1826: Svenskhetens dilemma

Svenskhet, nationalitet, nationell identitet kunde vara intressant att diskutera. Men det går inte eftersom ämnet redan när det dyker upp ingår i en politisk ordning som alltid går ut på att svenskheten är en konstruktion och att hela tanken kring nationell identitet är en rasistisk ordning. I konsten är det inte någon enkel historia. De svenska konstnärerna som Richard Bergh, Carl Larsson och Anders Zorn osv. hade lärt sig måla franskt, fransk salongsstil. Så såg den internationella konsten ut, impressionismen var fortfarande en marginell företeelse. Tanken att måla franskt på hemmaplan var inte särskilt tilltalande, istället utvecklade man en egen identitet med det svenska landskapet och dess invånare, målade ”svenskt”. På sina håll fanns det naturligtvis en mer uttalad nationalism även i detta men frågan är hur chauvinistisk den egentligen den var. Att svensken som stereotyp blev blond är inte så märkligt, inte märkligare än att italienare och fransmän var mörka. Jag kan inte heller se att det målades särskilt många blonda svenskar. Ser man på t ex Zorns persongalleri är det inte någon dominans för blondhet. Zorn är dessutom svårfångad som svensk patriot eftersom han snarare var lokalpatriot som gärna sökte sig till det som han ansåg vara genuint och naturligt i Dalarna. Konstprofessorn Jeff Werner vill gärna (SvD), och många med honom (SvD), se Zorns kullor som ”svenskt utseende” liksom att Carl Larssons anekdotiska målningar om svensk historia i Nationalmuseum blir en samtidens plåga.

 

Svenskheten är en konstruktion sägs det gång på gång i postmodern anda. Som om det skulle ändra på något. Praktiskt taget allt är konstruktioner men det brukar inte vara något hinder för att det skall fungera. Svenskhet och svensk kultur borde inte vara något problematiskt sedan det befriats från överdriven patriotism och rasbiologi. Det egentliga problemet är snarare klasskillnader och nätverksbyggen. T ex har den svenska arbetarklassen aldrig lyckats övervinna klasskillnaden. Den dominans inom en rad yrken och verksamheter som var en klassfråga har inte förändrats särskilt mycket. I konsten finns exempelvis få med arbetarbakgrund. Invandrarna är en ny underklass och den som tror att de övriga klasserna av godhet skulle öppna sina famnar är mer än lovligt naiv. Man kommer, som man alltid har gjort, att bevaka sina intressen och välja bland sina egna. En enkel mekanism om kontroll och makt.

01 zornMi

Anders Zorn: Märta, 1917

 

Det här inlägget postades i debatt. Bokmärk permalänken.

6 svar på 1826: Svenskhetens dilemma

  1. Gurun Gudrun skriver:

    Jag vill bara delge en insändare med, tycks det, en viss anknytning, funnen i årets Spåmannen nr.3, en tidskrift jag prenumererar på och lägger som lektyr i väntrummet utanför seansgrottan. (jodå, det finns Spåkvinnan också från samma förlag för jämställdhetens skull, med mindre avklätt och mer svarta katter)
    hursomhelst varsågod:
    “Jambo o så, säkta en tjomme ni inte fatta nu men sen – ja bellar en pund från futuren.
    De va ba sånt en grånning typ de filade i hedden; nått eller nått ska fixas, grånna ja, fö de puttas så hevi – hellhevi:
    Ja, ja va ju då slippande hem från krafset sisten (putsa poden å bil åt nåt fjås i toppen) då ja jena i parken vi Slosset; (blinket var på gång bort, men ja glytta bra) ett gäng med Knorrar gal och hoppa vid bjektet av Vilksen. Va på? sikta ja och slippade dit; tjommar och fjås, i suuts och glans, alla albisar, gal en valk om “tack till Vilksen, du pärta oss luft, du gajda råden mot blinket, i din knalla kick åt bölingar o blattar. Vi Knorrar i toppen råmar dej vår hero. Du statte galfreden fö evri.”
    Va på, totta ja, Vilksen va ju ba EU en knasputto tjomme som penna en skrali vofs? Poppiga Knorrar…
    Ja ble sen monty nattig i hedden – vemsa freden? Evri e vems? Evri e no minos i fall. Ja krafsar da o da me noll tjill; kojnen nuffar noll till chips fö mina kodos. Freren e i riset i norr o roffar bär, men fixar ba myggrött. Gnytter vi nåt eller galer om hemplejs o annat o Jave blir de kickar, najvs o diket.
    Pärtas ja ett knalligt bjekt fall ja kickar o neggar topparna i Holmen? Reva på me den…
    Jo, Knorrarnas gal e noll o platt, laj o laj; fred o glori to kicka me valk o lingo fö evri albis me blankpoppig hedd puttas hellsnett;
    de e råden mot natt – blinket i pumpen e abyss i diket.

    Helltack o salam.
    Anders Ahmaad, visant i 5:e led, Bromma tältläger.”

  2. Från graven skriver:

    arbetarklassen existerar ju per sin egen definition, precis som prickarna gör prickigkorven.

    I mina hemtrakter bor det en läkare i varannan villa och en hantverkare däremellan. Dessa hantverkare har “eget” och jobbar delvis svart för oavkortade pengar i fickan, och delvis vitt för att kunna dra av momsen på den privata husrenoveringen. Och åker till Maldiverna på semester.

    Är dessa hantverkare “arbetarklass”?

    Att vänstern inte gillar tanken på att något skulle kunna vara “svenskt” är typiskt svenskt.

  3. Lars Vilks skriver:

    Du får nog ta fram vederhäftig statistik om du menar att arbetarklassen har uppnått full ekonomisk jämlikhet. Hur som helst är andelen med arbetarbakgrund låg i akademiska sammanhang.

  4. Hans Vildegren skriver:

    Ja, det verkar ju vara din policy också, att svenskheten inte går att diskutera. Men ALLA. Precis alla, nationaliteter kan ju ifrågasättas på samma sätt menar jag, liksom mycket annat. Men var hamnar man då, det är frågan. Finns det då egentligen något som är beständigt nog, att det tål en sådan granskning, utan att falla samman. Så det är en absurt ståndpunkt, när den kan tillämpas överallt på det mesta. Men storheter måste ju finnas. Hur ska vi annars kunna leva våra mänskliga liv, och finnas till som subjekt.

  5. Från graven skriver:

    Lars Vilks,

    Jag menar att de hantverkare jag beskriver knappast motsvarar kriterierna för arbetarklass längre

  6. Lars Vilks skriver:

    Klasserna är naturligtvis inte helt homogena. Men det är en komplicerad affär eftersom klass hör samman med det ekonomiska, sociala och kulturella.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.