respekt som krävs för troende är i mina ögon särbehandling. Religiös tro är väl inte heligare än annan övertygelse.

  7. Tallskog skriver:

    CeDe, stackars dig som blivit så orättvist behandlad….
    snyft.
    Du begriper inte vad helighet innebär.

  8. CeDe skriver:

    Tallskog, jag kan i alla fall några heliga bibelord.
    Här är ett exempel; Saliga äro de enfaldiga ty de skola besitta jorden.

  9. Rurik skriver:

    Heidegger :

    Du ställer en mycket bra fråga ” Kan nån förklara varför inte alla bejublar upplyst västerländsk sekulär demokrati präglad av kapitalism, fri- och rättigheter? ”
    Svaret ligger nog delvis i svårigheten att förstå vilka alternativ som står öppna.
    Kulturen innehåller också dolda hierarkier ; så länge vi inte vet allt måste vi tro.
    En potentiell tro som kan förklara allt och därigenom är överlägsen ställs alltså mot vår sekulära , ofullständiga kunskap.
    Detta förklarar varför det sekulära tänkandet ännu inte uppnått full jämlikhet med
    den religiösa övertygelsen i den folkliga tankehierarkin.
    Ändå finns det en näraliggande lösning på problemet.
    Jag tänker på CeDe’s tänkvärda ” En religiös tro är väl inte heligare en någon annan övertygelse”
    Dagens citat , utan någon som helst konkurrens.
    I ett demokratiskt samhälle är alla trosuppfattningar och övertygelser som inte baserar sig på fakta helt och fullt jämlika !

  10. Heidegger skriver:

    Verkligen (inte) neutral rapportering av PEGIDA-demonstrationen… SVT live:
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/motdemonstranter-samlas-i-malmo

  11. Doktorn skriver:

    Högre intell. är oberäknelig, inspirerad o består både av högre intell. o dito emotionell. Den räknar med värdeömdömen o sådana saknar negation. Hat är ex-vis icke k-leksbrist. Hit hör tro, hopp & k-lek, sanning mm. ‘Ordnär lägre’ int. liknar sharialagarna.

  12. Heidegger skriver:

    Intressant, det antal böcker som översätts till spanska varje år motsvarar mängden böcker som översatts till arabiska sedan 500-talet..

  13. mohammad skriver:

    De spekulerande besserwissarna missar helt tydigt de koloniala och imperialistiska maktordningarna.

    Islam är inte civilisations eller upplysningsfientlig, det ligger dock inte i västvärldens intresse att upplysning och den därpå av nödvändighet följande civilisationen kommer de muslimska länderna till del.

    Långskäggen bugar och bockar i lönndom och spelar villigt med, självutnämnda välmående gangsters som med en axelryckning talar emot profeten* och håller folket i okunnighetens bojor.

    Vid Allah**, mera Pöbeln i debatten säger mohammad…

  14. Lisen skriver:

    Lars: ‘Sham’ betyder inte skam, det betyder båg, bluff, plagiat, bedrägeri, imitation, hyckleri.
    Den moderna traditionen är ovanst. för att upprätthålla its wildly progressive claims.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.