I Aftonbladet skriver Helena Granström om två nyutkomna böcker av Andreas Malm. Malm för sägas tillhöra den mer extrema delen av vänsterrörelsen. Som klimataktivism förespråkar han våld och sabotage. I en intervju i Sydsvenskan (låst artikel) får Malm frågan:
”Är det inte ändå rimligt att vi följer de lagar riksdagen beslutar om?
– Nej. Civil olydnad innebär att lagar som är moraliskt oförsvarliga bör brytas.”
Kruxet är förstås vem som skall avgöra vad som rätt moral. Intervjuaren frågar vidare:
”Och när högerextremister bränner flyktingförläggningar med motivet att deras ras överlevnad står på spel? För dem är det ju lika allvarligt.
– Den centrala skillnaden är att de har fel. Det finns inga raser.”
Tydligen behöver högerextremisterna bara byta ut ”ras” mot ”kultur” för att det skall vara fritt fram.
Granström är inte helt med på våldsanvändningen men menar ”Och oavsett invändningar är jag helt på Malms sida när han konstaterar att det som i en inte alltför avlägsen framtid kommer att framstå som det oförlåtliga brottet kanske inte kommer att vara att ha sprängt en oljeledning, utan att ha låtit bli.”
Granström får också till en jämförelse mellan klimatet och den pågående pandemin: ”Samtidigt framstår diskrepansen som närmast obegriplig: En virussjukdom med en överlevnadsgrad på omkring 99 procent föranleder omedelbara och inte sällan drakoniska åtgärder som husarrest för hela befolkningar, medan en stegrande klimatkris med en långsiktig prognos för mänskligheten dystrare än en cancerpatients knappt resulterar i något mer än misslyckade förhandlingar och en uppsjö av till intet förpliktigande policydokument.”
Problemet med den jämförelsen är att pandemin är direkt påtaglig med alltför många döda på äldreboende och inte minst den enorma press den lägger på sjukvården.
Jämförelsen fortsätter: ”En stor del av det som under lång tid avfärdats som politiskt omöjligt var, uppenbarligen, fullt genomförbart. ”
Även här haltar det. Vi vet fortfarande inte vilket pris nedstängningen kommer att få, ekonomiskt, socialt, psykologiskt.
Total förvirring.
1. Civil olydnad är passiv, inte aktiv. Det är att vägra åtlyda order, att delta i någon sorts strejk eller annan manifestation av fredlig art, inte att utföra sabotage.
2. ”Raser” eller snarare underarter finns naturligtvis, även om det inte är politiskt korrekt att hävda detta. Med samma metoder och begrepp som för andra familjer i djurvärlden är det tämligen självklart att man kan dela upp även människan i ett antal underarter, som i princip utgörs av de klassiska ”raserna”, fast med en finare uppdelning i Afrika.
Nazisterna har ju fel ändå, eftersom det inte förekommer någon utbredd blandning mellan ”raserna”.
”Människor (Homo) är ett släkte primater inom familjen människoapor med en nu levande art, människan eller den moderna människan (Homo sapiens)”. Asiater, européer, indianer, afrikaner; alla tillhör homo sapiens och kan fortplanta sig kors och tvärs trots hudfärg. Neanderthalaren var av annan ras, trots att någon procent av européernas arvsmassa kommer från neanderthalaren är vi ändå inte en annan ras, det är för lite. Intervjuaren lägger orden i munnen på terroristen Malm, bägge har avsiktligt fått allt om bakfoten. Det oförlåtliga brottet är att inte skjuta av Malm medan tid är.
Hur mycket av den globala överreaktionen på pandemin beror på att vi i åratal vaskats i klimatgretas fantasmer? Vi är preparerade för politiska övergrepp, vänsterhegemonin råder än. På sydsvenskan och överallt.
@Rodd: neandertal är en annan art (Homo neanderthalensis), om än från en med oss gemensam förfader (Homo heidelbergensis). Den afrikanska Homo sapiens fortplantade sig med Homo neanderthalensis i Europa, och alla i dag levande ickeafrikaner är därför av hybridtyp med runt 2–5% DNA från neandertal respektive dess kusin denisova. Artåtskillnad utgör inget hinder för fortplantning om släktskapen är nära.
Ras är en informell beteckning inom en art för variationer i morfologi och geografisk utbredning. I svenskan använder vi begrepet enbart för hundar (breeds på engelska). Den korrekta termen är underart. Exempelvis varg (Canis lupus) indelas i ett trettiotal underarter, med den eurasiska vargen (Canis lupus lupus) som referenspunkt.
Om det inte vore för politiska bryderier och historisk vetenskaplig rasism skulle människan delas in i underarter på samma sätt som varg och schimpans. Det går med DNA att ganska exakt bestämma din huvudsakliga geografiska härstamning, och därmed den kategori du tillhör.
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bf/Genetic_similarities_between_51_worldwide_human_populations_%28Euclidean_genetic_distance_using_289%2C160_SNPs%29.png
Lars Vilks> att ”vi bör följa de lagar riksdagen beslutar om”, är också det ett moraliskt värdeomdöme, om vilket det också är krux vem som skall avgöra huruvida det stämmer eller inte. Demokratins förespråkare hävdar ibland att frihetsälskare saknar grund för sina påståenden såvida inte naturrätten existerar, men demokratin själv står inför samma berättigandeproblem, om än på ett mera dolt sätt. Jag skulle ifall jag kunde omedelbart byta ut demokratins lagar mot frihetens lagar (och anser därmed att det är överensstämmelse med de sistnämnda som avgör huruvida en riksdagslag bör följas eller inte), om det inte vore för att det (åtminstone i Sverige) inte finns ens i närheten av det våldskapital som krävs för detta. Demokratin har ju däremot ett enormt våldskapital som ser till att riksdagens lagar följs.
Är detnågon särskild lag du tänker på som borde ställas under ”frihetens lagar”?
Lars Vilks> jag tänker främst på lagar mot sexköp och koppleri och annan lagstiftning emot sexuell frihet, samt lagar om narkotikabrott, men det borde gälla all lagstiftning. Inget förtryck borde vara tillåtet mot någon annan.
Lars Vilks> förtydligande: uppräknade exempel på lagar är alltså enligt mig emot friheten och därmed förkastliga.
Demokratin bygger generellt på majoritet. Det räcker därför inte att hävda sin egen lag. Men du kan ju driva frågan via dina politker för lagändringar. Dessutom finns det i en rad fall då hänsyn skall tas till minoriteter. Åtminstone vissa minoriteter får god respons för sina krav. Jag har svårt att förstå att du utan vidare kan förespråka ”frihetens lagar”. Dvs vad den enskilde tycker skall vara sin lag med åtföljande kollisioner.
Lars Vilks> Ja, en väg är förstås att driva frågan parlamentariskt, men jag tror att chanserna är väldigt små att lyckas.
Nja, det är inte exakt vad jag förespråkar. Jag hävdar att verkligheten förhåller sig så, inte att detsamma är legitimt. I annat fall skulle ju någon enskild kunna tycka att t ex sexköpslagen är bra och denna lag skulle då pga tyckandet bli dennes enskildas lag. Men detta kan den inte bli, vare sig den tycks av någon enskild eller den tycks av en majoritet, just därför att den är illegitim. Och den är inte illegitim därför att någon annan tycker så, utan därför att den Strider mot friheten.