2311: Konstens outgrundlighet

Den rena provokationen, alltså provokationen för provokationens skull är ytterst svår att åstadkomma, främst för att ingen kan komma på tanken. Däremot lever idén om den rena konsten, alltså konst för konstens skull kvar. Konstens egenvärde uppfattas vanligen som det estetiska men riktigare är nog att tala om förpackningen och/eller distansen. I kontrast till innehållet/meningen/åsikten. Konsten äger dock en komplexitet som gör det svårt att utan vidare säga vad som är vad. Det är t ex inte givet att en framlagd åsikt faktiskt är en åsikt, det kan vara en förpackning eller något som skall markera en distans.
Sådana frågor äger en ständig aktualitet, inte minst i vår tid när gränsdragningen mellan de goda och onda åsikterna inte bara är skarp utan även medför omfattande konsekvenser för de inblandade. Det granskas i jakten på syndare. I första hand för att, ty detta Herrens hus är förlåtande mot den som uppriktigt ångrar sina synder, få dem på den rätta vägen, men även för att ringa in lysa de förlorade i evigt bann. Allmänt känt är att alla är syndare och därför bör ingen undgå granskning. Även konstnärer bör granskas trots att dessa nästan alltid bekänner sig till de heliga åsikternas enfald.

Expo:s verksamhet är inte helt olik inkvisitionens. Syndaren skall ertappas och utstå det strängaste av vår tids moderna straff: Uthängning och social uteslutning. Konstnärer kan vara problematiska att döma och även Expo har uppenbara svårigheter att få en fullständig klarhet i fallet Nikanor Teratologen. Denne författares mest kända verk Äldreomsorgen i Övre Kågedalen och Förensligandet i det egentliga Västerbotten är inte precis någon barnboksläsning utan fyllda av den värsta tänkbara antisemitism och omänskligt våld. Helt okänt har det inte varit att författaren ägnat sig åt att framträda på nätet med antisemitiska uttalanden. Expo har lyckats härleda att den använda signaturen med största sannolikhet tillhör Nikanor Teratologen eller kanske snarare Niclas Lundkvist. För här någonstans börjar problemet med konsten. Författaren är som konstnär immun mot kritik eftersom man får utgå ifrån att det publiken tar del av är fiktion och att man brukar kunna vara förvissad om att en konstnär hyser rätta åsikter. Om så inte är fallet föreligger problemet om man skall dela upp verk och person. Och här är det inte så lätt att komma överens. Man kan jämföra Magnus Ullén (Aftonbladet) och Carl-Michael Edenborg (Aftonbladet). En ytterligare komplikation är att det inte är givet när författaren framträder och när eventuellt en privatperson (utan konstnärligt skyddsnät).
Man kan naturligtvis tycka att om någon tar i som Teratologen/Lundkvist verkar det inte rimligt att det skulle vara på riktigt. Eller så är det så översvallande att det passerar alla de vanliga rasistgränserna. Litteraturvärlden har i alla fall något att fundera över. Skall den stöta ut samtidssyndaren eller är han redan en klassiker? Ty så brukar det vara att varje samtid visar stort överseende med forna tiders heta åsikter och låter verken verka. Konsten är till syvende och sist ogenomtränglig. Inte för att den ÄR det utan för att konstvärlden har bestämt det.

Det här inlägget postades i Böcker, konstteori. Bokmärk permalänken.

83 svar på 2311: Konstens outgrundlighet

  1. Från Graven skriver:

    Ulf använder “virrhjärna” om andra!

    LOL!!!

  2. CeDe skriver:

    Ett modernt samhälle kan inte rätta sig efter vad som stipuleras i diverse religiösa urkunder.
    Vi har att se till ett minskat lidande för allt levande. Att skära i barns könsorgan fråntas mänskliga rättigheter eller onödig plågan för djur är några exempel på företeelser som inte hör hemma i en civilisation. Det gamla får alltid vika sig för det nya annars står vi och stampar på samma fläck.

  3. Ulf skriver:

    Du Cede menar alltså att det judiska samhället i Israel inte är en civilisation, utveckla gärna det.

  4. Från Graven skriver:

    Som sagt

    1. Inte läsa innantill
    2. Tillskriva andra åsikter
    3. Upprepa

    NOLLA!!!

  5. Ulf skriver:

    Anser även du Från graven att det judiska samhället i Israel inte är civiliserat, det här börjar ju bli riktigt intressant!

  6. Från Graven skriver:

    Som sagt

    1. Inte läsa innantill
    2. Tillskriva andra åsikter
    3. Upprepa

    Ha ha – NOLLA!!!

  7. CeDe skriver:

    Det hör inte hemma men existerar trots det.

  8. Per L. skriver:

    Mohamed Omar är en “virrhjärna” enligt signaturen Ulf (är inte detta uttalande en form av näthat?) Då måste du väl i konsekvensens namn även tycka att bloggägaren också är en “virrhjärna”

  9. Ulf skriver:

    Till Per L

    Patrik är onekligen en virrhjärna. Det krävs bara att läsa dagens inlägg för att konstatera att Patrik inte brytt sig om att ta reda på något om vad Voltaire stod för eller vem som pådyvlat honom citatet “Jag delar inte din åsikt men är beredd
    att dö för din rätt att uttrycka den”. Hade Patrik googlat lite hade han vetat att citatet förekommer i en bok med titeln “Voltaires vänner” skriven 1906.

    Voltaire var en hänsynslös polemiker, ett äkta citat av Voltaire är hans dom över den franska katolska kyrkan “Krossa den skändliga!” Inget tal där om att låta alla framföra sina åsikter, de som har fel skall bara krossas.
    Ett extra plus är också att Patrik har en tendens att stänga av de som kritiserar hans inlägg. Det är ju helt okey eftersom det är Patricks blogg men det rimmar ju onekligen illa med det falska Voltairecitatet som är dagens ämne 🙂

    Patrik gör sig gärna lustig över det som brukar kallas genusvetenskap men kommer själv med långa och allvarliga utläggningar om det märkliga påfund han kallar “Det välfärdsindustriella komplexet. Ett fenomen väl så luddigt som genusvetenskap men som mig veterligt inte finns beskrivet av någon annan än Patrik.

    För ett år sedan skrev Lotta Gröning, Lena Adelhson och Thomas Gür regelbundet på bloggen, nu verkar även de ha tröttnat på sällskapet. Bloggen är helt enkelt fylld av så många tokigheter att jag antar att de inte vill förknippas med den längre.
    En skribent jag genuint saknar är C.J Erixon men han gav upp redan i september förra året.

  10. Per L skriver:

    Menade inte den bloggen utan vilks.net

  11. Från Graven skriver:

    Ha ha! Ulf sågar Voltaire!

    LOL!!!

  12. mohammad skriver:

    Bäste Ulf

    Med egen erfarenhet av vederbörande vill jag påstå att den vilken framstår som “den eviga nollan” på bloggen är ostridigt Herr von Graven själv.

    Han kan, vill eller vågar inte läsa innantill ens de egna kommentarerna.

    Han tillskriver andra egna åsikter gentemot vilka han själv argumenterar.

    Han saknar nödvändiga djupkunskaper oavsett ämne.

    Härtill, vilket han visar i tråden…han älskar att ständigt upprepa sig.

    Ovanstående som smakprov på feta retoriska tillkortakommanden vilka, i mening att upprätthålla en falsk självbild, projiceras på andra.

    Vad jag dock finner obehagligt och synnerligen anmärkningsvärt är den i tråden visade förkärleken till militärkupper och avståndstagandet till den demokratiska ordningen.

    Omdömet kan inte bli annat än en NOLLA….!

    /m

  13. CeDe skriver:

    Dimman har lättat, m tar till orda!

  14. mohammad skriver:

    “Jag håller alltid med Från Graven och jag börjar gilla Donald Trump…”
    /CeDe

    En viss likhet kan skönjas, där är vi överens gumman…;))

  15. Ulf skriver:

    Till Per L

    Mohammed Omar har hoppat mellan en mängd oförenliga ståndpunkter det senaste decenniet.
    Han har varit homofob och islamist för att sedan bejaka homosexualitet och avsvära sig islam helt och hållet. Att kalla honom virrhjärna är hårt men rättvist. Naturligtvis är han också en plågad själ som förtvivlat tycks söka en identitet. Om han hittat den genom att skriva på “Det goda samhället” är det bra, bara han mår bättre.

    I kontrast så följer Lars Vilks en koncis linje som inte har avbrutits av några snäva ideologiska kast. Lars Vilks har arbetat som professor i konst vilket märks när han analyserar samtidskonsten. Han är insatt i det han skriver om.

    Jag håller inte med om allt Lars Vilks skriver på sin blogg vilket väl inte någon här missat. Jag är imponerad över hans fysiska mod när det gäller att stå emot hot och våld men framförallt är jag intresserad över hans konstprojekt runt rondellhunden.
    Lars Vilks ställer onekligen viktiga frågor om yttrandefrihetens begränsningar i dagens “öppna ” Sverige och han gör det på ett genomtänkt och systematiskt sätt.

    Att jämföra Mohammed Omar med Lars Vilks går helt enkelt inte, de är för olika i karaktär, bildning och syn på livet. Om Lars Vilks skall kallas för något är det “vildhjärna” i betydelsen våghals men definitivt inte “virrhjärna”!

  16. Ulf skriver:

    Till Från graven.

    Jag sågar inte Voltaire, läs om och läs rätt.

  17. Från Graven skriver:

    Ha ha! – Som jag sagt förut: när mohammad måste rycka in för att hjälpa Ulf så är ju Ulfs förödmjukelse total!

  18. Ulf skriver:

    Från Graven har uppenbarligen slut på sakargumenten 🙂

  19. Från Graven skriver:

    Du kan ju inte läsa sakargument!

  20. Från Graven skriver:

    Flashback-varning på Ulf.

    Vi får räkna med att Ulf går in troll-läge hädanefter. mohammad brukar också gå in i troll-läge med jämna mellanrum.

    Vuvuzela-retorik

  21. CeDe skriver:

    Du menar noll-läge!

  22. Ulf skriver:

    Vuvuzela-retorik är onekligen en bra sammanfattning av dina senaste inlägg Graven.
    Vad det gäller mohammad läser till skillnad från dig de inlägg han kommenterar, onekligen lite mer sofistikerat än dina skrikande versaler.

  23. Från Graven skriver:

    Ja det blir ju tyvärr så. Jag har ju redogjort för varför Ulf är meningslös (redan när han “sköter sig”), sedan går han in i kortslutning: “varför vill du döda alla små barn?”; nu är han i troll-läge.

    Lite profilering av Ulf: ganska ung, hänger mycket på Flashback. Ideologiskt övertygad. Svårt med logiken. Stilen är klockrent Flashback.

    Jag slutade på Flashback för många år sedan efter lite lurkande och några meningsutbyten. Men flashback-trådarna brukar innehålla 100-tals Ulfar som alla går in i troll-läge när den handfull flashbackare som faktiskt klarar av att argumentera verkar få övertag i debatten.

    Synd att Ulf tar ned Vilks.net på den nivån.

  24. Från Graven skriver:

    Tick tock… får jag påannonsera Ulf! Snart här.

  25. mohammad skriver:

    Jag tror det är läge för Lars Vilks att dra trollet von Graven i örat, den megalomaniska hybrisen tenderar att ånyo svämma över sina breddar…

  26. Från Graven skriver:

    mohammad kritiserar outtröttligt Lars Vilks under många år och springer sedan till Pappa efter hjälp?

  27. mohammad skriver:

    Nja…Lars Vilks har ju tidigare med framgång av efterrättelse påpekat Grevens icke önskvärda uppförande på bloggen…

  28. Från Graven skriver:

    Om så är fallet så var Lars Vilks den förorättade och klarade då av saken själv.

    Men du springer efter Lars Vilks hjälp i egen sak.

  29. mohammad skriver:

    Inte alls, föreställningen att mohammad av egen kraft inte kan hålla Greven på mattan är en ren självförvillelse.

    Bloggägarens uttalade önskan är dock att kommentatorerna skall hålla för gott simpla personangrepp och oresonlig personförföljelse, dvs sådant som du praktiserar mot Ulf just nu.

    Jag vidhåller att Vilks bör dra von Graven i örat…

  30. Från Graven skriver:

    Jamen, då väntar vi och ser vad som händer!

    Örat finns tillgängligt att dra i.

    mohammad har bett Lars Vilks dra i det.

  31. Ulf skriver:

    Det som utmärker debatten Nikanor Teratologen är den yrvakna förvåningen att en infödd vit svensk kan vara antisemit. Samma tema kommer igen när det gäller Lars Hillersberg eller det faktum att Sveriges tredje största part vill göra det kriminellt att leva som religös jude i Sverige. Vi riktiga svenskar kan inte vara antisemiter. Antisemiterna är de “andra” de som inte riktigt hör hemma i Sverige som exempelvis tyskar eller muslimer.

    Jag stötte av en slump på en charmig blogg “Torahblogga”. Bloggaren nämner i förbifarten att han på 80-talet av sin lärare på Hilleskolan i Stockholm förbjöds att bära kippa utanför skolans väggar, det var för farlig.
    Det är i sig inget förvånande, jag har som infödd stockholmare aldrig sett en man bära kippa offentligt i Stockholm,. På Manhattan är det däremot mycket vanligt, jag har på några dagar sett fler män i kippa där än i Stockholm under nära ett halvsekel.

    När kippa diskuteras i media så handlar det om Malmö och hur muslimer trakasserar svenskar med judiska tro och att det är omöjligt att bära kippa i staden. Det är naturligtvis en vidrig utveckling och det är viktigt att media uppmärksammar dessa svinerier men samtidigt så slås jag över det faktum att jag inte läst något liknande om Stockholm på 80 eller 90-talet.

    På 90-talet paraderade uniformerade högerextremister öppet på Stockholms gator och på den Stockholmsskola jag arbetade på märkte nynazisterna ut de judiska elevernas skåp med Davidsstjärnor, det borde ha varit kippavandringar vare dag i Stockholm på den tiden.

    Varför var det då inga kippavandringar i Stockholm på 90-talet? Svaret är enligt mig att hotet mot Stockholms judar inte kom från muslimer utan från infödda svenska antisemiter. Hotet togs inte riktigt på allvar av myndigheter eller media.
    Morden i Malexander blev en väckarklocka, svenska nazister fanns på riktigt och de dödade människor. Sedan dess har beredskapen mot “infödd” nazism och antisemitism skärpts, något som Dan Park och nu även Nikanor Teratologen fått erfara.

    Diskussionen om antisemitismen i svensk kultur är i grunden ett sundhetstecken. Svenskarna har så småningom insett att antisemitismen inte bara kommer utifrån utan att denna perversion finns som en naturlig del av det svenska kulturarvet . När vi nu ser vår egen ondska kan vi också effektivt bekämpa den!

  32. CeDe skriver:

    Skrämmande text från Ulf – hela kommentaren får mig att rysa. Hoppas att hans arbete på en Stockholmsskola inte var som lärare.

  33. minnesdagen skriver:

    Adam, jag har varit bortrest några dagar, jag skall svara på denna fråga,
    “Redogör på begriplig svenska teorin i texten av Douglas Reed. Förklara vilka hypoteser Reed använder för att bevisa att hans teori är sann.”

    Boken har ett stort omfång men jag skall beskriva den centralaste delen i boken mycket kort, Reed beskriver hur de viktigaste politikerna i USA och England , med massiv lobbying, pressades att aktivt få (den yttre och inre) sionismen att gå i sin bibliska uppfyllelse. Redan från tiden före första världskriget, ryska revolutionen, Balfour och den brittiska ockupationen av Palestina, fram till 1950-talet. Han beskriver flera viktiga politiker. När i tiden, och hur, de agerade. Den yttre sionismen var då judar spreds ut över världen. Först ut över hela Ryssland efter revolutionen 1917, och sedan på 1940-talet när (de påstått förintade) spreds ut över de flesta av världens alla länder. Den inre sionismen var bildandet av Israel. När det gäller bevisen får man verifiera beståndsdelarna i det han skriver i andra historieböcker och arkiv. Jag har läst tillräckligt mycket historia för att veta hur källkritisk man måste vara. Boken är bara ett ovanligt bra komplement i historiens pussel, varken mer eller mindre. Reed var en högt respekterad journalist och författare. I boken finns massor av källhänvisningar, och vissa personer har Reed personligen träffat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.