Vad kan arkitekturen göra för att skapa mötesplatser för alla de vilsna och segregerade människorna? Detta skall diskuteras på Malmö Stadsbibliotek i morgon kväll. Arrangemanget inleds med en film som jag har gjort på temat. Överväldigande musikalisk och med ett något oväntat slut. Detaljer HÄR.
Utrikespolitiska föreningen (det blir på torsdag, kulturhuset) i Jönköping har utfärdat en varning angående mitt föredrag om yttrandefriheten. Varningen gäller för känsliga personer och avser de bilder som mycket väl kan komma att visas. Info HÄR.
Tafsproblemen har hopat sig på MOMA. Marina Abramovic stora performanceutställning innehåller levande och nakna modeller uppställda för att besökarna skall gå mellan dem. Och det är en tät tur. Alla besökare förhåller sig inte så diskret som det är möjligt utan passar på att klämma lite extra. Gillas inte, tillsägelse och eventuella åtgärder. En besökare blev portad och förlorade sitt medlemskap i MOMA. Olycksfall kan även inträffa för modellerna. En manlig sådan fick utgå efter att ha uppvisat omisskännliga fysiska tecken. En bild med ytterligare länkar finns HÄR.
Annars har utställningen inte väckt någon storm. Den är solid och bekräftar en av världens mest framgångsrika performancekonstnärer. Hon håller en plats 37 på artfacts i höjd med Dali och Damien Hirst.
Inga upphetsande händelser i övrigt i konstvärlden vad jag kan se. Motsäg mig gärna. Medan vi väntar på scenförändringar kan jag nämna David Carriers bok A World Art History and Its Objects (2008). Konsthistorieprofessorn Carrier inleder eftertänksamt med:
“Creating a world history of art is very difficult. But finding some way to understand all visual cultures is the most urgent task now facing art historians”
Redan efter den depeschen förstår jag att företaget är fruktlöst. Han går vidare med att varje kultur måste skriva sin konsthistoria för att multikultikonsthistorien skall kunna fullbordas.
Ett fullständigt förbud råder angående det faktum att konsten är en exklusiv västvärldsuppfinning. Förslaget till den stora multikultiboken är dessutom en västidé. Att han tanklöst blandar visuell kultur och konst är det inte mycket att säga om. Hela konstvärldsgänget hänger i samma snöre. Därför blir det pannkaka som serveras.
Illustration: ”Harru fått nya glasögon?”
