Den danska konstnären Firoozeh Bazrafkan har skapat ett konstverk som består av ett antal makulerade koraner, upplagt på en bönematta.
Verket är utställt i Galleri Draupner (galleriet som visar Kurt Westergaard) i Jylland. Det visas för speciellt intresserade.
Förvandlingen av den strimlade koranen till konst får en del intressanta reaktioner. Bazrafkan har lyckats med en sak som socialkritisk konst brukar vara ute efter: att starta en diskussion.
Kritikerna kan inte hålla sig. Man kan ju tycka att en strimlad koran inte är någon större affär i konstsammanhang men det är det tydligen.
Litteraturredaktören på Weekendavisen – Anna Libak – skriver på sin Facebookprofil:
”Rigtig mange mennesker synes ikke, at Firoozeh Bazrafkans makulerede Koran på et bedetæppe er kunst. Det synes jeg heller ikke. Men de samme mennesker synes af en eller anden grund, at Damian Hirsts diamantbesatte kranium er kunst, at Manzonis lort er det, at Evaristtis blendede fisk er det, og det er i grunden underligt, for så er Bazrafkans værk også rigtig kunst. Jeg tror, at inden for konceptkunst hersker det princip, at hvis man er enig med kunstnerens ide, synes man det er kunst og ellers ikke. På den måde er konceptkunst ikke smag, men holdning. Ikke æstetik, men etik.”
Ja, det där blev ju inte så bra. Nog borde Libak veta att målningar som inte uppskattas på precis samma sätt avfärdas som inte konst. Dessutom kan hon inte reda ut det där med att något är konst för att det presenteras som sådan av en konstnär i ett konstgalleri. Kvarstår om det är bra eller inte vilket är en annan femma.
Filosofen Peter Tudvad på sin Facebook kommer med det här:
”nægter at tro, at det kan være ment som andet end en joke, når Erik Guldager fra Galleri Draupner kalder en makuleret Koran for et kunstværk ’helt oppe i toppen’ af ’international klassekunst’. I modsat fald har jeg adskillige gamle Koraner og Bibler, forfatninger og lovsamlinger, som jeg gerne vil afsætte på det internationale kunstmarked, når jeg lige har fået dem kogt og kværnet ude i køkkenet.” (båda citaten hämtade från Den frie)
Tudvad har naturligtvis rätt i att det inte rör sig om konst i internationell toppklass. Sådan kan inte Firoozeh Bazrafkan (med ranking 88.507) och Galleri Draupner prestera. Och utsikterna att konstvärldens elittrupper skulle falla för det här är obefintliga. Men han kunde besparat sig utbrottet om att han minsann skulle kunna göra samma sak. Den attityden brukar dyka upp när något inte passar.
Att det blir så här beror förstås på att de skrivande är provocerade och vill dräpa med något lämpligt tillhygge. Hur som helst fungerar den strimlade koranen som ett processverk som, tack vare mediernas intresse, ger upphov till en omfattande diskussion. Religion.dk har publicerat två artiklar skrivna av muslimer, en lektor och en imam. Det ger en god bild, som nog för sägas äga en viss allmängiltighet, av hur man ser på yttrandefrihet med de vanliga infallen ”respekt” och krav på blasfemiparagraf. Jag antar att man måste inse att de kämpar för en förlorad sak och den fråga man kan ställa sig är hur lång tid det skall ta innan man inser det.
