3269: Tystad tagning

Saknaden är naturligtvis stor. När den dagliga serveringen raderas till intet innebär det i alla fall en möjlighet: Oro inför tystnaden liksom det tidigare var oro inför varje uttalande. Bortser man från den här artikelns triviala karaktär (Aftonbladet) är det trots allt en markering av tystnaden som estetiskt fenomen. Bergmans Tystnaden, John Cage 4 33´, Heinrich Bölls Doktor Murkes samlade tystnad.

Det här inlägget postades i konstteori, politik. Bokmärk permalänken.

1 svar på 3269: Tystad tagning

  1. Neuman skriver:

    De vänsterantiintellektuella saknar Trump, han var så bra att ha som måltavla, de slapp tänka själva, bara öppna smunnen och skrika. Trump har förmodligen accepterat valförlusten, vill inte göra om äventyret och är för gammal om fyra år, för att inte tala om åtta. Han har sina affärer att tänka på, och gott om anställda att påminna om det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.