Ett antal kända skribenter inkluderande den store Giorgio Agamben klagar över konstens närmande till kapitalet och lyxindustrins uttalade intresse att expandera genom samtidskonsten. Dagens mecenater är ingen äkta vara eftersom de använder den som PR. Man bör för ordningens skull påpeka att detta problem i sig är ett lyxproblem i konsten. Det är inte särskilt många konstnärer som får ta del av penningflödet. De övriga 99 % kan bara hoppas att komma dit men lär inte göra det. Det är inte heller fråga om att den gällande spjutspetsen är speciellt berörd, samtidskonstens sociala kritik är inte något primärt intresse för kapitalet.
Man kan ändå vara lite orolig över kapitalismens utbredning i konsten och dess påverkan på museer och de konstvärldsagenter som gärna vill skimra i festligheterna. Dock är räddningen nära. Nästa års Venedigbiennal curateras av Okwui Enwezor och han ställer den mäktiga frågan om “How can the current disquiet of our time be properly grasped, made comprehensible, examined and articulated?” I programmet ingår att det varje dag kommer att läsas högt ur Marx Kapitalet. Man kan vara tämligen säker på att Enwezor kommer att arrangera en god föreställning, hittills har han aldrig misslyckats. En av orsakerna, förutom att han faktiskt får ihop intressanta konstnärer, är att han agerar som konstvärldens dåliga samvete, vi måste ta ansvar för allt elände. Med konstens hjälp kan han formulera världens svåra tillstånd. Man kan dock inte räkna med att det skall ha någon effekt utom att kritikerna troligen kommer att vara nöjda. Konsten kommer med andra ord att ta sitt ansvar och skapa den lämpliga inramningen till konstvärldens festivitas och nätverksbygge som är Venedigbiennalens främsta uppgift. Lyxindustrins deltagande kan man räkna med sker utan några större protester.
Jag har nu läst hovrättens dom i Dan Park-målet. Hovrätten har, i motsats till tingsrätten, inte gjort sin bedömning av bilderna utifrån ett enda svep utan behandlar varje bild för sig. Det är rörande att se en domstol ge sig in i bildtolkningens labyrinter. Det är två återkommande slutsatser. En av dessa är att hans bilders djupare budskap inte framgår när man omedelbart betraktar bilderna. De kan därför uppfattas som kränkande och förstås som hets mot folkgrupp. Som följd av detta konstaterar man med minimalistisk upprepning att: ”Bilden innehåller inget som skulle kunna leda till en vederhäftig diskussion. Detta måste Dan Park ha insett.” Fortfarande är det svårt att bedöma om bilderna har lett till vederhäftig diskussion. Hur tar man reda på det? Var och när skall diskussionen äga rum? Vem skall bedöma om diskussionen är vederhäftig? Och är det konstens uppgift att leda till en vederhäftig diskussion?
I varje fall kan man säga att Parks bilder har lett till en vederhäftig diskussion i Danmark med argument både för och emot.
Det sämsta med det här är att konsten, enligt hovrätten, inte längre kan bedömas utifrån kontext och referens (vilket är de avgörande markörerna i ett konstspråk) utan enbart utifrån det man omedelbart ser. Duchamps Fountain är inte möjlig enligt hovrätten som bara skulle kunna säga att det enda man kan se är en pissoar. Och hur skulle en sådan kunna leda till en vederhäftig diskussion?
Hovrätten skriver upprepade gånger att de inte förstår Dan Parks förklaringar.
Kanske är det talande att enda verket HR friat är negerbollen som säger ”sluta kränk mig, jag ingen neger” medan ”Det här är ingen crack nigger. Or is it?” fälldes.
Det jag misstänker är att HR ”förstått” negerbollsverket helt enkelt eftersom att man är bekant med negerbollar och förstår negerbollens historia av egen erfarenhet. Att en negerboll i sig skulle ha ett rasistiskt uppsåt blir för absurt även för HR – som friar.
”Cracknigga” är emellertid ett amerikanskt subkultursuttryck. Hur detta används, när, var, av vem, och under vilka omständigheter kan HR knappast veta, annat än från hårdkokta amerikanska TV-serier.
Följaktligen ”förstår inte” HR vare sig Parks parafras på Magrittes ”Ceci n’est pas une pipe” eller vilka som tillämpar uttrycket ”cracknigga”.
Resultatet kan bara bli ett: kan inte Park förklara så att HR förstår – och HR förstår endast negerbollar – så är verket hets.
En liknande situation uppstod i bevisvärderingen i OJ Simpson-målet. Juryn förstod helt enkelt inte den teknologi som användes för att binda OJ Simpsons DNA (blod) till brottsplatsen. När sannolikhetsberäkningen fick justeras från ett astronomiskt tal till ett annat p.g.a en felberäkning så ansåg sig juryn ha tillräckligt med ”osäkerhet” för att ej behöva beakta en kassaskåpssäker objektiv bevisföring.
Lite grand som när SAAB säger att det råder delade meningar om ifall radiovågor kan bota HIV eller inte.
HR, juryn i Simpsonsmålet, och SAAB delar den egenskapen att man helt enkelt är okunniga, och vägrar att låta sig upplysas.
I ”negerboll vs cracknigga” blir det därför som det blir: ett disparat och godtyckligt beslut.
Bäste Lars Vilks vännen…
Ingressen aktualiserar en intressant frågeställning.
Med utgångspunkt från din egen och Parkens medverkan i diverse ”obskyra” kontexter är det inte alltför långsökt att påtala följande.
– Den inkorrekta politiska diskursens uttalade intresse att expandera genom konsten.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5586292
Man kan alltså likväl tala om politiska mecenater.
Jag erinrar mig i sammanhanget din nyvunna kompis Björn Söders begäran om att RH skulle ställas ut i riksdagshuset.
Exemplen kan dock mångfaldigas.
Konstnärens eget ansvar går således inte att bortse ifrån, vare sig det gäller kapitalet eller politiken som uppdragsgivare.
På den finansiella biten finns olika lösningar.
Den enklaste, som jag ser det, vore att erbjuda konstnären/stiftelse en procentuell del av kapitalomsättningen, eller mervärdet på hens verk då det omsätts på aktionsmarknaden.
Vad då gäller hovrättens av dig aktualiserade slutsatser, så framgår det med tydlighet att frågan avser huruvida användandet av förtal och missaktningsrekvisiten i lagrummen är att anses kunna leda till en vederhäftig diskussion, och därmed leda till ansvarsbefrielse, inget annat.
Som konstnär/konsthistoriker bör du, enligt min mening, stanna vid din läst och inte söka botanisera den juridiska diskursen.
Din lekmannaattityd gör tyvärr mer skada än nytta, både utanför och i rätten. (ler)
Vad gäller Duchamps Fountain så är den givna följdfrågan: Är detta konst? vilket ostridigt ville leda till en vederhäftig diskussion.
Frågan huruvida man kan förtala eller visa missaktning för en pissoar är dock inget för juridiken att besvara.
Den är din alldeles egen surrealistiska uppställning, för att som vanligt slingra dig bort ifrån sakfrågan.
Ha det bra – det vet du…
/m
mohammad, du missar poängen. Objekten för diskussionen, de lättkränkande bilderna, handlar om satir och att spegla det som sker i världen från en annan synvinkel. Lite som dadaism. Man kan se dom som en protest mot den intelligensbefrielse och enkelspårighet som kännetecknar dagens politiska medie- och debattklimat. Likaså den förljugenhet som gör att allt fler människor misstror populärmedia.
Från wikipedia om dadaism:
– Dada var en konstnärligt individuell protest mot det samhälle som frambringat första världskriget. Eftersom man ansåg att den traditionella konsten rättfärdigade detta förljugna samhälle var det en självklarhet att man måste attackera detta. Den konst dadaisterna skapade var främst, vad de själva kallade antikonst …
Krigets fysiska destruktivitet fick i dada sin motsvarighet i en kulturell destruktivitet.
Men den anti-konst man skapade kom med tiden att ingå i den etablerade konstvärlden.
En museibesökare som tittar på pissoaren, men inte ser konstnärens signatur eller vet historien kring objektet förstår förstås ingenting. Fast det är klart, en person som tittar på Dan Parks bilder och inte känner till kontexten förstår heller ingenting. Han ser bara texten och det som är avbildat.
Du kanske tycker att dagens snäva politiska medie- och debattklimat är jättebra. Det kan tyckas vara bra med diktatur om man gillar diktaturens politik. Makode Linde sammanfattar det 37 min in på Debattprogrammet. ”Det är ett så otroligt snävt PK-klimat i Sverige, så det skapas ett naturligt behov av konstnärer som Dan Park som bryter mot tabuerna”.
En oseriös skäggig journalist försöker då kontra med att Dan Park är aktiv nynazist, vilket inte stämmer, och han därför inte skall få ha någon yttrandefrihet.
Jag minns när Jallow mycket aggressivt tvingade folk att ta avstånd från Makode Linde, som han själv antingen missförstått eller helt enkelt bara dömt ut. Minns även när Kitimbwa Sabuni behandlade Linde otroligt arrogant i en tv-debatt och avfärdade Lindes och andra konstnärers egna intentioner som helt ointressanta.
Kan räkna upp en rad av saker de anmält och även fått bort. De har också varit med och fått biblioteket i Malmö att plocka bort 40 barnböcker pga ”sterotypa bilder”. Vad jag har sett av Afrosvenskarna är inte alls någon antirasism utan en farligt auktoritär kultursyn och enkelspårig form av id-pol.
Jallow och K. Sabuni företräder en ideologi som per se är
ETNOEGOISM.
Mugabe uppfattades ju först som freedom fighter men egot gjorde honom till diktator.
Jag tycker Jallow är skrämmande lik i personligheten. En förväxt femåring; principlös; som tar sig an en i många perspektiv hedersam sak helt utan värdighet.
Gör verkligen saken en björntjänst. Sämsta representanten antirasismen kan ha.
”Ceci n’est pas une pipe”.
Om jag förstår rätt? En variant på uttrycket: ”Fingret som pekar på Månen är inte Månen.”
Kanske (?)lite utanför ämnet: Några spridda iakttagelser om Sverige och Moralism:
1. En svensk konstnär arresteras och fängslas (10 månader i tingsrätt; 5 månader i hovrätt –konstverken skall destrueras av SKL) för några teckningar som undersöker politisk korrekthet, hyckleri och den gällande identitetshysterin. Ingen nämnvärd diskussion om yttrandefrihet till följd av detta i Sverige. Danskar och Norrmän oroar sig.
2. Trots att det dör nio gånger fler narkomaner per capita/år i Sverige än i Holland väljer man en ytterst kostsam (socialt och ekonomiskt) repressiv förbudslinje. Förbudslinjen framtvingar sedan djupare angrepp på rättsäkerhet i form av buggningslagar och massövervakning à la DDR.
3. Trots att sexarbetare själva vill avkriminalisera sexköp (enligt exempelvis Nya Zeeländsk modell) så vill Sverige exportera det svenska förbudet till resten av EU och lägga resurser på polisiär bevakning av svenska turister i andra länder.
4. Trots sitt öppna hjärta är Sverige sämst (avseende utfall) på integration i EU.
5. Trots att de nya jobben i allt större utsträckning hamnar utanför arbetsrättsliga skydd hyllas den incitamentsvidriga ”svenska modellen” och improduktiv byråkrati medan generella lösningar som medborgarlön avfärdas med hänvisning till arbetslinjen och andra moralismer.
6. Yttrandefriheten är under ständigt angrepp och till årsskiftet blir det i viss mån olagligt med politisk satir (”förolämpningslagen”).
@ Heiddeger
Tydlig sammanfattning av att ett system gäller för de mäktiga och motsatt gäller för de maktlösa.
(Då avser jag systemen på metanivå)
Exemplen är inte ”olycksfall” i arbetet utan tvärtom ingår de i en agenda som styrs uppifrån.
@ Heiddeger
Tydlig sammanfattning av att ett system gäller för de mäktiga och motsatt gäller för de maktlösa.
(Då avser jag systemen på metanivå)
Exemplen är inte ”olycksfall i arbetet” utan tvärtom ingår de i en agenda som styrs uppifrån.
Ett av de väsentligaste kriterierna för konstnärsakap tycks vara förmågan att provocera, dvs. att en gatpojkslyngels mentalitet är tillfyllest för ’konstvärldens”initierade’ kritiker att överväga inlemmandet av vederbörande i sin egen kritikerkarriär. Men ’konstvärlden’ är feg. Den ägnar sig endast åt politiskt korrekt provokation. Vi lever i en tid av stark kulturell tillbakagång. Den provokatör vilken skulle våga ta sig an dogmen om vår tids heliga ersatz till påsktidens passionsdrama – om gaskamrarna – understödda av exakt ’noll’ av i domstol godtagbara bevis – utom starkt divergerande hörsägen – vågar jag påstå – finns inte – de finns däremot bland de s.k. ’revisionisterna’ – vilka därmed tycks vinna över den s.k. kallade ’konstvärlden’. Det är helt i sin ordning att klanka på islam. Orsakerna härtill lämnar jag därhän denna gång. Men 1100 år tillbaka utgjorde islam ’kärlekens religion’.
Que?
”Kärlekens religion”?
Min herre behagar skämta.
Min poäng är att argumentet ”inte kan leda till en saklig och vederhäftig diskussion” är en befängd motivering. Den kan man alltid dra till med. Man kan tänka sig De Geers ”vägra värnplikt, skända flaggan” kan föranleda samma mantra om den vederhäftiga diskussionen. Den tillför inget annat än ett försök att begränsa konstens uppgift och dess meningsskapande. För ser man på De Geers blad ser man inget annat än det som tycks vara bokstavligt men just konsten kan inte uppfattas så och tiden visade också att utfallet blev något helt annat än domstolens fällande dom.
@Vilks
Frågan är om inte missaktningsrekvisitet i sig ofrånkomligen kommer att leda till den typen av rättspraktik?
Förtalsmålet ser jag som helt rimligt för det är väl ingen som på allvar vill återgå till ett system med hedersdueller.
Hets mot folkgrupp däremot. Jag kan se att hovrätt och tingsrätt dömer enligt lagen. De utför helt enkelt sin uppgift, även om tingsrätten snavar lite som vanligt. Det är lagstiftarna som är problemet. Hand upp alla som har gått och blivit rasister på grund av Dan Parks bilder. Ok där borta står visst någon och viftar, tycker du att vi ska skylla din inskränkthet på en utflippad punkare?
Jag ser hellre en lagstiftning som överensstämmer med hur Barack Obama uttryckte sig inför FN:
”…the strongest weapon against hateful speech is not repression; it is more speech — the voices of tolerance that rally against bigotry and blasphemy, and lift up the values of understanding and mutual respect.”
http://www.whitehouse.gov/the-press-office/2012/09/25/remarks-president-un-general-assembly
…och i så fall har ju Dan Park (oavsett vilka sympatier han har) visat något mycket viktigt -det vill säga hur ofria vi de facto är under nuvarande lagstiftning/rättstillämpning.
Möjligen lite alarmistisk text men vissa intressanta iakttagelser om Debatt mm..
http://jhlundell.wordpress.com/2014/11/01/migrationen-och-den-intersektionella-identitetspolitiken-sliter-sonder-det-svenska-samhallet/comment-page-1/
”Medarbetarna” i kommentarsfältet skall inte vara så modfällda, hovrättsdomen kommer ju sannolikt att överklagas till HD, än är det inte kört.
Det finns inte heller anledning att i överdriven snarstuckenhet dra alltför stora växlar avseende hur PK Sverige i sammanhanget är.
Den svenska hetslagstiftningen är ju inte exklusiv för landet precis, utan styrs av diverse internationella konventioner.
Vad som bör kritiseras, vilket Lars Vilks tidigare påtalat, är ombudens oprofessionella insatser.
Saken tycks framförallt inte ha argumenterats utifrån rena brottsmålsprinciper, vilket är fullt möjligt.
Både Parken och Rönnquist, som oförberedda, har ju låtits lägga fram de mest bisarra och ovidkommande konst-iga förklaringar till sitt handlande, att läsas i domen.
Skuldfrågan kunde också mycket väl gjorts mera intrikat.
Härtill att ifrågasätta huruvida ”leda till en vederhäftig diskussion” är att anses som tillämpbar rättspraxis.
Skrivningen som vägledande är ju, såvitt jag vet, hämtad ur ett Europadomstolens avgörande avseende blasfemi!
Ring Silbersky….
@ Mohammad Det skulle vara intressant att höra en argumentation från dig för hetslagstiftningen. Varför är Missaktningsrekvisitet så viktigt egentligen?
Angående det internationella perspektivet är det ju frapperande att det initialt var Sovjet som förordade hetslagstiftningen i FN… Medan västvärlden bestämt motsatte sig sådana inskränkningar..
@ Heidegger
Det är zionisterna som använder ”hets”-lagstiftningen för att splittra gojerna, helt logiskt att det zioniststyrda Sovjet drev den linjen.
”mohammad” radar upp ord efter ord som ger uttryck för missaktning av andra.
De förtryckta måste se de olika måttstockarna om de ska kunna tala i egen sak.
På 70-talet publicerades en teckning som framställde dåvarande statsministern Torbjörn Fälldin som en typisk A-lagare. Ingen anmälde bilden. Idag tjänar Momodou Jallow (VP) pengar på att uppträda som kränkt i domstolen. När han pressas i dansk TV svävar han ut i ett snömos utan dess like. Vart är Sverige på väg?
@Ateisten MJ utnyttjar (medvetet eller ej) en (kultur)marxistisk ontologi där åsikter och tankar materialiserats till fysiska instanser av verkligheten: Parks tankar om och framställningar av MJ blir således (med dessa glasögon) att jämföra med fysisk misshandel; 10 månaders fängelse är för ”förtryckaren DP” ”rättvist” i en sådan dygdetisk föreställningsvärld.
Med hjälp av missaktningsrekvisitet kan samhället sedan dana ”den nya människan”…
Bara två sidor av samma illaluktande mynt.
Heidegger…
Missaktningsrekvisitet har sin grund i att svensk rätt skall innefatta FN:s rasdiskrimineringskonvention.
Föredrar du möjligtvis den äldre skrivningen?
Ateisten…
Snacka om att sväva ut i snömos, brukar du vara så där allmänt osaklig i dina personangrepp eller gäller det bara Momodou Jallow…?
Robert Andersson…
Fritt fram att hetsa mot vitingar då eller – the voices of tolerance…?
Tit for tat argument tar man till när förmågan till någon djupare analys brister.
Amerikansk yttrandefrihet skiljer sig från svensk. Båda begränsas såsom all yttrandefrihet måste begränsas; t.ex. kan aldrig röjande av militära installationer falla under yttrandefrihet.
Den riktigt stora skillnaden ligger i hur man hanterar extrema åsikter. I sverige är yttrandet av vissa åsikter förbjudna och anses vara så förkastliga att man gör oklokt i att närma sig dem annat än med fördömanden. Glöm ironi (se HR’s dom mot badmintonspelaren), glöm satir (se HR’s dom mot Dan Park.
Men så var det ju det där med Nazi-buskis på SVT…
Det svenska systemet är m.a.o. godtyckligt. Och aldrig blir detta så tydligt som i domen mot Dan Park: ”Vi förstår inte. Ergo Hets!”
I det amerikanska systemet definieras yttrandefrihet med att man i princip får uttrycka vilka åsikter man vill; gå med svastikafanor genom judiska kvarter. Otrevligt och säkert – för att använda ett svenskt modeord – kränkande för dem som bor i de kvarteren.
Enligt svensk analys så borde USA flöda över av nynazism så till den milda grad att ”demokratin hotas” (känns uttrycket igen?).
Den svenska analysen är naturligtvis en nonsensanalys. Den amerikanska demokratin är en av världens mest utvecklade och bygger på så väl genomtänkta system av ”checks and balances” att de hade gjort Montesquieu tårögd av uppskattning om han varit i livet.
Vänstertroll brukar ju tycka rätt illa om USA. En av anledningarna är naturligtvis att USA har lyckats relativt väl i jämförelse med andra system, särskilt i jämförelse med både socialism och kommunism.
I USA är som sagt tanken att man får uttrycka vilka extremåsikter man vill och begränsningen utgörs istället av uppmaning till brott – vilket ganska väl motsvarar den svenska hetslagstiftningens första rekvisit, ”hot & uppmaning till våld”-rekvisitet. I USA använder man sig av ett omedelbarhetskriterium i bedömandet av uppmaningen till brott, d.v.s. marginalerna för vad man kan uttrycka är ordentligt tilltagna.
Tanken med det amerikanska systemet är att det första som begränsas i en diktatur – eller en stat som utvecklas i den riktningen – är just yttrandefriheten. Alltså skall den värnas mest, även till priset att någon känner sig kränkt av en svastika.
Friheten i Sverige HAR fått sig en törn i.o.m. Park-domen.
SJÄLVKLART faller detta vänstertroll på läppen! Det ligger i vänsterideologins natur!
Knäppgökar.
Och som lök på laxen så har islam beretts en gräddfil att bete sig precis så totalitärt som de islamska urkunderna stipulerar. Och nåde den som försöker problematisera DET.
För min del kan vänstertrollen och islamisterna – birds of a feather – ingå sin oheliga allians så mycket de vill. Vänstertrollen kommer att få äta upp sin naivitet tids nog.
Knäppgök.
@ mohammad & andra folkuppfostrare:
Kan bara hänvisa till Från Gravens klockrena analys.
För en fördjupning rekommenderar jag:
http://www.youtube.com/watch?v=7oCmhZ-1gGc
(Hitchens om yttrandefrihet)
http://www.youtube.com/watch?v=fe_cuzsmmHU
(Ayaan Hirsi Ali on Islam)
Du har helt rätt ”Från Graven” (Du kloke man):). Och precis vad jag också menar med mitt uttryck. Intressant det där om USA. Det är så det ska vara, tycker jag. Annars blir lagmissbruk följden
p g a dess luddighet. Inte bra. Kränkningar är smällar man får ta i ett verkligt fritt samhälle.
Tack Lars för att du håller dina bloggläsare uppdaterade med alla turer i fallet. Håller med att domen innehåller en massa konstigheter. Handfasta ”bevis” saknas ju helt och hållet, särskilt gäller det mot Rönnqvist. Ingen har påstått att Rönnqvist hatar svarta eller har kopplingar till något politiskt läger. Kan därför inte ha något uppsåt att begå ”hetsbrott”. Undrar om det verkligen finns något lagrum att döma Rönnquist. HD borde titta på detta. Även Park förnekar hat eller fördomar mot svarta, romer eller andra etniska minoriteter utan han är bara ute efter att i konstnärlig form kommentera händelser i samhället och att driva med det politiskt korrekta etablissemanget. Hovrätten underkänner Parks förklaringar till sina verk men presenterar inga handfasta bevis för att ”hetsbrott” eller ens förtal föreligger. Domen är dåligt skriven och är en undermålig juridisk produkt.
Mohammad, vad lagen om hets mot folkgrupp har sin grund i spelar ingen roll, fel är fel. Det är inte bra med orättvisa lagar. Det fanns en tanke med att Justitia har en ögonbindel.
Någon nämnde Nazi-buskisar på SVT. Med tanke på att alltför många inte klarar att förstå det som är avbildat, så blir jag orolig.
Ytterligare en aspekt på censuren kring Dan Park:
”Hej
Alla program som sänds på SVT ska enligt Radio- och TV-lagen präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
Vi bedömde att vi skulle riskera att bryta mot Radio- och TV-lagen om vi låtit Dan Park få säga det han säger i sin konst. Han är ju som bekant bla dömd för hets mot folkgrupp. Ett brott som vi bedömde skulle riskeras att upprepas i direktsändningen.
Dan Parks gallerist var inbjuden för att försvara den konst som Dan Park anser sig stå för.
Med vänliga hälsningar
Josefin Ziegler, projektledare SVT Debatt ”
-hämtat från pettersonsblogg
Minnesdagen…
Kommentaren avsåg Heideggers fråga, som en ren upplysning.
Men som de flesta härinne (typ advokat von Graven) väljer han hellre att sväva ut i diverse oväsentligheter istället för att hålla sig till sakfrågan.
Nu är det ju inte gruppen muslimer, Afro-Svenskar eller jag personligen som ligger bakom den aktuella lagstiftning, och vi bör därigenom vara friskrivna ansvar för densamma.
Konstruktiv kritik är att föredra framför tröttsam allmän gnällighet, jag tar inte åt mig.
Tyvärr lyckades inte ens Lars Vilks övertyga rätten om konstverkens berättigande.
Det är givetvis inte konstnärens politiska hemvist som skall vara avgörande utan konstverken, det måste vara ingången….
Se, Oraklet orerar ånyo; betraktande demokratins kreti och pleti från sin molnsvepta eremitkoja bland bergen:
Inom den medborgerliga matematiken;
den egenkära ekvationen –
Använd
inspiration för konspiration;
friheten för ofredande
och
inbilska ursäkter –
Vad blir summan?
Nollor!
Jag tillägger att jag aldrig fick någon möjlighet att övertyga rätten. Mitt deltagande som vittne i rättegången var kortvarigt och berörde enbart ett uttalande som Park hade gjort till mig angående sina intentioner.
De ”svenska” multi-kulti-fascisterna fick på nöten i DR-TV när den mycket sympatiske Michael Jeppesen gjorde en film om Dan Park!
Kul att Dan Park växte upp i Tavelsjö 😉
Heidegger.
”Alla program som sänds på SVT ska enligt Radio- och TV-lagen präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE och den enskilda människans frihet och värdighet.”
Ha ha ha… Vilket skämt detta är eller hur… För vilka människors lika värde är det man menar. Jo de UTVALDA. Och däribland INTE Dan Park. Hur LIKA är då människor enligt SVT. Jo, ZERO.
Att han dömdes är katastrof för demokratin, och just den princip som SVT hävdar.
Om man nu anser att odemokratiska principer är fel, bör man gå ut som demokratiskt exempel och visa tolerans, istället för att tillämpa samma principer man menar att man vill motverka. Det gäller såväl domstolar som SVT.
Läsvärt om ”hets mot folkgrupp”; se även länkar!
Hakkors betyder olika i olika kulturer.
http://petterssonsblogg.se/2014/11/04/hakkors-hets-mot-folkgrupp-eller-inte/
”Idag skriver Rayman bra om Miljöpartiets glidningar och bluffretorik när det gäller migrationen. Men också om hur det svenska rättsväsendet hanterar hatbrottslagstiftningens politiserade kärna. En 16-åring frias i Göteborgs tingsrätt efter att ha sprayat hakkors och överkorsade Davidsstjärnor på Konserthuset, eftersom rätten menar att det skall förstås som ”Israelkritik”. Ett hakkors av en förvirrad svensk (som identifierar sig som svensk), yngling är alltså hatbrott. Samma hakkors av en förvirrad ung muslim är alltså inte hatbrott. Och samtidigt döms konstnären Dan Park till fängelse.
Jag framhärdar. Identitetspolitiken trasar sönder förtroendet för rättssystemet.
Danska Mikael Jalving skriver bra (i den danska dagstidningen Jyllandsposten), om det absurda med att den svenska Nobelkommitén med hänvisning till ”alla människors lika värde” nu utestänger sveriges tredje största parti och en av sveriges riksdags talmän från att närvara vid nobelfesten (alla andra riksdagspartier och talmän är inviterade). Men allas åsikter är tydligen inte lika mycket värda. Jalving skriver också om att detta med FN’s ”lika värdighet” (dignity), har misstolkats och i Sverige blivit ”lika värde”:
”Hvad de ellers så korrekte svenskere har gjort, er at oversætte et alment hensyn til menneskelivet til en politisk doktrin. En doktrin om, at udlændinge har lige så meget ret til at bo i Sverige som svenskerne, og at dem, der tvivler, tøver eller mener noget andet er nogle lede sataner. Alla människors lika värde er et adgangstegn, et kodeord. Kender eller anerkender du det ikke, kommer du ikke med til festen. PS: Du misser ikke alene Nobelfesten, men adgangen til de rigtige meningers svenske offentlighed.”
Håll med om att det är ganska intressant. Det låter ju ungefär så här: – Av hänsyn till min känsla för alla människors lika värde kan jag inte acceptera att du är lika mycket värd som alla andra – särskilt eftersom jag har fått höra att du inte tycker att alla andra är lika mycket värda. Jag kan därför inte inkludera dig i detta festliga dit jag har bjudit in alla andra. Ja, alla utom du, eftersom du inte gillar att alla skall få komma.”
Ur J H Lundells blogg idag.
Synd bara att Dan Park inte kan tala om sin konst som Duchamp kunde. Varje gång han snackar låter han mer som en sverigedemokratisk pundare än en vass konstnär. Men det kanske är en del av verket…
High five! Ludvig…
Ludvig och Mohammad
Vilka stolskott ni båda är! Mohammad gör sig märkvärdig och pratar om evidens i kommentarerna. Snömos kallas vissa uttalanden, Leka kan ju alla, och Vilks kan inte övertyga om.. . Nu High five-ar han Ludvigs nedlåtande – ”..varje gång han snackar låter han som en SD-pundare..” Det betyder kanske en del varifrån snömoset kommer, mohammad. Både Ludvig och du mohammad tar nog priset på snömos, brist på evidens och fakta i era kommentarer
Leka snömos är dina kompisars skrivningar, jag har bara gett svar på tal.
Att Lars Vilks inte kunde övertyga underrätterna är fakta, vilket dock är att tillskriva de tilltalades ombud, inte Vilks.
Stolpskottet står du uppenbart för själv, genom ditt (tama) försök att tysta yttrandefriheten i kommentarsfältet…