1948: Kvinnligt kvalitetskrav

Akademirådet i Danmark önskar mer kvinnlig representation i museerna. Inköpen av nya verk fördelar sig med avsevärd manlig övervikt. Museerna försvarar sig med att de enbart gör sina inköp utifrån kvalitetsaspekten. Akademirådet vill inte acceptera detta utan menar att inköpen bör göras enligt kulturministerns Marianne Jelveds rekommendation att: ”kunstmuseerne grundigt overvejer, hvordan man sikrer, at indsamlingen ikke kun bevarer et snævert udsnit af samtidskunsten, men sikrer, at vi og eftertiden via museernes samlinger kan få et fuldt og dækkende billede”.

Det där kan bli nog så besvärligt om kulturministerns maning skall fullföljas över hela fältet. ”Allas lika värde”-dogmen fungerar inte så väl i konsten som alltid och berättigat har varit och är strängt hierarkisk.

Den här saken får mig att återknyta till några rader som Tom Sandqvist skrev* år 2 000 och där han åberopar Zygmunt Bauman och Jean Baudrillard (den förstnämnde har hållit ställningarna medan den sistnämnde helt har förlorat sin forna stjärnglans): ”Nya konstnärliga uppfinningar och uttrycksformer är inte längre avsedda att jaga bort och ersätta redan existerande uttryck, utan skall förena sig med de andra och hitta utrymme på den överbefolkade konstscenen. /…/ Det finns inte längre någon grundläggande regel, något kriterium för det estetiska behaget /…/ ett system utan säker ekvivalens där värdena inbördes växlas fritt och där de flyter omkring som separata enheter”.

Texten är skriven i de sista andetagen av den postmoderna hyperventilationen, men det kvarstår att värderelativiseringen långt ifrån har spelat ut sin roll som vi kan konstatera i Akademirådets uttalande. Nåja, det blev inte riktigt så. Efter postmodernismen anlände den socialkritiska värdegrundsarmén och upprättade imperiet Den Internationella Samtidskonsten. Denna är, föga förvånande, ytterligt exkluderande men den brukar samtidigt hävda att konstnärlig kvalitet är något som tillhör det förlegade patriarkatet. Emellertid har detta inte fått något genomslag eftersom imperiet väljer och deklarerar sina kvaliteter (vilket gör det möjligt för Artfacts att bygga sina rankinglistor). Vad som är kvalitet bestäms pragmatiskt av imperiets agenter men inte genom någon liten kärngrupp. Tvärtom uppfattas vad som är kvalitet i en relativt stor gemenskap gentemot vilken det inte finns någon större opposition. I viss mån är konst utförd av kvinnor en kvalitet i sig men alltjämt krävs att den på ett föredömligt sätt följer imperiets rekommenderade diskurs. Sådant kan dock ordnas och det är fullt möjligt att museerna gör en ansträngning för att tillmötesgå kravet genom en kompromissvilja.

*Avantgardet (redaktör Tom Sandqvist), Paletten Förlag 2000

Det här inlägget postades i debatt, konstteori. Bokmärk permalänken.

22 svar på 1948: Kvinnligt kvalitetskrav

  1. Heidegger skriver:

    Skulle man inte kunna utvärdera konst genom att genomföra IQ-test på konstnären snarare än att bedöma kandidaternas verk?

  2. Lars Vilks skriver:

    Konstnärens intelligens spelar vanligtvis inte någon större roll i sammanhanget. Kvalitet skapas genom konstvärldens gemensamma ansträngning. Begåvningen (som ger större bredd än det bedrägliga IQ-testet), prestationen men framför allt bedömningen och nätverkstillgången är de faktorer man får beakta. Jag bortser här från att det naturligtvis är nödvändigt att följa imperiets direktiv (eller kunna förstås följa).

  3. Heidegger skriver:

    Jag förstår vad du menar, IQ-testet är naturligtvis bedrägligt, det jag i min naivitet var ute efter var att försöka hitta ett korrelat till kvalitet som var (helt) oberoende av PK-elitens förmaningar, men det är naturligtvis omöjligt att finna med den institutionella konstteorins glasögon..

  4. Doktorn skriver:

    Heideggers Korrelat!

    Professor emeritus George Dickie och hans institutionella konstteori är ett intressant cirkelbevis grundat på David Humes livslånga fascination av induktiva resonemangs problem.

    Uppenbarligen är samtliga vetenskaper beroende av människans natur fortsätter Hume (t.ex. – hoppar även alla kvantpartiklar omkring in och ut ur tillvaron när labbet är stängt och ingen fysiker längre tittar efter?).

    Vidare kan intet regelverk definiera smakfullhet … MEN, man kunde DOCK … vilket Bror Vilks förtjänstfullt skildrat i ‘ART’ (2011), “Konstärlden har alltid rätt…”

    Nu ett tvärt hopp till Heideggers Korrelat. David Hume såg filosofins och vetenskapernas gräns, men fördrog – liksom alla före och efter honom – utom möjligen undertecknad, Doktorn – stanna hemma ombonad med filosofins trygghet.

    Men tänkandet är bara viljans tjänstehjon. Viljan finns i drömmens ‘Das Selbst’. Den är mycket liten, men allmän och ger varje människa möjlighet till s.k. ‘religiös’ upplevelse. Denna karaktäriseras av, förutom djup lyckokänsla, mängdrelativitet – dvs. 1 = 100, 5 = 2 osv. – ingen siffra betyder längre något – vederbörande är ett med alltet.

    Värden, t.ex. skönhet, har ej mått, ej vikt.

    Utan Heideggers Korrelat – vilket han med världsvan ödmjukhet efterlyste – förblir professor Dickies konstteori ofullständig.

    Hume hade rätt, Vilks hade rätt, Heidegger hade rätt, Doktorn katalyserade.

  5. Ateisten skriver:

    Jag har låg tilltro till psykologi och psykiatri. Men omkring 1980 – 85 hörde jag på radio att man tagit fram ett test för att identifiera högrisktagande bland blivande stridsflygare. Det visade sig vara mycket effektivt, sedan dess har “tokflygningar” (flygning under kraftledningar och broar mm) i stort sett försvunnit. Om man vände på det här testet kanske man fick Heideggers Korrelat.

    P.S. Det har visat sig att bondpojkar/flickor ofta blir utmärkta stridsflygare.

  6. Molly skriver:

    Någon gång i min ungdom sökte jag efter sambanden mellan intelligens och kreativitet. I samma fråga låg var ligger skillnaden mellan kongruent och divergent tänkande. Jag lärde mig av forskningen, på den tiden, att det inte fanns direkt samband mellan intelligens- kreativitet. Man behövde inte vara vare sig superintelligent eller dum i huvudet för att vara kreativ. Ett test jag själv lät studenter genomföra var det klassiska Tegelstenstestet. Vad kan man använda en tegelsten till? De med höga IQ-värden kunde använda stenen, som tyngd, som vapen, att bygga något med, att höja något (stå på för att nå), allt utförbart. De med höga kreativitetsvärden svarade bl.a., lägga i vägen för en myra, för hästar att hoppa över,lite lågt men dock! Som barnbegränsning ( efter en fråga från mig, hur då)Man håller fast stenen mellan knäna. Detta bara som en liten insats i diskussionen om IQ och Konst.

  7. Doktorn skriver:

    Om Kreativitet.

    Ingen har beskrivet det – få har förstått det – men många är utrustade med ett omedvetet, vilket ändå får dem kreativa.

    Människans absolut viktigaste psykiska resurs är hennes omedvetna – men hon är sällan vaken till denna skattkammare hon veritabelt besitter – att den trots hennes skrytsamma ego – ordnar ‘biffen’ – skulle hennes värv bero på nydanande i vad än hon företagit sig för sina medmänniskors bästa – och sist i hierarkin därvidlag får stå ‘allmindeliga’ samtida konstnärskluddar – högfärdiga som kalkoner pga. konstvärdens villighet att betala förmögenheter för deras minst sagt tveksamma alster, vilka den lyckas omge med mystik åt parvenyer med pengar brinnande i fickan.

    Kreativitet är en viljefunktion. Har Du vilja, når Du Ditt mål.

    Viljan är en lille bitte uns magisk – eller övernaturlig – viljan är vår biljett till kosmos, till åskådarplats på vintergatans kant.

    Har man vilja är allt möjligt. De flesta offentliga personer är fullständigt ointressanta eftersom de praktiskt taget saknar vilja.

    Man kan vara filosof 100 x om och ändå inte förstå orättvisan med kreativitetens väsen.

    Den beror inte på tankeformler, utan på vem Du är. Hur mycket är Du, kunde man frestas att säga. Vem är Du och vad vill Du. Alla är unika, men nästan alla sover.

    Har man vaknat – blir allting annorlunda – MAN ÄR – också kreativ – före uppvaknandet – nästan ingenting att yvas över. Bara problem.

  8. Molly skriver:

    Doktorn!
    Jag har svårt att se hur vilja har med kreativitet att göra. Att nå sina mål, jovisst, där har viljan en funktion. Men är måluppfyllelsen en kreativ akt? I Getzel och Jacksons undersökning talade de om skillnaden mellan intelligenta barn och kreativa barns drömmar om framtida liv. IQ-barnen såg sig i framtiden som läkare, advokat, rymdpilot, jobba med datautveckling, alltså en framtid som krävde just vilja och hårt arbete. De kreativa ungarna svarade alltid spretigt och motstridigt. Samma unge kunde svara: Jag skulle kunna bli läkare eller operasångare. Eller flickan som svarade författare, kirurg eller dansös. Jag hörde själv en ung kvinnlig gymnasist säga; Antingen ska jag bli filmstjärna eller så ska jag gifta mig med en miljonär. Hon var 18 år, inte dum i huvudet, men hon undvek de normala svaren man förväntade sig. En kreativ person gör aldrig det man förväntar sig. Jag är nästan säker på att gymnasisten bytt livsmål och hamnat i någon djurskyddsförening som har tagit på sig uppgiften att förhindra utrotningen av vilda elefanter i Afrika. Frågan -vad vill du – kunde hon ha besvarat: “Jag vill allt, tror jag.”

  9. Heidegger skriver:

    @Molly Visserligen är ju IQ ett ytterst begränsat mått, men jag ställer mig frågande till att IQ skulle korrelera negativt mot områden som estetisk förmåga, kreativitet eller empatisk förmåga (det är nog ideologi som producerar sådana förväntningar snarare än vetenskaplig ansats). Därmed inte sagt att det omvända gäller.

  10. Tallskog skriver:

    Kvinnlig bildkonstnär som har analyserat den mänskliga naturen;
    http://www.hengevossduerkop.de/0706/bilder_m.htm

  11. Doktorn skriver:

    Det mänskliga intellektet har en viljefunktion, en tankefunktion, en emotionell funktion och en rörelsefunktion.

    Viljefunktionen är den viktigaste, den är kreativ och den förstår, den är VAD vi är, hur stora eller små vi just råkar vara. Är viljan aktiverad, bör man passa upp och vara beredd på att få vad man velat.

    Tankefunktonen är ett helt ofarligt spekulerande och vägande för och emot, hit eller dit. Objektets satsdel reflekterar tanken åter och tänkare är inte likt viljare ansvariga för vad de velat. Tanken är ord, ord, ord, men förstår inte – det gör man endast i sin vilja, ty förståelse kräver närvaro mitt i det undersökta och i sitt varande – vilket är aktiv och passiv aspekt på samma sak. Tanken är viljans redskap – och den kan IQ-mässigt bestå av en Miljöbil eller Värstingmersa. Det spelar ofta underordnad roll.

    Sedan har vi den emotionella funktionen, avsevärt kvickare än tankens tröga hopp från tuva till tuva – svarande till engelsmannens ‘I feel he is right (eller ‘wrong’), än det ena, än det andra, när snabba beslut är nödvändiga, eller till och med livsviktiga.

    Slutligen har vi rörelsefunkionen, vilket många människor snöar in på, dels berättigat i glädjen att vara raska, dels i ett oproportionerligt sportintresse, vilket brukar avslöja lättja beträffande försök att tillägna sig intressen mindre beroende av allmänt arrangerade ständiga tävlingar.

    Om alla fyra funktioner är någorlunda väl utvecklade får man en ‘stor människa’ att beundra och efterlikna.

    Jag slår vad om att denna uppdelning saknas i varje ‘pedagogisk handledning’ och liknande lärda skrifter, eftersom folk vanligen sover i vaket tillstånd och papegojelikt upprepar vad oigenomtänkt tradition bjuder.

    Om någon mina tre funktioner utöver viljan förenar sig med denna – får vi högre intellekuell tanke, dito emotion, dito (heligt) sportutövande.

    Allt hänger på uppvaknade. I ‘etablerat’ vetenskapligt/filosofiskt språkbruk är samtliga begrepp sammanblandade som i pyttipanna och ingen förstår vad den andre menar. Det uppstår mäktiga tankeskolor där tänkarna börja överösa varandra med glåpord, mm. dylikt mänskligt.

    Utrymmet tillåter tyvärr inte mer förklaring.

    Antingen förstår man, eller inte – som min gamle engelsklärare sade om sin lektion över skillnaden mellan ‘shall’ och ‘will’.

  12. Doktorn skriver:

    Molly!

    Jag glömde bara att påpeka det sanna i Din iakttagelse – kreativa barn svarar aldrig hur men förväntar sig – de har alltså inte apat efter någon kutym, utan är sig själva – de manifesterar SIG – SIN vilja och SITT varande.

    Visst är kreativiteten en viljefunktion.

    Tänk efter! Är Du Dig Själv – eller Din lilla hjärna – programmerad av mycken undervisning?

    Neuropsykiater pensionerade Peter Fenwick säger om nära döden upplevelser (om tunnlar och anhöriga på andra stdan) med auktoritär skärpa att dessa inträffar ‘when the brain is down and out’ – dvs. Du behöver inte ens denna lilla hattprydda pendang för att vara medveten!

  13. Tallskog skriver:

    BEA EMSBACH´s bilder;
    klicka på varje bild – förstoras!

  14. Adam skriver:

    Tallskog:

    Människans natur ses väl även i konsten uppdelad mellan de som säger vi är djur eller halvdjurhttp://users2.ml.mindenkilapja.hu/users/nesszosz/uploads/kentaur.jpg

    och de som säger vi är en social konstruktion http://cdn.twentytwowords.com/wp-content/uploads/Map-Portraits-Ed-Fairburn-01-634×690.jpg?e993a3

    Eller?

  15. Molly skriver:

    Doktorn.
    Självklart, det du säger. Min lilla observation gällde att IQ och kreativitet inte nödvändigtvis är korrelerade. Vad G& Jackson gjorde var att mäta en stor mängd ungar. De valde sedan ut de briljantaste intelligensera i en grupp och de kreativaste ungarna i en annan. Sedan kollade man efter om det fanns några skillnader mellan grupperna. Det fanns skarpa hjärnor även i kreativitetsgruppen (!) men det var inte en nödvändighet för att få höga värden i test på kreativitet . Fördelningen mellan grupperna överlappade inte varandra. En mätteknisk fråga. Det var vad man kunde utläsa på den tiden. Jag känner personligen de som har öga värden både på IQ och kreativitet (efter eget omdöme) ej verifierat av vetenskapen. Men jag tror på min instinkt, vad det nu kan betyda. Jag känner faktiskt en och annan kreativ dumskalle också!

  16. Doktorn skriver:

    Molly!

    Om IQ inte korrelerar med kreativitet hittar Du knappast någon kreativitet i tanken.

    Inledningen till kommentaren 23.34 var inte tillräckligt klar.

    Den skulle ha lytt:

    ‘Människans intellekt består av en vilja med tankefunktion, känslofunktion och rörelsefunktion.’

    Tankefunktionen är överlastad. Den tillskrives nästan allt. I banala korsord är ‘tänker’ nyckel till ‘ska’ osv.

    Även känslofunktionen är överlastad. Den tillskrives alla högre värden, såsom kärlek, estetisk njutning, &c.

    Rörelsefunktionen är underskattad – utöver ‘sport’ innefattar den väldigt mycket man inte i förstone tänkt föra hit, såsom fascination för veteranbilar, pryda sina rabatter, mm. liknande.

    Denna lilla vilja vi egentligen är visar sig ‘övernaturlig’. Annars hade vi ingen parapsykologi. Detta är den springande punkten att kunna förstå när vi talar om kreativitet.

    Vi är vad vi skapar. Men vi kanske tänker att vårt (förnamn + efternamn) skapade. Sedan slänger vi det vi skapat i samma språkliga bytta tillsammans med våra (förnamn, efternamn) och tror att alltihop fanns i tanken.

    Dessutom tror jag allt tal om ‘kreativ förmåga’ först och främst börjar med ‘dagdrömmar om kreativ förmåga’ och diverse besynnerliga teorier om vad detta oerhörda nu skulle kunna bestå i – många förväxlar kreativitet med kombinationslusta (onjutbara gourmeträtter eller opassande provokationer) och längre än hit tycks de avgjort allra, allra flesta aldrig nå.

    Och orsaken?

    Viljan obemärkt liten.

    Tanken kraftigt överlastad.

  17. CeDe skriver:

    God Jul på Er alla intelligenta, kreativa och dumhuven!

  18. Molly skriver:

    God Jul och Tack till er alla som bidragit till information om svenskhet och begåvning. I dag är det närmast klokt att vara lite dum. Den handlingskraftiga dumheten regerar!
    God Jul

  19. Doktorn skriver:

    Tallskog!

    Jag kikade på Bea Emsbach. Ett feminint ångestskri i feministiskt tidevarv!

  20. Heidegger skriver:

    God Jul på er alla! Glöm inte att skänka några korvören till Tino som ska rädda vårt land! https://www.kickstarter.com/projects/2079803541/moral-superpower-a-book-on-immigration-by-tino-san

  21. Doktorn skriver:

    Instämmer i kören om julhälsningar. Ha alla en fridefull helg!

  22. Tallskog skriver:

    Till alla snälla barn – och kanske till några fler;
    http://www.youtube.com/watch?v=tymkdtpENgM

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.