1982: Vi måste besinna oss?

Säkerhetsläget har sina sidor. Idag vid middagstid blev min telefon frisläppt. Knappast förvånande var det många som ringde, väldigt många. Så får det vara i mediestormen. Historien får berättas ett antal gånger och så tillkommer de vanliga frågorna om vilken skuld jag känner för dödsoffren. Eller varför det skall vara nödvändigt att kränka. Inte mycket att säga om det, frågorna är lätta att besvara. Jaha, så är det en berättelse som återkommer i sina huvuddrag men som den här gången fick tragedins karaktär.

Informations journalist och ögonvittne Niels Ivar Larsen har gett oss en verklig narrativ, hur en sådan balanserar mellan verklighetens panik och den fiktion som alltid måste till för att fylla ut den. Det blir som sekvenser ur en film som vi redan har sett.

Konstkritikern Kjetil Røed gör i Aftenposten ett försök att analysera Rondellhunden. Han menar att konstnärens avsikt har varit att vidga konstens gränser med ett religionskritiskt verk. Han tycker inte att det blev särskilt intressant. Det kan ju bero på att hans egen konstruktion av konstnärens intentioner inte blev särskilt intressant. Han nämner ingenting om konstvärldens agenda och dess begränsningar vilket onekligen var ett motiv som jag har understrukit. Inte heller något om den positiva aspekten som rondellhunden för med sig. Eller om den outtröttliga cirkulationen kring objektet som inte ens kan sägas vara en bild av en verklig hund. Eller om kontexten i utställningen i Tällerud. Hur är det att vara hund i vissa andra länder när dogmatiken bestämmer? Det kunde också vara värt att nämna profeten som en symbol för en dogmatik som är fullt ut laddad med politiska och sociala konsekvenser. Inte heller noterar han något om projektets mera intrikata helhet, nämligen processverket som bygger upp sig själv med omgivningens strävanden att en gång för alla få det på plats, att förklara det, att använda det som slagträ i debatten. Eftersom processverket är den bärande funktionen är det klart att Røeds ansträngningar lägger ytterligare ett litet lager till saken. Det är inte ointressant, här talar konstvärldens agent och det var ju givet redan 2007 att det inte kunde vara tal om att den skulle göra någon succé där. Eftersom detta var medvetet skall jag inte heller klaga.

Konsten bygger sin värld på provokationer. Så måste det vara om det skall kunna bli något överskridande och ett expanderande konstbegrepp. Men de flesta verk är inte alls av det slaget utan vädjar lite mera allmänt till det som Røed lutar sig mot, sådant som får oss att tänka efter och besinna oss. Det är därför inte förvånande att han finner sin Muhammedfavorit i Thomas Kvams konceptuella verk där profeten är avbildad i osynligt bläck. Så kan man ju också göra med en ironisk gest som garanterat inte kan förarga någon. För, som Røed alltså menar, vi måste besinna oss.

Jaja, strukturen kommer tillbaka, den omöjliga balansen mellan respekt och yttrandefrihet. Røed går in för respekten medan jag finner bristen på respekt intressantare.

Det här inlägget postades i Konstkritik, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

74 svar på 1982: Vi måste besinna oss?

  1. Tallskog skriver:

    Du har förståndet i behåll i denna galna värld!

  2. HemKär skriver:

    Prästerskapet, Imamer och Rabbiner har mycket att ta tag i.
    De är de ansvariga för vad deras medlemmar tar sig till. Dags för lite rannsakan. Kanske läge att uppdatera innehållet i de religiösa programmen så de passar bättre in i dagens samhälle?

  3. CeDe skriver:

    Frågan är vem/vilka som måste besinna sig. I mitt hem hänger originalvovven i tryck och hur jag än försöker så kan jag inte se något besinningslöst i den.

  4. Eva skriver:

    Vad anser du om lagen ,hets mot folkgrupp? Etnisk? Religiös , sexuell?
    Verkningslös? Bör sådana yttringar bekämpas med andra medel?
    Lagen börjar kännas problematisk.

  5. Filippa skriver:

    Instämmer med Tallskog ovan.

  6. Behå skriver:

    Den nationella samordnaren mot extremism Mona Sahlin pekade i Agenda ut nya riskgrupper för Säpo att bevaka: ”Högern är ju antisemitisk per definition”. Bäva månde Bildt m. fl.

  7. GG skriver:

    Hanteringen av ”budbäraren” har historiskt sett alltid varit densamma. Om han är en av oss blir sanningen för stark att bära varför vi antingen upphöjer honom till gudomligt status, eller avfärdar honom som idiot. I vissa fall även i kombination med avrättning. Alienation är nyckelordet.

  8. Från Graven skriver:

    Det är beröringen i sig som är provokationen.

    Lars Vilks är inte den ende som står på dödslistor för beröringens skull.

    Ayaan Hirsi Ali står också på dödslistan – enkom för att hon försökt problematisera islam – inifrån.

  9. Heidegger skriver:

    GG

    Bra analys!

  10. A. Lukas skriver:

    De nya sedlarna har varit på tal igen, nu senast på TV i morse.

    Med tanke på hur snälla vi är i Sverige och hur frikostigt vi delar med oss av vårt påstådda ”överflöd” till människor från den muslimska världen, är det inte dags att vi lanserar en ny sedel med profeten Mohammed på?

    Jag föreslår en valör på 2000 kr. Eller mera passande: 666 kr.

    Vad säger övriga kommentatorer och vad säger denna bloggs idoge terrorkommentator Mohammad om förslaget?

  11. Tallskog skriver:

    Ljus i mörkret – underbara pojkar (3 min)

    http://www.youtube.com/watch?v=b2OcKQ_mbiQ

  12. CeDe skriver:

    Bello!

  13. GG skriver:

    Tallskog. Upp till denna ålder är barnen i stort sett oförstörda om de upplevt en uppväxt med kravlös kärlek. Livet är för dem en integrativ, osjälvisk, meningsfull helhet. Därefter blir vuxenlivets lögner, egocentricitet och splittrade verklighet alltmer påtaglig. Barnet tvingas välja mellan autism/depression/självmord eller förträngning/anpassning för att överleva.

  14. GG skriver:

    Krisledningsgrupp i Höganäs i Vilks-möte (Kvällsposten)

    http://www.expressen.se/kvallsposten/krisledningsgrupp-i-hoganas-i-vilks-mote/

  15. Inge skriver:

    HemKär,

    Hvorfor skal religiøse program – religioner – passe inn i dagens samfunn? Hva er det med dagens samfunn som betinger religioner å innordne seg? Er dagens samfunn noe hellig som alle må tilpasse seg, og hvor kommer i så fall denne helligheten fra?

    Prester, imamer og rabbinere har mye å ta tak i, men det har ateistene også. Du glemte visst dem?

    Jeg krever at ateistene argumenterer for hvorfor deres moral er allmenngyldig.

  16. Från Graven skriver:

    GG

    Kan du ge ett kort referat åt oss som inte vill ge expressen några klick?

  17. CeDe skriver:

    Vilks får inte komma hem. Han bor nu på okänd ort.
    Stackars Lars, och Höganäs har krismöte. Så de ställer till det.

  18. Krister skriver:

    Haha….”Hur är det att vara hund i vissa andra länder när dogmatiken bestämmer?”!

    Jag behövde det skrattet efter allt skit som händer

  19. Jan-Olof skriver:

    Hej Lars! Kanske dags att visa lite hänsyn!
    Du tycks ju dra på dig mördare och terrorister – som
    drabbar dina medmänniskor

    Varför driva dina idéer in absurdum!

    mvh jan-olof

    Ta gärna bort mitt efternamn

  20. GG skriver:

    Av förståeliga skäl har kommuninnevånare indikerat en ökad oro vilket fått kommunledningen att anordna ett krismöte. Artikeln i Kvällsposten avlutas som följer:

    ”– Polisen har meddelat oss i dag att Lars Vilks är flyttad från Höganäs kommun. Han kommer att ha en annan bostadsort på obestämd framtid, säger Péter Kovács.
    – Jag tror att det beskedet kan verka lite lugnande, fortsätter gab.
    Är det en påfrestning att ha Lars Vilks boende i kommunen?
    – Nej, det kan jag inte påstå. Vi har till uppgift att sköta våra uppgifter, och då måste vi vara beredda på att något kan hända. Det är vår uppgift som kommun. Att skapa trygghet för alla.
    – Vi lever i uppfattningen att man får bo var man vill och säga vad man vill. Det ska gälla för alla.”

  21. Lars Vilks skriver:

    Och vilka idéer har jag drivit in absurdum?

  22. Per skriver:

    Eva, lagen om hets mot folkgrupp har blivit ett vapen i händerna på kulturrelativisterna/multikulturförespråkarna. Samhällskritik över nationsgränsen/europagränsen, gentemot andra kulturers människofientliga, och fr.a. extremt kvinno- och barnfinentliga (religiös hjärntvätt/indoktrinering) karaktär, stämplas som rasism etc. av vår tids politiskt omedvetna dumnaivvänster.

  23. Martin Selander skriver:

    Stå på dig Lars! Du har många människors tysta stöd och du är värd allt stöd i världen, för det är inte klokt vad du och andra fritänkare får utstå, trots att ni inte har gjort något fel. Och för alla de fega människor som vill lägga skulden på dig, som t ex Jan-Olof, vill jag bara citera Jonatan i Bröderna Lejonhjärta: ”Det finns saker man måste göra, även om de är farliga, för annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.

  24. Inge skriver:

    Martin Selander,

    ”Det finns saker man måste göra, även om de är farliga, för annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.

    Jeg er enig, og beundrer Lars Vilks.

    Men hva er forskjellen på et menneske og en liten lort når det handler om verdi, for ateismen?

  25. Heidegger skriver:

    @Per

    Riktig analys! Missaktningsrekvisitet är ett otyg ur rättssäkerhets- och yttrandefrihetssynpunkt!

  26. Heidegger skriver:

    @Inge

    Utilitarismen är tämligen ointresserad av det värde du efterfrågar 😉 För dygdetikern är den dock central!

  27. Rurik skriver:

    Inge

    Har ofta beundrat ditt stringenta filosofiska tänkande som du utvecklat här på bloggen men gör du inte ett litet tankefel nu ?
    Att vara ateist innebär ju som bekant att inte tro.
    Det kan man aldrig vara tvungen att argumentera för !

  28. Från Graven skriver:

    Jan Olof

    Det är du som skall visa hänsyn.

    Du skall visa tacksamhet och hänsyn för de som kämpat för din rätt att leva i frihet och kunna skriva det du just skrev.

    Därefter skall du skämmas!

  29. Heidegger skriver:

    @Inge

    Etiska värden bör vara skilda från det gudomliga som jag (och andra) hävdat tidigare. Moraliska värden som existerar oberoende av subjekt är dock ”religiösa” i den meningen att de är metafysiskt konstiga/obegripliga.

  30. Heidegger skriver:

    @Inge

    Du verkar också väldigt intresserad av praise/blame-frågan, den slipper en utilitarist (men inte dygdetiker).

  31. Inge skriver:

    Rurik,

    Jeg bruker ordet ”ateisme” for å favne alle ateister, enten de er naturalister, materialister eller annet. Jeg er interessert i hvor ”ateister” henter moral fra og hvorfor ateistene mener at deres moral er allmenngyldig. Hvorfor er det galt å drepe muhammedtegneren Lars Vilks fra et ateistisk ståsted?

    ”Att vara ateist innebär ju som bekant att inte tro.”, skriver du, uten å begrunne din påstand. Ifølge ordbøkene betyr ateisme troen på at Gud ikke eksisterer. Ateisme betyr ikke ”ingen tro”, men troen på at det ikke er noen gud.

  32. Heidegger skriver:

    @Inge

    En utilitarist skulle säga: för att det leder till olycka på väldigt många olika sätt!!

  33. Rurik skriver:

    Ok Inge ,vi använder båda centrala begrepp oprecist.
    Men det finns inget som förenar alla människor som inte tror på en gud. Därför kan de inte heller ha något gemensamt svar på din fråga.

  34. Inge skriver:

    Heidegger,

    Hvis universet oppstod uten mål og mening er alt i universet uten mål og mening. Det inkluderer oss mennesker.

    At vi er istand til å formulere ønsker om mål og mening betyr ikke at mål og mening eksisterer.

    Slik jeg ser det er nihilisme det eneste alternativet til en ytre moralsk standard, altså Gud. Nyttefilosofi (utilarisme) er bare det: nytte.

  35. Heidegger skriver:

    Inge

    1.Mening utanför subjekt: Ingen

    2.Utanför subjekt nej.

    3.Om du kallar yttre moralisk standard för GUD så tror många på GUD, t.ex. Torbjörn Tännsjö.. (själv är jag dock värdenihilist)

  36. Inge skriver:

    Rurik,

    ”Men det finns inget som förenar alla människor som inte tror på en gud. Därför kan de inte heller ha något gemensamt svar på din fråga.”

    Men dere ateister har jo nettopp til felles at dere ikke tror på en gud! Dermed tror dere ikke at det eksisterer en ytre kilde til moral. Og det er på dette grunnlaget jeg spør dere hvor dere henter moral fra!

  37. Heidegger skriver:

    @Inge

    Moral kan bara hämtas från empatin är min hypotes.

  38. Rurik skriver:

    Det är här du begår ditt tankefel , Inge .
    Avsaknad av tro på Gud är inte en kategori.
    Du skriver ”dere ateister”. Men jag är kanske inte ateist. Det vet du ingenting om , eller hur ?
    Du har inte klarat att definiera begreppet ”ateisme” utan använder det helt godtyckligt.

  39. Inge skriver:

    Men hva er empati da? Er det en gudgitt gave eller resultat av blind evolusjon? Hvis empati kun er evolusjon i et gudløst univers er vi like langt – empati er verdiløst.

  40. CeDe skriver:

    Empati är ett evolutionens smörjmedel.

  41. Inge skriver:

    Rurik,

    Jeg skrev ”dere ateister” fordi jeg trodde du skrev fra et ateistisk ståsted.

    Du har selvsagt rett i at ateister har ulike synspunkter, men felles for dem er at de ikke tror på Gud. Det er dette felles ståstedet jeg angriper.

  42. Rurik skriver:

    Det är kanske så att om det finns en gud ,begriper vi noll ock intet vad han (om det är en han) håller på med.
    Vetenskapen kan ju förklara ofantligt mycket idag , men det förefaller mig fortfarande osannolikt att den nånsin skulle kunna förklara gud , om det nu finns nån gud.

  43. Lisen skriver:

    ”Det kan ju bero på att hans egen konstruktion av konstnärens intentioner inte blev särskilt intressant.” – du är rolig.

  44. Rurik skriver:

    Reagerade också på den meningen , Lisen – Lars är en underdrifternas mästare . .

  45. Inge skriver:

    Heidegger,

    Takk for at du nevner Torbjörn Tännsjö. Jeg kjenner ham bare av omtale. Har du eller andre råd om en bok jeg bør lese av ham?

  46. GG skriver:

    Är det inte så att människan under flera millioner år innan själv-medvetandet var fullt utvecklat. (Det mytologiska paradiset) levde under förhållanden som selekterade ett instinktivt, omvårdande, själv-uppoffrande och inkluderande beteende. Ett tillstånd bevarat i vårt kollektiva undermedvetna, och som i dag fungerar som ett skavande och vägledande samvete när vi i vår alienerade tillstånd ofta tvingas leva ett rakt motsatt liv.

  47. VW-nyckeln skriver:

    Hoppas Höganäs kommun bekostar ditt alternativa boende. De vet väl värdet av name branding?

  48. Heidegger skriver:

    @Inge

    Grundkursen i praktisk filosofi har den här som kurslitteratur:

    http://www.bokus.com/bok/9789172350922/grundbok-i-normativ-etik/

  49. Heidegger skriver:

    @Inge

    Den ger dock inte svar på frågan om värdet i sig, som du tycks vara ute efter. I så fall kan du ju läsa:

    http://www.bokus.com/bok/9789172350458/grundbok-i-vardeteori/

    http://www.bokus.com/bok/9780140135589/ethics/ (värdenihilist)

    http://www.bokus.com/bok/9780631192466/the-moral-problem/
    (värderealist!)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.