2116: Intermezzo för två flyglar

De politiska högspänningsfälten levererar betydligt bättre estetiska äventyr än vad konstvärlden förmår. Till den senares försvar kan man dock säga att den är långt mer säsongsberoende och det är ännu för tidigt att ställa några större förhoppningar på vad som kan bjudas på. Hur som helst, Sakine Madon råkade få till stånd en rätt hygglig kortslutning genom några gränsbevakande kulturrelativister som satte sin lit till sin åsikt. Att tala om hedersvåld, som om något sådant fanns, bör man inte göra. Men den här gången blev det pumpen.

En större historia är den mellan Julia Caesar och Niklas Orrenius, det är några fler inblandade, men huvudrollerna i denna opera buffa får tillskrivas dessa. DN-journalisten Orrenius, en av de främsta riddarna mot främlingsfientligheten (och ej oäven fotbollsspelare), lyckas lokalisera den pseudonyma Julia Ceasar. Hon har gjort sig känd som en mycket rapp skribent även om hennes texter anses djupt otillbörliga. Man får anta att Orrenius journalistiska avsikter var antropologiska: Varför är detta möjligt? Julia Cesar kunde ha valt att lägga korten på borden och måhända fått en mild behandling men säkert med en åtminstone underförstådd sens moral. Det gjorde hon inte utan visade sig kunna genomföra en performance i den högre skolan. Hennes hamrande prosa är medryckande och den läsare som inte med automatik avfärdar den som falsk ideologi får nog erkänna den som mer opera seria än buffa. I varje fall resulterar detta i att verket blir interaktivt och Orrenius får stå ut med en svärm av nät- och telefonhatare. För den ovane kan sådant framstå som djupt obehagligt; den förhärdade ser snarare det lidelsefulla som förgäves söker sin form. Ur kreativ synpunkt får man ge Julia Caesar segerpalmen. Hon, presenterad som en äldre och sjuklig kvinna, utsatt för journalisternas koloniala nyfikenhet, kunde parera och avaktivera möjliga artiklar. Och bilden av överhetens herdar gentemot den utstötte outsidern. Den estetiska sektorn skulle ha en del att lära av det här men den har förmodligen fastnat i ordet problemformuleringsprivilegiet.

En gång har jag talat med Julia Caesar. Hon är rapp, bestämd och lägger sina ord väl. Så har hon åsikter. Det borde inte vara så märkvärdigt men i dessa tider tillskrivs sådant ofantlig betydelse.

Det här inlägget postades i debatt. Bokmärk permalänken.

176 svar på 2116: Intermezzo för två flyglar

  1. Från Graven skriver:

    Snälla låt mig slippa tråla genom de gamla trådarna igen för att visa dig var & när detta skedde

  2. Adam skriver:

    Graven: Klart jag menar att det som en kritik mot dig. Och du behöver inte tråla igenom gamla trådar. Kritiken gäller denna tråden, eftersom jag skrivit det här.

  3. Från Graven skriver:

    Men Adam,

    du som har svart bälte i kritiskt tänkande – har du inte insett att det är dina ad hominem och dina “skit”-omdömen som är min huvudsakliga kritik av dig?

    Säger du nu att detta utgör ad hominem gentemot dig?

    Adam! Lämna aldrig Vilks.net!

    Du är ju en outsinlig källa till underhållning!

  4. Adam skriver:

    Graven: Om man skriver att någon skriver skit är inte det ad hominem. Du har inte förstått begreppets innebörd. Ad hominem handlar om att gå på en annan persons karaktär.

    Ad hominem är:

    “Adam

    jag tror du behöver lära dig slappna av”

    “… du verkar däremot arg hela tiden”

    “Det enda komiska med dig – förutom dina grammatiska färdigheter, vill säga – är att du tar dig själv på så stort allvar.”

    “Mer självdistans än så har väl Adam, eller hur Adam?”

    “Dessutom är jag tillräckligt gammal för att ha lärt mig att jag ofta har fel.

    Men var inte orolig Adam, du kommer till den insikten en dag du med.”

    “Lämna aldrig Vilks.net!

    Du är ju en outsinlig källa till underhållning!”

  5. Adam skriver:

    Graven: Fast det sista är vid närmare eftertanke inte ad hominem, utan bara du som retas.

  6. Pöbeln skriver:

    Adam
    Jag tror att det är gravens stil och hans sätt att försvara sig i detta begränsade kommentarsuniversum. Låt dig inte retas upp, ibland är han vettig, men ofta är han lite enfaldig…och besserwisser. Men tycks ganska rar. Det finns värre typer som krälar runt här.

  7. Från Graven skriver:

    Tack vännen

    Säg hej till mohammad från mig

  8. Adam skriver:

    Pöbeln: Att diskutera hur någon är istället för vad den säger är relativism. Jag har träffat folk som vuxit upp med Jimmie Åkesson och avfärdar honom som en tönt som hade svårt att få tjejer och blev mobbad i skolan och menar att han tar revansch för det nu. Är ett uruselt argument. självklart har Jimmie Åkesson en viss karaktär, precis som alla andra människor, men det har inte med saken att göra.

    Jag tycker allt detta är typiskt svenskt. Som om vi har en naturlig dragning åt att reducera folk till primitiv psykologi. Som om någon blev mobbad och hade svårt att få tjejer per automatik gör den till partiledare för Sverigedemokraterna. Det är ett absurt påstående.

    Lika absurt som att jag skriver som jag gör för att jag skulle sakna självdistans, vara i behov av att lära mig slappna av osv.

  9. Pöbeln skriver:

    Visst. Jag tycker också att sakfrågan är viktigast, särskilt i ett kommentarsfält. Jag vet inte, men jag försöker nog ignorera, jag kanske har vuxit upp så när folk tycker jag är konstig…

  10. Adam skriver:

    Pöbeln: Jag känns mig som en missanpassad svensk. Har rest en del i Kalifornien och sticker inte ut när jag diskuterar med folk där. Gillar deras individualistiska debattklimat.

  11. Pöbeln skriver:

    Adam
    Ja. Och jag har bott länge i Turkiet. Där hatar alla varandra, utom dom som är vänner, tills dom blir ovänner…men kommentarsfältet är en ny horisont, Godwin’s Law typ…

  12. Pöbeln skriver:

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/det-har-ar-jagdelar/

    Vad betyder det att sveriges absoluta elit inom alla områden, politik, konst, musik, litteratur, forskning, företag, ekonomi, går ut och vädrar sin frustration över att det svenska samhället är på väg in i rasism, hat, och rädsla.

    Kerstin Ekman skriver att hon är stolt över att leva i ett land som tagit emot flyktingar i ett antal som i Europa är stort i förhållande till vår folkmängd

    Kan de ha rätt?

    Är de naiva?

    Har de fel?

  13. CeDe skriver:

    Det lär tiden utvisa. Hoppas Kerstin Ekman lever lugnt och tryggt där hon bor.

  14. Pöbeln skriver:

    CeDe
    Bor inte du lugnt och tryggt?

  15. Pöbeln skriver:

    Avpixlat är inte bara skofetischister, de är fotsvettsfetischister, för att tala med Hans Rosing metaforer.

  16. CeDe skriver:

    Pöbeln, jag har tidigare haft ärenden till ett skattekontor i en av Stockholms förorter. Då denna numera klassas som no-go-zon och jag själv har blivit trakasserad där så avstår jag numera de besöken.

  17. Inge skriver:

    “Bor inte du lugnt och tryggt?”

    Det var et merkelig spørsmål å stille på bloggen til Lars Vilks.

  18. Lars Vilks skriver:

    Det är en stor kampanjsatsning med slagordet “Är det här vändpunkten?” Hittills har sådana strategiska dispositioner inte fungerat men man vet ju aldrig… Om det svenska samhället är på väg in i rasism lär man inte kunna svara på eftersom det är oklart vad det innebär (även de oskyldiga är djupt skyldiga och blir allt skyldigare hur de än beter sig). Hat och rädsla finns det gott om närt av den enkla uppdelningen i svart och vitt.

  19. Pingback: Söndagskrönika: Rapport från skampålen « Snaphanen.dk

  20. CeDe skriver:

    Gå in på Lars kommentar, därunder finns en ny krönika från Snaphanen.dk som tyvärr inte visar sig i kommentarsfältet.

  21. Pöbeln skriver:

    Men CeDe, verkligheten är att våldsbrott i samhället minskat kraftigt. Den enda tydliga trenden är att män fortsatt är överrepresenterade i svenska fängelser…

    Men du läser ju avpixlat där verkligheten begränsas till fotsvett, och bara fotsvett…

  22. Pingback: Julia Caesar: Rapport från skampålen « Avpixlat

  23. Ludvig K skriver:

    Usch… den där nya krönikan på Snaphanen var ingen vidare läsning… Och inte kommentarerna heller. Hur hon uppviglar till krig är ju riktigt obehagligt. Och krig blir det kanske.

    Jag tycker DN:s nya kampanj rör sig i samma uppviglande riktning. Man kan ju bli mörkrädd för mindre. Själv tror jag på att hålla huvudet kallt och vara prestigelös. Sen kan man ju undra hur en elallergiker kan vara en av Sveriges flitigaste bloggare…

  24. Pöbeln skriver:

    Hon har ju enl uppgift sanerat huset…

  25. Krister skriver:

    Kriget mellan invandrarvänliga och motståndare till den rådande invandrarpolitiken (för att inte använda glåporden) eskaleras och just nu är det de förstnämnda som har vind i seglen, triggat av det nu ikoniska fotot.

    Som alltid i krig är sanningen det första offret så det gäller att inte stänga av det kritiska tänkandet – för båda sidorna

  26. mohammad skriver:

    I tvåhundra krönikor har Barbro Jöberger kränkt och pissat sitt rasistiska hat mot de svenska invandrarna.

    Den senaste krönikan ägnas dock enbart åt henne själv.

    Hon snyftar och känner sig kränkt och pissad på.

    Hehe

    Jag tror dock att hon mest fetskäms…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.