2442: Zorn kommer tillbaka

Samtidskonst, ”contemporary” har nått inflationens stadium. Det som tidigare var ett genombrott i konsthistorien har bleknat samtidigt som det har fått en infernalisk spridning. Modellen är enkel, utgå från den postmoderna, postkoloniala, feministiska diskursen, placera ämnet i en aktuell situation, gör en video, en installation, en workshop, en performance eller ett verk med publikens som deltagare. Det är naturligtvis möjligt att göra något bra även på dessa väl beprövade premisser men det har blivit svårt.

Zorn, ja, den figuren är ett lämpligt mål för en rad samtidsdiskurser och man kan lugnt säga att han inte har något avsevärt inflytande på samtidskonsten. Dock kan man bli förvånad. Sinziana Ravini, som brukar vara mycket radikalt samtidsinriktad med politiska skottsalvor har skrivit om Zorns utställning på Petet Palais i Paris (Aftonbladet). Utställningen öppnade den 15 september och pågår in i december. Ravini har idel lovord över utställningen. Ingen tvekan om att Zorn kunde sin sak och att det han gjorde främst handlade om färg och form. Måleriet har en tämligen svag ställning i samtidskonsten men för alla som är intresserade av måleri är Zorn en storhet. ”Zorns palett” är internationellt välkänd och många konstnärer har intresserat sig för vad man kan och inte kan med den. Hans palett skall alltså har utgjorts av få färger: svart, vitt, ljusockra och rött. Zorn har aldrig själv hävdat att han höll sig till enbart dessa färger, men de utgör hur som helst grunden för hans måleri. Jag har själv fifflat en del med Zorn (kompletterad med rondellhund) och då inser man att han måste ha haft lite hjälp av smaragdgrönt, gult och någon blå färg. Men många målningar kräver inte mer än grundpaletten. Jag märkte också att Zorns gråskala och dämpningar vanligtvis sker med svart vilket ger en särskild nyans. Den nyansen brukar inte rekommenderas. Dämpningar och gråskalor bör inte göras med svart färg. Men det kan fungera ändå och Zorn lyckades väl som var och en kan konstatera.

Nedan min senaste version av en Zornmålning med RH. Den gjordes i fjor och är tämligen trogen originalet även om färgåtergivningen på fotot inte är den allra bästa. Modellen i bakgrunden är dämpad i färgerna med hjälp av svart. När jag försökte på normalt sätt med ultramarin och umbra blev det fel. Lägg också märke till den skarpa gröna nyansen som är troget återgiven. Den nyansen kan man alltså aldrig få fram med Zorns grundpalett.

Publicerat i om utställningar m m | 10 kommentarer

2441: Göteborgska drabbningar

På lördagen var det upplagt för en stor drabbning mellan topplaget och bottenlaget. Dessutom fri entré. Men så blev det inte, den förväntade festen i mötet mellan GAIS och Brommapojkarna kom helt av sig eftersom mediernas intresse inriktades på en annan drabbning. Den bataljen blev ungefär som förväntad. NMR fick aldrig genomfört sin marsch, motdemonstranterna lyckades med att stoppa dem, inte minst genom deras överlägsenhet i antal. Sedan de heta passionerna lagt sig dyker frågan upp om vem som vann. GAIS fick oavgjort mot Brommapojkarna. I den andra drabbningen råder oklarhet. ”Vi vann över nazisterna”, skriver Patrik Lundberg. Helena Trus rubrik är ”Nazisterna vann den här gången” men det handlar mest om att NMR fick demonstrera. Oisin Cantweill meddelar som sin ståndpunkt att han anser att nazister skall få demonstrera.

Ja, hur gick det då? Det tycks som om motdemonstranterna är nöjda med att inte få se nazisterna som om man blivit av med problemet på det sättet. NMR har fått sin reklam. Någon popularitet har de inte vunnit men i vanlig ordning fanns det åtskilliga rötägg bland motdemonstranterna som gav smolk i den segerbägare som många tycks ha intalat sig. Däremot är det möjligt att NMR kan ha vunnit en och annan förvirrad människospillra. För motdemonstranterna var det trots allt en overkill där man tror sig ha identifierat det verkliga hotet mot nationen.

Publicerat i politik | 31 kommentarer

2440: Mikronationer på bokmässan

Årets bokmässa bjuder på mycken magisk underhållning. Trots att energin kan härledas från den politiska föreställningens upprörda röster (och alla de handlingar som förväntas som extra bonus) är det ändå fråga om en bokmässa som berör böcker.

En av de böcker som presenteras är Mikronationer av Johan Joelsson (text) och Jonathan Jacobson (foto). I boken får man stifta närmare bekantskap med ett antal livaktiga mikronationer. Det ligger mycket arbete bakom och läsaren får ta del av både intressanta och dramatiska berättelser. Ladonien är med liksom Hausswolffs och Elggrens KREV (aktuell med utställning på Moderna i Stockholm). Men här finns också historien om det märkliga Sealand och Seborga, Molossia m. fl. En mycket läsvärd skrift med utomordentligt och rikt bildmaterial.

Enligt bokens uppgifter skall det finnas ca 200 mikronationer i världen och populariteten har växt genom åren. När Ladonien grundades 1996 var företeelsen marginell men nu har intresset blivit stort. Det har förmodligen något att göra med det allt mer svårmodiga nationsbegreppet. Ladonien är förmodligen den mikronation som har flest medborgare. I skrivande stund är antalet omkring 19.820 men det väntar fortfarande över 100 ansökningar som inte är expedierade.

När boken presenteras på fredag med ett seminarium kl 16 representeras Ladonien av dess drottning Carolyn I. Så bara lugn, jag (statssekreteraren) kommer inte att vara i vägen.

Publicerat i Böcker | 4 kommentarer