3091: Vad som kan pressas ut ur konsten om man så önskar

Konstvärlden regeras fortfarande av idéer om rasism och andra berättelser från marginella kulturer. Det kan verka som om man är på väg någonstans. Jag skulle tro att man visserligen uppmärksammar en hel del intressant material men att det snart visar sig att det har ett begränsat intresse. För trots allt har vi kvar konsten och den har än så länge överlevt. I konsten skall man göra upp med konventionerna och det är inte svårt att inse att den ständiga idén om representation och rättvisa också blir en konvention. I slutändan får man fundera på vad man skall ha konsten till.

Picasso i museerna t ex, som Aaron Ambroso har kritiserat (artnet):

”Largely, these works are displayed uncritically: expertly lit against white backgrounds, the only thing coming between the viewer and direct contemplation of the art object is a discretely placed wall label. Thus, critical discussions of racism and sexism are all but banished from relevance.”

En evig rundgång för rasism och sexism (och i övrigt vilken politisk faktor som helst) går att återfinna i vilket objekt som helst. Och på ett sådant sätt som kan tillfredsställa den som kritiserar. Samma resultat varje gång.

Det här inlägget postades i konstteori, politik. Bokmärk permalänken.

5 svar på 3091: Vad som kan pressas ut ur konsten om man så önskar

  1. ND skriver:

    Vad man ska ha konsten till? Din utsaga tycks förutsätta ett praktiskt syfte för konsten, i tjänst hos någon ideologi, som i sovjetisk brukskonst i socialismens tjänst.

  2. Lars Vilks skriver:

    Något syfte för konsten kommer man inte undan. Det kan vara att överskrida det befintliga antingen vad gäller innehåll eller form eller bådadelar. Eller ett utrymme för någon idé om den rena estetiken. Osv.

  3. Rutger Rumberg skriver:

    Hur upplyftande skulle inte en nutida kritik av Jungfruarna från Avignon kunna tänkas låta, för att inte säga hur förutsägbart? Idén med tavlan var väl “en bild, flera perspektiv samtidigt” ? Vill man bara ha ett perspektiv på helheten blir den politiskt felaktig. Man frestas att utbrista “gud bevare oss”.

  4. Magnus skriver:

    Lars hur uppfattar du det nuförtiden med det sataniska i konsten? Och är Lady Gaga konst? Och är det en betydande del av dagens konst?

  5. Lars Vilks skriver:

    Det sataniska i konsten är nog tämligen marginellt vilket också gäller Lady Gaga vars identitet är musikartist. Hennes betydelse består främst i att hon är en förbindelse mellan popmusik och konst där hon har samarbetat med några av de stora stjärnorna i samtidskonsten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.