2794: Uppskruvad van Gogh

Den digitala bildvärlden levererar en bländande show i Paris. Atelier des Lumières ger Vincent van Gogh. Inte den första men succén fortsätter. Jag har inte själv varit där men man kan få en god uppfattning om man följer videon nedan. Ulrika Stahre har recenserat föreställningen (Aftonbladet) och hon betonar att den understryker konstnärsmyten. ”Konstnärsmyten” har blivit ett skällsord och är i sig något mytiskt. Van Gogh lever faktiskt upp till konstnärsmyten och geniet. På mindre än 10 år åstadkom han 900 målningar i accelererande tempo: I Paris under ett år 224 för att under den storslagna finalen I Provence och Auvers på mindre än två och ett halvt år få till 405 målningar. Och det mesta är av hög kvalitet. Riktigt hur det gick till när han sköt sig med ett föga välriktat skott vet man inte. Den bästa historien är naturligtvis den som låter honom förtvivlat måla kråkor över sädesfält innan han tar upp vapnet, skjuter sig, plockar ihop sina målargrejor och kånkar hem, lägger sig på soffan och tänder sin pipa. Och dör så småningom. Nu vet vi att kråkmålningen inte var den sista han gjorde och det är troligt att han inte var ute på målartur när han drog fram sin pistol. Hur som helst vann van Gogh en begåvnings arbetsseger med en exceptionell besatthet. Det skulle bli mer för framtiden gav det verkliga livet åt konstnären.

Som jag kan se det är föreställningen i Atelier des Lumières ett utslag av den upphöjelse som länge har gällt för van Gogh. Ett arrangemang med svindlande högteknologi men jag har svårt att tro att jag skulle finna det särskilt överväldigande. Man kan ju alltid säga att färgåtergivningen av hans målningar säkerligen är lite närmare originalen men antagligen också lite för bra. Hans målningar har tappat en del i färg under åren men det handlar inte så mycket om det kromgula (vilket oftast brukar nämnas) utan om violett och krapplack. Dessutom spelar gulnande linolja en stor roll. Men trots allt, högteknologiska presentationer är snabbt övergående sensationer i högt tempo; det som håller i längden är ändå originalmålningarna .

En av de sista målningar som van Gogh gjorde 1890.



Det här inlägget postades i om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

2 svar på 2794: Uppskruvad van Gogh

  1. DanTor skriver:

    van Gogh och Atelier des Lumières och Aftonbladets väderkvarnsfäktande Ulrika Sthare sedvanligt grovt primitivt språkbruk, måde dennes grund, dock tag en titt av slutsats.

    Jupp och givetvis Lars V. slutligen och -“det som håller i längden är ändå originalmålningarna”

  2. Neuman skriver:

    Centrala Paris är ockuperat av konst. Nationalmuséet, den gamla järnvägsstationen, Centre Pompidous och Louvren fyller kärnan av 4 arrondisementet bland Haussmanns avenyer. Frankrikes ära är numera dess målare för hundra år sen.

    Där var många myter i Ulrika Stahres artikel. Den enda myt som behöver spräckas just nu är myten om journalistens självständighet. Det kommer vi inte att få läsa om i tidningen. Dagens journalist verkar inom en liten bubbla av likasinnade, och förmår inte kliva utanför den. Dagens journalist är makthavarens tjänare och megafon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.