Hakelius menar att Sverige närmar sig Danmark. Under lång tid betraktades Danmark som den onde andre. Det var ju typiskt att jag fick betydligt vänligare mottagande i grannlandet än hemma. Inget märkvärdigt med det även om en del svenskar har fått för sig något sådant. Uppdelningen av goda och onda finns också här men det finns också överlappningar och man har inte samma rädsla för att diskutera känsliga frågor.
Angående konstcensur utmärker sig nu Järfälla där en moderat kommunpolitiker har uppmärksammat att Marx’ Kapitalet finns avbildad på en målning. Bort den från kommunens sammanträdesrum. Man bör ändå vara tacksam. Helt klart att politikerna ser på konsten och framför allt synliggör den. Långt bättre än det vanliga ödet: Osedd. En röd stjärna har blivit tolkad som kommunistisk. Intentionerna bestäms av kommunen. Men även i det här fallet är det gynnsamt. Den blev inte bortglömd och faktiskt kom den på plats, dock gul.
Varken stjärnor i himmelen eller sjöstjärnor är röda. Men kommunistiska symboler är chickt i Sverige och inget man provoceras av. Hakkorsfobin är däremot enorm och jag skulle kunna nämna åtaliga fall när det stormat runt den symbolen.
Som gammal amatörastronom vill jag å det bestämdaste bestrida detta. Röda stjärnor finns, såväl röda jättar som röda dvärgstjärnor. Granatstjärnan i Cepheus stjärnbild torde vara den mest kända av de anmärkningsvärt röda.
»Öberg Bakos skulptur föreställde en röd stjärna. Konstnärens egen tanke med den var att den hade fallit från himlen för att spegla sig i en damm och förvandlats till en sjöstjärna. Att den skulle ha någonting med kommunismen att göra avfärdar hon bestämt«. (Richard Ekman – mitt.se)
Konstdebaclet i Järfälla har således kommit att kretsa kring en eventuell politisk symbolik. Man borde kanske även ha grävt lite bland de religiösa motiven:
?»Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld« (Lukas 10:18).
?»Då såg jag en stjärna vara fallen ifrån himmelen ned på jorden; och åt henne gavs nyckeln till avgrundens brunn.« (Uppenbarelseboken 9:1)??
Kanske finns det en politisk oro över att få »Satan/Lucifer« symboliskt representerad på torget. Men å andra sidan skulle man kunna se en inkluderande tanke i detta. Om det ur ett multikulturellt perspektiv är svårt att enas kring offentlig konst som avbildar det Högsta Goda, så går det kanske lättare att enas kring en symbolisk representationen av Antagonisten. 🙂 /GG
Vi hade några år ett väldigt fantasieggande konstverk i vår stad. Det var en 5-7 st röda halvmeterstora betongkuber utplacerade huller-om-buller. Med varsin 10-talet meter lång uppskärning i parkgräset som skulle föreställa nedslagsmärkena. Var det delar av en störtad rymdfarkost eller bara konstiga meteoriter?? J-kligt snygga också i klarrött.
De försvann en tidig morgon innan nån han vakna. Grävskoporna tog dem krasst. Det skulle bli något bättre, nyttigare på den platsen. En skateboardpark. Ful men uppskattad. Ingen protesterade mot demoleringen av konstverket.
Jag passar i sammanhanget på att återigen propagera för den mest underbara sf-bok som nånsin skrivits. För alla stjärnskådare, för alla solbadare, alla spaceade. Och vissa energi/klimatintresserade, eftersom den innehåller en ”skiss” av en Dyson-sfär: ”Stjärnskaparen. Olaf Stapledon.