Den politiska konstens hegemoni är knappast något som överraskar. Eftersom konsten, liksom resten av samhället, eftersträvar aktualitet, ligger det nära till hands att på ett eller annat sätt ta sig an dagens heta frågor: migration, rasism, klimat, konsumtion, kapitalism med mera.
Gör man det finns det ett naturligt utrymme för åtminstone en viss uppmärksamhet i medierna: ”Denna utställning aktualiserar några av vår tid stora frågor”, ”Konsten har ett ansvar”, eller hur det kan formuleras. Den här hanteringen har pågått länge och får närmast ses som konventionell. Emellertid är det mindre lämpligt att ironisera över dessa yttringar. Ironin kan visa sig på annat sätt. Nu pågår den stora konstmässan Art Basel i Miami Beach. Det meddelas att mässan har blivit mer samhällstillvänd. I praktiken betyder det att den politiska konsten lockar kunderna.
Av Hito Steyerl, ett av de tyngsta namnen i den politiska konsten, installatör, videoskapare, dokumentärfilmare, kunnig debattör, visas ljusboxen ”The War According to eBay” som handlar om hur kriget blir en vara. Hågade spekulanter får hosta upp $ 85.000. Man kan också köpa målningar av flyktingar, exekverade av den utmärkta måleriveteranen Miriam Cahn, i ett prisläge mellan $ 14.000 – 30.000. Londonbaserade Gordon Cheung (2288) har gjort grafiska blad i en upplaga på 20 ex. som behandlar den västerländska kapitalismens extrema yttringar. Bladen kostar $ 13.850 (inramade). Skor som politiska protest har varit inne länge, så även i konsten. Hassan Sharif (2641) deltar i mässan med en skoprotestskulptur. Han har med lite av varje och priserna varierar mellan $ 20.000 – 200.000.
Skoskulptur av Hassan Sharif inplacerad i en privat samling.
Endast s.k. samtidskonst eftersträvar aktualitet.
Dagens heta frågor är oss pådyvlade av en aktiv makthavare och resultatet av hans taktiska operationer – vilka vi gives en ganska trång tolkningskorridor till i alla hans media – förutsatt vi inte är genomskådande konspirationsteoretiker.
Även Du Lars – som inte är konspirationsteoretiker – klagar över att ironi inte ses med välvilja bland tidens frälste.
Men känns det ändå inte som att konst som utmanar det politiskt korrekta börjar sticka fram allt mer, nu när dess motsats, den politiskt ansvarsfulla konsten, blivit konventionell.
Att ifrågasätta det politiskt korrekta börjar bli aktuellt.
Roligast när Lars skriver:
Londonbaserade Gordon Cheung (2288) har gjort grafiska blad i en upplaga på 20 ex. som behandlar den västerländska kapitalismens extrema yttringar. Bladen kostar $ 13.850 (inramade).
Antikapitalistisk konst var bättre förr:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Artist%27s_Shit
Adam,
Den ordinarie konsten har varit trist ett bra tag nu.
På Tate Modern kan man gå igenom hela ordinarie utställningen och undra varför det inte fanns något enda konstverk som är intressant. Visst finns där Rothkos målningar, men om man inte känner till yellowismen är dom också ganska intetsägande.
http://www.tate.org.uk/art/artworks/cruzvillegas-ac-shit-models-t13774
Och så antikapitalistiskt.
Ett klipp ur SvD november 1932, då Trotski höll föredrag i Köpenhamn inför socialistiska studentförbundet;
”Ett försvar för äganderätten.
En ung man kommer fram till katedern och förklarar att filmbolaget Fox får ensamrätten att ljudfilma Trotski i afton, och för den händelse någon annan passar på att konkurrera, så är detta rena stölden, som kommer att beivras. (Trotski har fått 30.000 danska kronor för detta obehag och dessutom 5.000 kronor för 15 minuters telefonsamtal i afton via London till ett stort amerikanskt radiobolag.)”
– Undrar varför dom aldrig visar detta på TV ?
En ganska saklig reflektion om hur korridoren nu svänger (för att använda Beppes uttryck).
http://www.svd.se/politiker-och-medier-har-misskott-migrationsfragorna/om/debatt
Krister
Anser som du att konsten nu (äntligen) synes utmana korrektheten då den alltmer hamnat i en statisk förljugenhet. Korridorböjen kommer förmodligen också utmana allsköns pk-ism när det gäller pedagogik (skolans förfall), sociologi (vars variabler förutsätter västerländska värderingar), socialt arbete och andra anusvetenskaper.
He he, ”anusvetenskaper”!
En av de senaste stora media-lögnerna:
Mark Zuckerberg skänker sina Facebook-aktier till välgörenhet.
”
A Facebook PR, while confirming to BuzzFeed News, said that the initiative is structured as an LLC, and not as a charitable trust. Which means that unlike a charitable trust, which is compelled to spend its money on charity, Chan Zuckerberg Initiative, LLC will be able to spend its money on whatever it wants
…
Mark will deduct the fair value of his gift to his foundation from his taxable income in the year he makes the donation. A donor like Mark could realize a tax benefit equal to about one-third of the value of his gift. In this case, he stands to benefit as much as USD333 million, based on the USD1 billion he plans as his first transfer.
Rather than give to existing nonprofits, Mark is doing what other business leaders have recently done. Increasingly siphoning their fortune into their own organisations
”
http://says.com/my/news/what-no-one-is-telling-you-about-mark-zuckerberg-donating-99-of-his-fortune-to-charity
Minnesdagen
Om detta med Trotskij finns en märklig böjelse inom humaniora och samhällsvetenskap att kalla sig för marxist, trotskist, osv. Du hör det aldrig ifrån fysiker; att någon är einsteinian eller hawkingian. Inom biologin accepteras allmänt Darwins evolutionsteori. I humaniora och samhällsvet. så kan man vara en darwinist, social- darwinist, anti- darwinist m.m.
Jag tycker det finns en tendens i uttryck som marxism, darwinism osv. att förstora upphovsmannen till en religion som ska följas. Nu skrev varken Marx eller Darwin särskilt sentimentalt. De var i sin stil två rätt tråkiga vetenskapsmän, som antagligen inte ville bli lästa som bibeln…
Sen det där med Zuckerberg. Så har amerikanare gjort hur länge som helst. Ofta nån dasspappersmagnat som dör, vars änka startar välgörenhetsfond för att undkomma arvsskatten.