1982: Vi måste besinna oss?

Säkerhetsläget har sina sidor. Idag vid middagstid blev min telefon frisläppt. Knappast förvånande var det många som ringde, väldigt många. Så får det vara i mediestormen. Historien får berättas ett antal gånger och så tillkommer de vanliga frågorna om vilken skuld jag känner för dödsoffren. Eller varför det skall vara nödvändigt att kränka. Inte mycket att säga om det, frågorna är lätta att besvara. Jaha, så är det en berättelse som återkommer i sina huvuddrag men som den här gången fick tragedins karaktär.

Informations journalist och ögonvittne Niels Ivar Larsen har gett oss en verklig narrativ, hur en sådan balanserar mellan verklighetens panik och den fiktion som alltid måste till för att fylla ut den. Det blir som sekvenser ur en film som vi redan har sett.

Konstkritikern Kjetil Røed gör i Aftenposten ett försök att analysera Rondellhunden. Han menar att konstnärens avsikt har varit att vidga konstens gränser med ett religionskritiskt verk. Han tycker inte att det blev särskilt intressant. Det kan ju bero på att hans egen konstruktion av konstnärens intentioner inte blev särskilt intressant. Han nämner ingenting om konstvärldens agenda och dess begränsningar vilket onekligen var ett motiv som jag har understrukit. Inte heller något om den positiva aspekten som rondellhunden för med sig. Eller om den outtröttliga cirkulationen kring objektet som inte ens kan sägas vara en bild av en verklig hund. Eller om kontexten i utställningen i Tällerud. Hur är det att vara hund i vissa andra länder när dogmatiken bestämmer? Det kunde också vara värt att nämna profeten som en symbol för en dogmatik som är fullt ut laddad med politiska och sociala konsekvenser. Inte heller noterar han något om projektets mera intrikata helhet, nämligen processverket som bygger upp sig själv med omgivningens strävanden att en gång för alla få det på plats, att förklara det, att använda det som slagträ i debatten. Eftersom processverket är den bärande funktionen är det klart att Røeds ansträngningar lägger ytterligare ett litet lager till saken. Det är inte ointressant, här talar konstvärldens agent och det var ju givet redan 2007 att det inte kunde vara tal om att den skulle göra någon succé där. Eftersom detta var medvetet skall jag inte heller klaga.

Konsten bygger sin värld på provokationer. Så måste det vara om det skall kunna bli något överskridande och ett expanderande konstbegrepp. Men de flesta verk är inte alls av det slaget utan vädjar lite mera allmänt till det som Røed lutar sig mot, sådant som får oss att tänka efter och besinna oss. Det är därför inte förvånande att han finner sin Muhammedfavorit i Thomas Kvams konceptuella verk där profeten är avbildad i osynligt bläck. Så kan man ju också göra med en ironisk gest som garanterat inte kan förarga någon. För, som Røed alltså menar, vi måste besinna oss.

Jaja, strukturen kommer tillbaka, den omöjliga balansen mellan respekt och yttrandefrihet. Røed går in för respekten medan jag finner bristen på respekt intressantare.

Det här inlägget postades i Konstkritik, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

74 svar på 1982: Vi måste besinna oss?

  1. Inge skriver:

    Heidegger,

    Takk for lenker.

    Har du lest bøkene du anbefaler? Og kan du argumentere for verdi i et verdiløst univers?

  2. Heidegger skriver:

    @Inge

    Ja alla har varit kurslitteratur på Stockholms Universitet.

    http://www.bokus.com/bok/9789172350458/grundbok-i-vardeteori/

    är en introduktionsbok i ämnet.

    Jag delar grundsynen i

    http://www.bokus.com/bok/9780140135589/ethics/

    alltså att i strikt mening är alla värdepåståenden falska, (de gör anspråk på att vara objektivt giltiga, men eftersom moraliska värden i ontologisk mening inte existerar så är de alla falska – moralen blir något vi får uppfinna) . Denna grundsyn har bemötts av http://www.bokus.com/bok/9780631192466/the-moral-problem/ vars slutsats jag inte delar.

  3. Heidegger skriver:

    @Inge

    Mitt svar finns i granskning, men det kommer väl snart!

  4. Ateisten skriver:

    Inge,

    Du sitter fast i en övertygelse att vår tillvaro har en bakomliggande mening eller avsikt, GUD. Som ateist tror jag inte det. Men hur BIG BANG gick till kan jag inte föreställa mig. Enligt de som kan fanns varken tid eller massa före BB, kanske nån kan tipsa om en bok som förklarar?

    Sen tjatar du om att etik och moral har givits oss från GUD. Men numera finns det mängder av exempel på försök med våra närmaste släktingar bland djuren som visar att de visst har dessa egenskaper.

  5. Hemkär skriver:

    Det är kantiga religiösa dogmer som är orsak till många av dagens konflikter. Helt i onödan. Eftersom dessa dogmer oftast är mycket gamla är det hög tid att ändra på dem så de mer är anpassade till vår moderna samhälle. Och det är enkelt att utföra. Det räcker att någon med tillräcklig auktoritet förkunnar att nu gäller nya regler. Svårare är det inte. Det har hänt förr och kan ske igen. Varför inte redan idag. Nu.

    För er som är osäker på gud, räcker det enkelt med att konstatera att enbart av sannoliksläran så finns gud inte. Tänk. Det finns 100-tals olika trosuppfattningar. Endast en kan vara sann. Hur stor chans är det att just “din” är den rätta?

    Det är uppskattat att det funnits cirka 36 000 000 000 människor sedan vår art uppkom, inklusive vi nu levande. Det har säkert funnits massor av trosuppfattningar under denna tid. Religioner kommer och går. Endast humanismen består. Fast den verkar vara på undantaget just nu när religiösa fanatiker spänner muskler om världsherraväldet.

  6. Heidegger skriver:

    @Hemkär, Ateisten. Jag håller med om religiositet är ett intellektuellt självmord. Samtidigt kan det ändå vara bra att försöka grunda moralen i något, t.ex lycka. Relativismen leder fram till att Nazismen var rätt i Nazityskland och Pol Pots härjningar var rätt i Kambodja.. Om moralen är ett verktyg vilket är målet, för empatiska människor?

  7. Cecilia skriver:

    GG skrev:
    “Är det inte så att människan under flera millioner år innan själv-medvetandet var fullt utvecklat. (Det mytologiska paradiset) levde under förhållanden som selekterade ett instinktivt, omvårdande, själv-uppoffrande och inkluderande beteende. Ett tillstånd bevarat i vårt kollektiva undermedvetna, och som i dag fungerar som ett skavande och vägledande samvete när vi i vår alienerade tillstånd ofta tvingas leva ett rakt motsatt liv.”

    Det är inte lätt att sätta pinnen i krokodilen gap…

  8. Inge skriver:

    Ateisten,

    Jeg sitter ikke fast i noen overbevisning, jeg er åpen for at jeg tar feil om Guds eksistens. Etter det jeg vet så langt regner jeg det som mer sannsynlig at Gud eksisterer enn at han ikke eksisterer. Jeg opplever også at Gud har gitt meg gaven til å tro, men akkurat dette er ikke noe jeg kan bevise.

    Big Bang og universets begynnelse er interessant i spørsmålet om moral fordi BB enten må være tilfeldig eller villet. Hvis BB var tilfeldig har universet ingen mening eller mål, og følgelig har ingenting i universet mening eller mål. Evolusjonen er flat, en spretthale er like verdiløs som et menneske. Hvis det derimot var en vilje – en Gud – bak BB, åpnes det for at universet har mål og mening og at spretthalen og mennesket har ulik verdi.

    Det er ikke min mening å mase/tjata. Jeg er interessert i moralspørsmål og er takknemlig for at Lars Vilks lar meg bruke bloggen hans til å undersøke denne delen av virkeligheten. Kunsten hans og reaksjonene på RH innbyr til funderinger om moral.

    At (andre) dyr ser ut til å ha moral er ikke et godt argument mot Guds eksistens, eller mot at Gud er kilden til moral. Gud kan utmerket godt ha brukt evolusjonen for å frambringe moralske skapninger.

    Hemkär,

    Du har rett i at mange konflikter oppstår fra religiøse dogmer, slik konflikter også oppstår fra andre ideologiske dogmer, slik som sosialisme og nasjonalisme. Men du tar feil dersom du påstår at fordi det finnes mange trosoppfatninger, så kan ingen av dem være den rette. Det er som å påstå at 2+2 kan bli hvilket som helst tall fordi alle tallene er tall. 2+2=4, og Gud er Gud, dersom han eksisterer.

    Humanismen som du nevner er en illusjon, en ønskedrøm, dersom Gud ikke eksisterer. Dersom Gud ikke eksisterer er vi like verdiløse som spretthaler. Ellers blir vi art-ister: http://sv.wikipedia.org/wiki/Speciesism

    Heidegger,

    Du påstår at religiøsitet er et intellektuelt selvmord, men underbygger ikke din påstand med argumenter. Det følger ikke logisk at religiøsitet skulle føre til at ens intellekt bryter sammen, og påstanden støttes heller ikke av empiri: mange av de største tenkere og vitenskapsmenn gjennom historien har vært troende. Så jeg velger å tro at du prøver å være morsom.

    Her er et nettsted som jeg henter inspirasjon fra:
    http://www.reasonablefaith.org/

    Du ønsker å grunnlegge moral i lykke. Psykopater finner lykke i å plage andre, muslimer finner lykke i å drepe muhammedtegnere. Du er på farlige veier dersom du prøver å grunnlegge moral i noe som helst annet enn Gud.

  9. Rurik skriver:

    Mycket bra ,Inge !
    Bortsett från att du använder “ateisme” som kategori är det inget fel på dina analyser. Tvärtom !
    Gäller även de övriga du skrivit den sista veckan.

  10. Inge skriver:

    Rurik, takk.

    Ateisme ER en kategori. Innenfor ateismen er det ulike retninger, og jeg utfordrer alle ateister til å legge frem sitt verdigrunnlag, uansett hvilken retning de tilhører, slik at verdigrunnlaget deres kan bli utsatt for debatt.

    Mitt inntrykk er at ateister i vestlige land ikke aner hvorfor de er ateister, de bare følger flertallet. I en kristen verden ville de ha fulgt kristendommen, i en muslimsk verden ville de ha fulgt islam.

    Så til dere ateister: Begrunn deres verdigrunnlag og gjør dere åpne for kritikk av deres dypeste overbevisninger.

  11. Rurik skriver:

    Nej Inge ,ateisme är ingen kategori.
    Här kommer du med ett påstående som du inte argumenterar för , som du själv brukar skriva.
    Ateisme er frånvaron av något i motsättning till den (eller de)
    religioner du för övrigt beskriver.

  12. Hemkär skriver:

    Inge.
    Din gud finns inte på något annat ställe än i ditt huvud. Jag kan bevisa det. Tro mej.

  13. Inge skriver:

    Rurik,
    Ateisme er en kategori, eller ville ikke kategorien ateisme eksistert. Din definisjon av ateisme som fravær av noe, er en kategori!

  14. Inge skriver:

    Hemkär,
    Jeg ser hva du gjør her, du viser til ubegrunnet tro. Men prøv likevel: argumenter for hvor du henter verdi og mening fra.

  15. Rurik skriver:

    Ordet ateism är er ett begrepp vi använder för att beskriva avsaknaden av gudstro hos människor.Dessa människor kan förklara sin ikke existerande gudstro på olika sätt. Förklaringarna kan kategoriseras. Men då handlar det om varför man inte tror på en (eller flera) gud(ar) , dvs orsaken (eller avsaknaden av orsak) till den ikke existerande gudstron.
    Du kan inte beskriva hur själva den ikke existerande gudstron (ateismen) är beskaffad eller ge en ikke existerande gudstro bestämda egenskaper.
    Något som inte existerar kan inte vara en kategori.

  16. Inge skriver:

    Rurik,
    Du skriver jo selv at ordet ateisme er et begrep vi bruker for å beskrive mangelen på gudstro hos et menneske! Altså er det en kategori!

    Noe helt annet er at ateisme før i tiden betydde troen på at Gud ikke eksisterer, mens det nå ser ut til å bety mangelen på tro på Gud. Kan dere ateister vennligst bli enige om hva ordet ateisme betyr, slik at vi kan avslutte definisjonsspørsmålet og fortsette med diskusjonen om innholdet i stedet?

  17. Rurik skriver:

    Det er du Inge som använder ordet på ett felaktigt och oförståeligt sätt som jag just bevisat.
    Du kan inte förvänta att få svar från någon på sådana premisser.
    Försök att precisera vem du vill debattera med så ordnar det sig säkert.
    Själv är jag inte ateist så jag kan dessvärre inte vara till någon hjälp här.

  18. Heidegger skriver:

    Jag är ateist!

  19. Inge skriver:

    Rurik,
    Kategorien “ateisme” kan deles i ytterligere kategorier som “naturalisme”, “materialisme”, osv. Men med mindre du vil fjerne begrepet “ateisme” må du akseptere at ateisme er en kategori, slik “troende” er en kategori som omfatter andre kategorier som “kristen”, “muslim” osv.

  20. Rurik skriver:

    Ateism finns inte. Det är ett konstruerat begrepp.
    Därför kan du inte använda det på linje med trosföreställningar som existerar i folks medvetande och som kan beskrivas och som har beskrivbara egenskaper.
    De underkategorier du nämner har ingenting med ateism att göra.
    De är etiska kategorier.

  21. Rurik skriver:

    Heidegger

    Vill du ta sakdebatten med Inge när vi är färdiga med definitionsfrågorna ?

  22. Inge skriver:

    Naturalisme og materialisme er filosofiske underkategorier under kategorien ateisme. For eksempel er alle naturalister ateister, men alle ateister er ikke naturalister. Noen ateister er for eksempel buddhister og tror at naturen ikke er alt som eksisterer slik naturalistene tror.

    Men ateisme finnes. Det er bare å slå opp i ordboka eller på Wikipedia.

  23. Rurik skriver:

    Tänkte just föreslå att du slår upp begreppet ATEISM. (Svenska Wikipedia har en bra artikel.)
    Där finns underkategorier som beskriver olika förklaringsmodeller (varför man inte tror på en eller flera gudar) , ateismens historia m m.
    Är inte expert på ämnet så du får finna detaljerna på egen hand.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.