3115: Även morötter

Det var ju det där med konst. Mycket lätt är det för den oaktsamme att blanda samman två helt olika begrepp som båda kan skrivas ”konst”. Dels Konst = teknik och dels Konst = det moderna konstbegreppet. Det förstnämnda omfattar allt som kräver tekniskt kunnande. Det moderna konstbegreppet kräver över huvud taget ingen egentlig teknik. Allt kan göras till konst genom att konstnären väljer något. Det senaste exemplet på detta är Rafael Pérez Evans masterarbete vid Goldsmiths i London. Det består av 31 ton morötter som tippats på skolgården. artnet

Skulle det betyda att alla högar med morötter är konstverk? Förstås inte, det som är nödvändigt att de skall betraktas som konst. Någon från konstvärlden måste bekräfta denna status. För Vasari som har nämnts i kommentarerna är ”konst” (alltså teknikbegreppet) teknisk skicklighet. Han kunde naturligtvis inte tänka sig en hög morötter. Med det moderna konstbegreppet blir konst ett förhållningssätt som alltså kan appliceras på vad som helst. Vanligtvis brukar man tänka sig att konst är särskilt inriktat mot vissa tekniker som litteratur, musik, arkitektur, sång, teater, dans. Fler har tillkommit som film och foto. Men också vad som helst. Förhållningssättet innefattar ett högt andligt värde och status, omöjligheten att nå en absolut tolkning och den viktiga idéen med att överskrida det rådande. Sådana tankar fanns inte hos Vasari och knappast hos grottmålarna. Inte ens hos 1600-talets barockmålare. I efterhand kunde konstvärlden betrakta dessa objekt som konstverk och utse deras upphovsmän till konstnärer.

Det här inlägget postades i konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

11 svar på 3115: Även morötter

  1. ND skriver:

    Du beskriver modernism och postmodernism, två specifika inriktningar av konst. Ditt konstbegrepp förutsätter något slags inre motiv, politik eller annat, och blir därmed en sorts brukskonst.

    Det traditionella konstbegreppet är mer motivlöst, som ett inre ickeverbalt uttryck hos människan att med fantasin gestalta föremål och idéer på ett estetiskt tilltalande vis. I den kategorin ryms förvisso grottmålarna.

    Att begreppet konst har en denotation av senare datum betyder inte att det inte kan appliceras på tidigare verksamma, bara att det fått en ny teoretisk begreppslighet.

  2. Lars Vilks skriver:

    Det traditionella konstbegreppet skapas av Kant och de tyska filosoferna. Det räcker inte med att skapa estetiska effekter på ett tilltalande sätt, det blir upphöjt till en del av sökandet efter det absoluta och iscensättandet av den harmoni som Kant talar om förnuftet och omdömet. Att applicera detta förhållningssätt på tidigare artefakter blir en senare tids utnämning av objekt till konst men dt gäller naturligtvis inte för den tidigare perioden. Postmodernismen tillförde inte särskilt mycket till konsten. Det fanns redan i readymaden på 1910-talet men framför allt genom konceptkonstens inträde i konsten under 1960-talet. Med postmodernismen gavs konceptkonsten ett fullt erkännande och därmed att vad som helst kan vara konst. Detta innebär att man inte kan känna igen konst genom utseendet. Igenkännandet kommer enbart genom konstvärldens erkännande av något som konst.
    Jag förstår inte riktigt vad du menar med “brukskonst”. Konst kan naturligtvis användas enligt de normer som har skapats. Men de är generellt inriktade på att inte ge något slutgiltigt svar eftersom ett konstverk inte skall illustrera en idé utan fullföljas genom betraktarens skapande/tolkning av verket.

  3. bjarne skriver:

    Ja. Det är svårt att lämna invanda, inlärda tankespår. Som jag förstått det lilla av den senaste hjärnforskningens resultat jag tagit till mig är detta med hjärnspår sant även rent fysiologiskt.
    Ibland tänker jag på en kompis pappa. Denne skulle sortera sina foton i sin dator. Min kompis försökte då av någon anledning jag inte minns, förklara för pappan att det INTE fanns några bilder i datorn. Det fanns bara en massa koder. Ettor och nollor, typ.
    Nu var dessa fotografier ej konst. Men det är en i a f för mig fungerande BILD av hur abstrakt SAKER som konst kan vara. Bild- eller ej-konst. Det är nästan så att digitaliseringen har gjort sån där avancerad och KONSTIG Kant, Schop., Heid.-filosofi med verkligheten i överensstämmande…

  4. Lars Vilks skriver:

    Man får tillägga att en målning består enbart av penseldrag och färg. Bilden dyker upp när skärmögat sätts igång.

  5. minnesdagen skriver:

    Att konstbegreppet skapats av ledande europeiska filosofer i slutet 1700-talet, ungefär samtidigt som franska revolutionen, är mer än jag visste.
    Men det förklarar mycket.

    Filmkonst. Är covid19 ett rasbiologiskt vapen som tagits fram att ett skurkföretag typ Spectre, som i en James Bond film ?
    Läkemedelsföretag lägger mycket tid på att forska om covid. Någon illvillig forskargrupp kanske använder kunskaperna för att ta fram en variant som ger sig på människor med speciella genuppsättningar. Och då blir det ett rasbiologiskt vapen.

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pA6zbG/gen-fran-neandertalare-okar-risken-for-svar-covid-19

  6. bjarne skriver:

    Spikar. Brädor.

  7. ND skriver:

    Min gode herr professor, om det är konstgillet som självt avgör vad som är konst, hur ser den processen då egentligen ut? Majoritetsbeslut, månne? Om herr Vilks anser att herr Park har en konstnärlig ådra, men herr Ai anser annorlunda, vem har då rätt? Om gillet i Sverige har en åsikt, och gillet i Danmark en annan, vem har då företräde?

    I Sverige tycks det för övrigt vara domstolar som avgör vad som är konst.

  8. bjarne skriver:

    Tja. Jag målar lite i både olja och akvarell. ABF-måleri. Det skulle kännas förmätet att kalla det konst tycker jag själv. Även om några av mina bilder är riktigt … bra. Tycker jag själv. Har t o m satt upp en o annan på väggar i hemmet.
    Brorsan målar också. Har flera av hans verk på väggarna hemma. Presenter. Han målar ambitiöst, med idéer och “planer”. Han har gått en konstskoleförberedande utbildning. 2 eller 3 år, typ. Lärt sig mycket om material och tekniker och konsthistoria osv. Han har ställt ut. Ordnat själv och deltagit i samlingsutställningar flera ggr. Men? Är han en konstnär? Han skulle vilja vara det kan jag lova. Är han det. Är hans abstrakta nonfigurativa med kniv utförda målningar konst… Han är i a f ett stort steg upp jämfört med mig!

  9. Rune skriver:

    Har det nån betydelse om morötterna är kokta eller råa? eller rivna?

  10. Per skriver:

    Konst kan vara ALLT, nej. Allt är ingenting, polerna möts obevekligt. Vad tänker du på – allt, – jaha ja, och det betyder vadå, inte ett dugg? Vad ser du – allt, vad hör du – allt, vad känner du – allt….nämen. Så släpp diskussionen om att konst kan vara ALLT. Resonemanget har nått vägs ände, dvs vi har kommit fram till ingenting. Det är helt tomt. Det som blir kvar av Vilks utsaga att …Förhållningssättet innefattar ett högt andligt värde och status, omöjligheten att nå en absolut tolkning och den viktiga idén med att överskrida det rådande… det som blir kvar är enbart att uttolkaren, den som står för förhållningssättet, har en hög status i konstvärlden. De båda andra kriterierna finns redan i Vasaris kriterium teknisk skicklighet. Verk utförda med teknisk skicklighet tolkades och de var på olika sätt gränsöverskridande. Men med utvaskningen här, att konst är det, som de med hög status i konstvärlden påstår, har vi lämnat verket. Konst blir något personifierat, eg. en statuskopplad utsagan. Så konst kan inte alls vara allt. Lyfter vi lite så kanske vi kan sammanfatta som så, att vi rört oss från den mångas häpnad, förtjusning och kvalitetsbedömning, till elitens uttolkning och styrning. Är det bra för världens gång att ALLT har smalnats av dithän?

  11. Lars Vilks skriver:

    Allt kan vara konst men i praktiken är ytterst lite en del av konsten. Det hjälper inte heller att utnämna allt till konst som Ben Vautier har gjort. På sin höjd kan man, vid påminnelse om detta verk, tänka sig att föremål kan bara på en konstidentitet. Den är naturligtvis i nästan alla fall ytterst svag eftersom det mesta hör hemma i andra världar än i konstvärlden. Överskridandet har vi alltid och det är ingen brist på tabuobjekt. Men det kostar att ägna sig åt sådana och institutionerna är ovilliga att ta emot dem, kritikerna och andra agenter ogina. Men så finns det helt klart något att arbeta med. Eliten är nödvändig. Det är trots allt så att populism inte är någon utväg. Kunskaps krävs för konsten och eftersom de flesta inte är särskilt intresserade av konst kan man för lite. Eliten bär på kunskapen och det får man respektera.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.