På Documentautställningen har man ställt in en performance av den italienske författaren och aktivisten Franco Berardi. Föreställningen skulle handla om båtmigranterna. Orsaken var att Berardi liknar migrantsituationen vid Förintelsen, ”saltvatten ersätter Zyklon B” som han har sagt. Evenemanget kommer att ersättas av en uppläsning av Berardis dikter på samma tema.
Nå, man kan ju tycka att vi här har ett exempel på konst som provocerar. Det har man onekligen men det handlar förstås inte om konst utan är ett stycke politisk aktivism. Den jämförelse han gjorde är inte heller särskilt originell, den har nämnts vid åtskilliga tillfällen, men man skall långt ut på kanten för att finna några anhängare av den sortens liknelser. (Artnet)
Kulturhuset visar verket ”Du gamla du fria” av konstnären Mattias Norström. Verket har visat tidigare och har väckt en hel del uppseende. Det rör sig om en krökt flaggstång med svenska flaggan. Teoretiskt sätt kunde den vara mångtydig och egentligen tilltala falanger på båda ytterflyglarna. Men det är nu givet att Kulturhuset representerar en enkelspårig politisk hållning. Konstnären själv säger:
”Men för mig är det främst är en poetisk gestaltning av en inre känsla, som att stången, kroppen, krökts under huvudet, som är flaggan.”
Men det är klart att han som samtidskonstnär måste tillägga:
”– Men det handlar också så klart om tankar jag har burit på om landet och gränser, vem som får komma in och vem som får stå utanför. Frågor om jag själv tagit tillräckligt ansvar. Men det finns också en humor i verket, man skrattar till och sedan sätter det i gång tankar, det tycker jag gör det till ett bra verk.”
Så tyvärr ändar det upp i ett enkelspår: Vi måste värja oss mot den fruktansvärda nationalismen. Inget fel i det men repriserna börjar bli alltför många. (dt)(Kulturhuset)
