Dags igen att begrunda Marx devis då han hade läst Hegel: Historien upprepar sig, första gången som tragedi sedan som fars. Så blev det onekligen med ”Europas sjuke man”, Turkiet på 1800-talet och nu framdansande på yttrandefrihets estrad, den store Erdogan. Han försvarar yttrandefriheten förutsatt att den används på ett trevligt sätt. Hans register i ämnet är omfattande. Inte bara att Turkiets yttrandefrihet är ett stort mörker utan även hans agerande i samband med terroristdådet mot Charlie Hebdo. Först ställde han sig upp som försvarare för att sedan racka ner på tidskriften.
Europas sjuke man har dock en politisk nyckelposition som gör att han blir behandlad med silkesvantar. Han ser sig inte själv som vem som helst och vill visa var skåpet skall stå. Inte skall en obetydlig komiker som Böhmermann kalla honom för getknullare ostraffat. Merkel har säkert gjort en politisk kalkyl. Att visa sig tillmötesgående och förstående genom att sätta det juridiska regelverket i rörelse. Och i detta finns en avdankad 1800-talsparagraf som inom ett par år skall avskaffas. Dels kan hon peka på att allt hon vill är att yttrandefriheten skall prövas och skulle det gå illa lär det inte bli något mer än ett bötesstraff för Böhmermann. Ett litet bondeoffer för att drottningen skall ha vägen fri.
Det goda med den här saken är att yttrandefriheten hamnar i en mediestorm och att är entydigt var sympatierna ligger. Fler komiska höjdpunkter lär komma under processens gång. Tills vidare får vi nöja oss med att betrakta de politiska grodhoppen.
En översikt NYT
Om man läser tyska, Tagesspiegel
Böhmermann tar en timeout FB
SR
När högsta hönset för ett land har en politisk mognad som inte ens klarar av ”Kung päron nivån” finns det anledning av oroa sig. Särskilt med tanke på att han kan idka utpressning mot EU och att de politiska klasserna himlar med ögonen tillsammans med MSM media.
Erdogan är farlig samtidigt som Europa behöver honom mer än någonsin tidigare i och med flyktingkrisen. Det vet han och det utnyttjar han.
Det vet också Merkel och hon hanterar det stora egot med taktisk perfektion. Ett litet tillfälligt tullande på en obetydlig komikers yttrandefrihet är ett litet pris att betala och snart bortglömt.
I dagens DN tar Peter Wolodarski rondellhunden till oanade höjder:
”I en provokation av Lars Vilks-snitt valde Böhmermann, återigen på tysk tv, att angripa den turkiske presidenten maximalt: Erdogan är en man som har sex med getter och får, fick publiken veta, och han gillar dessutom att sparka på kurder och slå kristna, samtidigt som han tittar på barnporr.”
Grattis Lars till denna upphöjelse!
http://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-presidenten-som-sitter-pa-de-lattkranktas-bank/
Vad Marcus Birro har att säga om Kaplan och etablissemanget:
http://nyheter24.se/debatt/839940-marcus-birro-kaplan-sager-sig-vara-demokrat-men-hans-agerande-vittnar-om-en-annan-agenda
Har ni förresten tänkt på vad tysta Pöbeln och Ludvig varit senaste tiden?
Jaha, det var det det.
Kaplan är rökt efter Agenda.
Chang Fricks första skalp är snart ett faktum.
Nu börjat det dra ihop sig till ett litet avgörande. Ska precis vilken gräslig typ som helst sitta i regering med hänvisning eller ”mångkultur”, eller ska vi vara precis hur flata som helst? Och vilket är egentligen värst, den gräsliga typen, eller vår oerhörda inställsamma flathet? Bägge kan elimineras med ett drag från ”samarbetsregeringen”. Men klarar han av det? Jag gissar på nej. Den islamistiska ”brodern” sitter kvar, han är egentligen demokrat, såna kan nämligen se ut hur som helst, bara de inte har invändningar mot islam. Har man invändningar mot islam är man rasist, och då är man inte demokrat.
Hur hamnade vi här?
Aftonbladets metod att döda debatten när regeringen utan majoritet visar sig innehålla en islamist, vid sidan av att ha energipolitiskt sabotage högt upp programmet :
1) ”Mp kan hoppa av om man sparkar Kaplan”. Det kommer inte att hända, mp offrar vad som helst för att lägga ner kärnkraften. Vad som helst, inget pris är för högt. Garanterat.
2) ”halva väljarkåren är kvinnor, bara en fjärdedel av riksdagen”. Just nu är det extra aktuellt, eller hur?
3) ”Nu tar vi strid för den svenska modellen”. Islamist i regeringen, lågprisimport på arbetskraft som ska bidragsförsörjas i tio år. Sist jag tittade efter var den svenska modellen något helt annat.
En islamist i regeringen är inget problem. Som genom ett trollslag blir hen vid inträdet i maktens boningar demokrat(förbjudet inom islam), antirasist(utom när det gäller kristna och judar) feminist(fast kvinnan inom islam ärver bara hälften mot sin make)
Spänningen stiger. Mp-topparna rensar sina scheman. Ska alla ställa sig mangrant upp för islamist-demokraten, ska judeutrotning kanske ses som miljövård? Ingenting förvånar egentligen. Eller ska mina extremt lågt ställda förväntningar överträffas av ett 2 centimeters Löfvenskt Grodhopp? Sannolikt inte.
Det handlar inte om ”den här middagen”. Kaplan är islamist, moderaterna har en också. Middagen gör det bara svårt att dölja.
Spänningen intensifieras; Karin Petterssons kalla hand lämnar Kaplan. Nu steg sannolikheten för att mp får offra en löpare för att rädda sin ”tungviktare” kvar att säkerställa kärnkraftssabotaget. Vi kan visualisera de svarta löpsedeln; ”rasisterna segrade”. Gnäll och gråterskebladet har apolegeterna vi känner så väl att ta till för framtida agendasättning och lösnummersförsäljning; Oisin, Åsa, Jan. Solidaritetens fackelbärare, framför och bakom kistan; ”här hvilar then svenska modellen”.
Ropen de skalla ”Grodhopp!” ”Grodhopp!” ”Grodhopp!”. Framtida olympisk gren i europeisk politik?
Och där föll bilan.
Nysvenska; ”Bostadsministern har begärt entledigande” betyder att alla andra först gjort den bedömningen, och meddelat Kaplan. Nu tackar Mehmet sina banemän med förhoppning om en bättre värld. Ska vi räkna hur många gånger det görs bedömningar. Lite Bosse Ringholm-light över det hela.
Vi önskar Kaplan lycka till med sin politik i Turkiet. Grön politik är gemensam nämnare för tekniskt bakåtsträveri och islam. Aldrig tänkt på den symboliken förr. Mp är ett självklart val. Därmed får det svenska uttrycket ”det är grönt” en ny och nedslående betydelse.
Att de aldrig lär sig!
Nu har Mehmet Kaplan avancerat i Gustaf Fridolins omdömen från att igår varit feminist är han i dag rent av humanist. Vi får väl se vad han upphöjs till i morgon.
Här dansar Fridolin…
Cheek to cheek.
Med islamism