3173: Konstens och dess samhällspåverkan

Ett av mina största intressen, vilket säkert är välkänt för mina läsare, är konstteori. För ett par dagar sedan skrev signaturen Erik:

”Sedan om konst. Konst i vid mening omfattar väl även populärkultur. Beatles utövade konstnärlig verksamhet. Varje film från Hollywood är ett filmkonstverk. I den meningen utövar konsten ett oerhört inflytande. Hur har inte Hollywood påverkat värderingar och världsåskådning i västerlandet? Det är möjligt att konst i en snävare och mer elitistiskt sammanhang inte påverkar världen. Men visst påverkar konst i form av populärkultur som film, foto och musik världen fruktansvärt mycket. Reklam är ju i någon mening konst syftande till att påverka våra konsumtionsmönster. Genom att med bilder och musik förmå oss att känslomässigt knyta an till och åtrå varor och tjänster påverkas vi dagligen av reklam. Och jag tycker att reklam faktiskt, vitt förstått, är att förstå som en typ av påverkande konst.”

När jag skriver om konstens närmast obefintliga påverkan på samhället avser jag bildkonsten. Och dessutom speciellt under de senaste decennierna då konsten fått en allt starkare politisk profil. Ser man tillbaka på modernismen kan man naturligtvis tala om en samhällelig påverkan genom form, ofta som symbol för livsstil. Men det sker då främst genom formestetiken.

Det är en helt annan sak med litteraturen. Det räcker med att nämna Gabriel D’Annunzio vars poetiska ådra fördes ut i hans sätt att leva (formidabel överdådighet) och hans interventioner i politiken (ockupationen av Fiume/Rijeka i Kroatien och utropandet av självständighet). Detta och dess fortsättning med ett bittert samarbete med Mussolini blev inte särskilt lyckat och lägger en påtaglig sordin bakom det glada utropet ”Fantasin till makten”.

”Konst i vid mening” kan omfatta det mesta. Så är det äldre konstbegreppet funtat: Ni vet att det där med att det är en konst att gå på lina eller att baka en pizza. Men avser man vad som ingår i det moderna konstbegreppet blir det mindre. Populärkultur, liksom reklam kan ingå men då måste konstvärlden bekräfta det. Det händer ibland att dylika produkter kommer med på utställningar men de intar generellt sett en blygsam plats. Man bör komma ihåg att man aldrig kan avgöra om ett objekt är ett konstverk eller ej (men man kan oftast misstänka att så är fallet). Vi vet ju sedan gammalt att Duchamps pissoar är exakt lik en fungerande icke-konst sådan. Men konstvärlden har bekräftat just ett exemplar. Den principen gäller numera för alla verk.

Det här inlägget postades i konstteori. Bokmärk permalänken.

5 svar på 3173: Konstens och dess samhällspåverkan

  1. bjarne skriver:

    Under julledigheten skall jag läsa LV:s korrespondenskurs i konsthistoria. Ser fram emot!!

  2. Erik skriver:

    Din teori om att det är en avgränsad krets personer med vissa ämbeten (?) som avgör vad som är konst och inte konst tycker jag har vissa likheter med hur rättspositivister resonerar kring lagstiftning. Konstvärlden, som jag förstår som en viss krets av auktoritativa personer, äger ensamt rätten att definiera vad konst är i en smalare mening.

    På samma vis brukar rättspositivister framhålla att lagstiftaren, i en demokrati ett folkvalt parlament och i en diktatur diktatorn eller en krets personer utsedda av diktatorn, stiftar vad som är lag och rätt. Tidigare uppfattningar om att det finns en naturrätt avvisas av positivisterna som avvisar Gud eller naturen som laggivare.

    Det man skulle vilja att du kunde utveckla lite är hur en person så att säga blir en del av konstvärlden och ges rätt att definiera vad som är konst och inte. Konstvärlden är ju inte folkvald. Krävs det akademisk examina inom konstvetenskap för att ingå i konstvärlden. Vilka ingår? Konstnärer? Konstteoretiker med akademisk examina? Konstkritiker? Det måste vara svårt att avgränsa kretsen som ingår i konstvärlden och får vara med och bestämma. Och hur hanteras skiljaktigheter inom konstvärlden? Måste full konsensus råda om att något är konst för att det ska vara så eller räcker det med att en minoritet inom konstvärlden betraktar något som konst för att det ska vara det?

  3. Lars Vilks skriver:

    Du missförstår saken. Konstvärlden omfattar alla som på något sätt deltar i konsten. Dvs när någon intar ett konstbeteende har man att göra med konst. Klassificeringen har inte att göra med någon elit. Däremot när det gäller kvalitet bestäms den av konstvärldens elit.

  4. Hellhounddog skriver:

    Lars Vilks> Håller du en kortespondenskurs i Konsthistoria under julhelgen? Om så är fallet, var kan man hitta närmare info kring denna?

  5. Lars Vilks skriver:

    Korrespondenskurs dök upp här i kommentarerna. Ingen dålig tanke men det är inte aktuellt nu.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.