Vilks.net

Oss är en konst född 1790-1820

Under några decennier skapar filosofin konstens ”högdiskurs” samtidigt som den legitimerar en likställighet mellan filosofi och konst. Därmed kan konsten inta platsen som det moderna konstbegreppet. Vi har fått konsten som den alltjämt fungerar, en högre form av aktivitet (till skillnad från nästan allt annat som är ”lågdiskurs”). De tekniker som kan hysa denna konst är också bestämda: litteratur, musik, bildkonst, arkitektur, sång, teater och dans.

Filosofin fastlägger konstens identitet som estetisk, antingen i form av det sköna eller det sublima. Det sublima är det främsta uttrycket i bildkonsten under den tid konsten skapas. Emellertid är sublimiteten svår att utveckla och konsten kommer under lång tid att karakteriseras av det sköna. Men det handlar om att tänja gränserna på vad som kan anses vara skönt och dessutom tilläggs ett uttryck, det expressiva.

Konstens identitet som estetisk försvann definitivt under 1990-talet. Sedan dess är konsten helt beroende av den gåva som filosofin upprättat: Högdiskursen. Konsten lever alltså idag genom att den kan skilja ut sig från andra fält just genom att kunna hävda en djupare form av reflektion.

Tidig konst av Delacroix: Dantebåten 1822, sublim och expressiv

Konsten som existentiell befrielse

Nästa filosof att framlägga sin hyllning åt konsten är Arthur Schopenhauer. Redan 1819 kommer han Die Welt als Wille und Vorstellung, kompletterad och utvidgad 1844 och 1859.

Enligt Schopenhauer är det inte lätt för människan som skall hävda sig i en värld som är en kamp för tillvaron. Människan är besatt av en konstant strävan att genom sin intelligens hävda sin position gentemot medmänniskorna. Genom kontemplation och medlidande i denna tillvaro av meningslöshet kan människan dock bli etiskt fri.

Men det finns också en lindring i estetiken. I den estetiska betraktelsen står människan utanför livskampen. Konsten är ett lugnande medel, en plats att betrakta livets fruktansvärda kamp utan att själv behöva ta del i den.

Bland konstarterna satte Schopenhauer musiken högst: ”En form av omedveten filosofi.”

Schopenhauer: Med konsten som tröst

Spridning och förstärkning: Madame de Staël

Madame de Staël hade ett enormt inflytande, främst i Frankrike, med sina skrifter och inte minst genom boken De l’Allemagne (1810). Hennes kontakter med bröderna Schlegel och Schelling påverkade henne att sprida romantikens idéer till Frankrike. Den konstsyn som hon lägger fram, romantikens evangelium (eller Konstens) handlar om att det sköna harmoniserar människans själsliv. Samtidigt väcker detta hennes längtan till det gudomliga och till ett ideal.

Med romanen Corinne ou l’Italie (1807) ger de Staël sin huvudperson rollen som ett kvinnligt geni, en diktare som dock går under och dör av kärlek.

Effektiv spridning av Konsten; Madame de Staël, här avbildad som antik diktare