2108: Drottningens tratt

Via signaturen Jor-El och Hakelius artikel i Aftonbladet dök Anish Kapoor upp i bloggen. Onekligen har man lyckats väl i Versailles – utan uppmärksamhet blir intresset i regel svalt för samtidskonsten. Kapoor har uttalat att hans stora trattskulptur är drottningens vagina, en feministisk motpol till den kungliga makten. När skulpturen blev vandaliserad skyllde han det på den franska intoleransen och politiken. Men det är inte mycket att bry sig om. Kapoor är ingen teoretiker och hans skulpturer handlar mest om överraskande visuella effekter. Han tillhörde den grupperingen som marknadsfördes som ”brittisk skulptur” i slutet av 1980-talet. Han blev känd inte minst för sina svarta ”hål” där det inte gick att avgöra om det var fråga om en oändlig fördjupning eller en svart yta. Med tiden har han gjort allt större saker och numera är han, som t ex Jeff Koons, en leverantör, ibland bättre, ibland sämre. Det skall dock på intet sätt fråntas honom att han är en konstnär på allra högsta nivå, rankad 134.

Lite väl stingslig tycks han också vara. Just nu har han också bekymmer med att en kinesisk konstnär har gjort ett verk som han tycker liknar hans eget alltför mycket. Han vill stämma kineserna men det lär nog vara ett hopplöst fall.

02kapoor1
Ett möjligt svart hål av Kapoor

Det här inlägget postades i om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

16 svar på 2108: Drottningens tratt

  1. minnesdagen skriver:

    I Danmark har någon roat sig med att kopiera Dan Parks verk och byta ut huvudena och delar av texten,

    http://balletmagnifique.blogspot.se/2015/08/hang-on-muhamfobians-pa-radio24syv.html

  2. Från Graven skriver:

    Lars

    Vad kommer det att innebära för Dan Parks konstnärskap att man parafraserar hans verk?

  3. Doktorn skriver:

    Ärligt talat Lars,

    1) – vari består det geniala med göra en tratt och kalla den för en skulptur av ’drottningens vagina’?
    2) – kunde Du i egna ord förklara vilka väldiga insikter Du blivit varse genom att betrakta ’det möjliga svarta hålet’ Du nu visar Dina beundrare på bloggsvansen?

    Alltsammans liknar puerilt strunt vad mig anbelangar,

  4. Från Graven skriver:

    Doktorn

    Du har också beundrare! Var nu inte så ogin mot oss som vill ösa ur båda källor!

  5. Lars Vilks skriver:

    Doktorn saknar uppenbarligen förmågan att leva sig in i sådana verk. Man kan inte förklara allt med ord. Även betraktaren måste bli medskapande om ett konstverk skall bli till något annat än ett dött ting. Kanske teoretiserar Doktorn för mycket.

  6. Lars Vilks skriver:

    Om du tänker på bloggposten är den endast friendly fire av en av hans tillskyndare. Det finns nog inte några parafrasproblem i övrigt heller.

  7. Inge skriver:

    Den danske versjonen mangler det ulovlige.

  8. Från Graven skriver:

    Inge

    ja. vaket!

  9. GG skriver:

    Barn ställer ofta grundläggande enkla frågor som för den alienerade vuxne är konfronterande och ångestskapande. När svaren uteblir resignerar barnet och ansluter sig till de alienerades skara. Konstnären rör sig i sitt skapande i detta gränsområde där han/hon med symbolik och teoribildning mer eller mindre medvetet lindar in ”sanningen” för att undvika den direkta ångestskapande konfrontationen. Så i stället för ett samtal om de grundläggande frågorna som konsten kan ställa, så kan man istället tryggt föra diverse metadiskussioner. Men ibland lyckas konsten med att åstadkomma en spricka där ljuset kan tränga igenom och då är det inte alls säkert att det kommer från en konstnär med hög rankning på ArtFacts. /GG

  10. Molly skriver:

    Det svarta hålet påverkar mig på ett sätt som den svarta tavlan jag tidigare nämnt inte förmår göra. Någon hade ”förklarat” den svarta tavlan som ett sätt att förstå den ryska revolutionen. Det sa mig ingenting. Men det svarta hålet är hemskt. Det är TVs fel. TV gav en serie ”spökprogram” där vissa byggnader hyste andar. Ett medium kände in platsen och beskrev spökena och deras handlingar. Nu klagade personal som arbetade på ett bibliotek i Gävle eller Sundsvall. Hela personalen upplevde hemska spökerier i biblioteket. Byggnaden hade tidigare varit ett fängelse. I ett rum fanns ett hål i golvet. Där spökade det extra mycket. Mediet beskrev att fångar som var farliga eller skulle straffas för något slängdes ner i hålet utan chans att ta sig upp någonsin. I min arma hjärna brändes in ett minne. Sjuka människor i en mänsklig brunn, som dog i skiten! Dom har säkert ropat, gråtit förlorat vettet. Jag vet ingenting om den ryska revolutionen annat än årtalen och att människor dog. Vem mer än jag tänker på långsamt dödande av människor i det svarta hålet? Den tavlan vill jag inte ha. Den skrämmer mig.

  11. Doktorn skriver:

    Herr Kapoor
    visar sig vara en hyllad kändis i konstvärlden. Jag googlade lite runt på hans s.k. ’verk’. De är övervägande perfekta kolossala geometriska figurer det måtte kostat penningmedel att framställa (till vad nytta annat än upphöjas inom denna olycksaliga ’konstvärld’ mången god man förhäxats utav). Rimligtvis har han haft en hel verkstad till förfogande och gränslöst givmilda ’mecenater’ – men jag tvivlar detta vore den korrekta karateristiken av sådana personer – iallafall tycks han vara tämligen insnöad på vaginor osv. Nyligen tjänade han 27 miljoner i någon valuta jag glömt på sina ’världsberömda skulpturer’.

    Hela marknadsföringen av Herr Kapoor röjer en mycket obetydlig själ i dyr businesskostym utan slips (givetvis). Vore han en kreativt lagt man hade han förmått göra mer av sin fascination för kvinnokönet än sina eländiga jättetrattar.

    Sexualiteten börjar inte där den slutligen obönhörligen hamnar. Kunde Herr Kapoor framställa en kvinna i all sin transcendenta gåtfulla uppfordran på mannen och hans öde, vore han konstnär. Att han dock gjort karriär i konstvärlden vore därför en gåta, om man inte beaktar satanismens tilltagande utbredning – att människan bara är kropp med kroppens funktioner och den högsta känslan av frihet är utövandet av makt. Jag hoppas dessa ord inte är nya för Er.

  12. Tallskog skriver:

    Att läsa Doktorns inlägg så här tidigt på morgonen –
    är en kopp kaffe för själen 😉

  13. Jor-El skriver:

    Jag läser i bladet om dagens konsert i Nordkorea med slovenska gruppen Laibach och undrar hur denna udda bokning kommit till.
    Det verkar ha skett genom den norske konstnären Morten Traaviks kontakter till landet. Traavik visar sig ha gjort flera projekt där på senare år. Hur ser ”konstvärlden” på Traaviks gärning?
    Diktaturens medlöpare eller en vågbrytare? Och vad är hans ”ranking”? Artfacts visar sig vara en (ganska dyr) betaltjänst…

  14. sl skriver:

    Undrar i vilken valuta Laibach fich betalt? Nordkoreas volvobilar är bekostade av exportkreditnämnden, alltså oss. Inte betalt på 40 år.

  15. Lars Vilks skriver:

    Traavik är en udda figur men inte helt och hållet. Han blir tagen på allvar. Jag minns honom från den konferens jag deltog i 2008, ”Den farlige kunsten” i Norge, arrangerat av Kulturrådet. Då var det Miss Landmina som var på tapeten. https://www.vilks.net/2008/11/15/del-642-farlig-konst-kulturradets-arskonferens-i-oslo/

  16. minnesdagen skriver:

    Laibach tiggde pengar av sina fans för genomföra den lilla turnén, så förmodligen fick dom inte mycket betalt av arrangören.

    Missade man konserten i Pyongyang, kan man trösta sig med en maraton på denna exotiska plats.

    http://www.youngpioneertours.com/pyongyang-marathon

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.