Vem får vara indian? Det kan man sannerligen fråga sig när man följer ordväxlingen kring konstindianen Jimmie Durham (artnet). Durham, en högt rankad konstnär (94) och alltjämt högaktuell. Han har under många år gjort sig gällande i konstvärlden som den synnerlige intressante indianen. Men så nu detta totala förnekande från hans egen stam som tydligen inte alls är hans egen stam. Stammen finner det orättvist att så mycket intresse samlas kring Durham när det finns andra konstnärer med rätt ursprung. Det lär dock inte hjälpa. Inte för att någon, inte ens de mest renläriga, skulle åberopa social konstruktion (i dessa fall gäller stränga raslagar) utan för att det är svårt att rubba en så stark position som Durhams. Han klarar sig nog även om han visade sig vara en fakeindian.
-
Senaste inläggen
- 3265: Frågor och svar 2021 19 april
- 3264: Spontant 2021 19 april
- 3263: Zorn på Nationalmuseum 2021 16 april
- 3262: Galleristen som rationaliserade 2021 12 april
- 3261: Offer och yttrandefrihet 2021 11 april
Bloggarkiv
Kategorier
Sidor
Blogroll
Vilks konsteori
Vilks projekt
Nya kommentarer
- Jor-El om 3264: Spontant
- SSAB om 3263: Zorn på Nationalmuseum
- minnesdagen om 3261: Offer och yttrandefrihet
- Rhond om 3263: Zorn på Nationalmuseum
- mohammad om 3261: Offer och yttrandefrihet
- mohammad om 3261: Offer och yttrandefrihet
- Från Graven om 3261: Offer och yttrandefrihet
- Lars Vilks om 3261: Offer och yttrandefrihet
- mohammad om 3261: Offer och yttrandefrihet
- mohammad om 3261: Offer och yttrandefrihet
Inte bara Sverige är fantastiskt.
Ja, man kan inte bara byta skepnad som en kameleont, speciellt inte till några som kallar sig ursprungsbefolkning, eller diskriminerad minoritet. För isåfall skulle man ju kunna smita från sin skuldbörda och istället plocka sympatier. Det vore ju rent och skärt bedrägeri som man skulle kunna bli åtalad för.
I förlängningen bär vi alla skuld och är också alla offer!
Just resonemanget att vi alla bär skuld är grundbulten i vår samhällsgrundande religion. Adam och Eva drog på oss arvssynden, och vi kommer inte undan den. Jag är förstås kulturellt sett kristen, men skulle kunna tänka mig att avstå från skuldbeläggelsen. Om en vanlig vit gubbe kallar sig indian, får man se det som ett skämt. Vad skulle det annars vara? Om en massa människor tror honom, ökar skämtets omfattning. Skämtandet inom konsten är kanske ganska omfattande?
Skuldsyndromets främsta exponent i dessa dagar är “klimatkrisen”, en kris som bara finns i människors hjärnor, men det räcker för att det ska bli stora problem. Den är också ett skämt.
Interessant å lese om The Indian Arts and Crafts Act. Den minner om avtalene som beskytter champagne og andre stedegne produkter. Andre produsenter kan ikke bruke ordet champagne om sin musserende vin. Det er vel greit så lenge det bare gjelder markedsføring, inspirasjon er fortsatt lov.
Videre lesing, på svensk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skyddad_ursprungsbeteckning