1439: Tullkonsten

Den institutionella konstteorin har en aggressiv utmanare i tullväsendet. Tullväsendet menar sig utan större svårighet kunna skilja mellan konst och icke-konst. Skillnaden handlar för deras del om moms skall erläggas eller ej. I varje fall är det så i Norge, men den tillämpade konventionen gäller för de flesta länder. Det kan vara så att det norska tullväsendet har gjort sin egen tolkning. Resultatet är fascinerande, målningar utförda på silketryck är inte konstverk. Och när det handlar om skulptur är det helt avgörande om konstnärens hand har varit i arbete med utformningen. Jag antar att om det svenska tullväsendet skulle komma med sådana befängda konstuppfattningar skulle det bli våldsamma protester och förmodligen skulle tullen tvingas ompröva sina åsikter. Men inte i Norge. Det kan ju bero på att Norge, enligt vissa bedömare, är ett fascistiskt land.

Kunstforum

Det här inlägget postades i konstteori. Bokmärk permalänken.

70 svar på 1439: Tullkonsten

  1. BCCDR skriver:

    Jag tycker du skapar onödiga problem. Allt är konst – fråga Anna Odell om du inte tror mig. Och eftersom all konst är jättevärdefull så skall den naturligtvis ha ett jättehögt värde, som man kan beräkna tulltariffen på.

  2. Lars Vilks skriver:

    Du behöver nog läsa på lite bättre för att kunna uttala dig i ämnet konst.

  3. BCCDR skriver:

    Tack för ditt välmenande råd. Och om nu inte allt är konst, så kanske du kan effektivisera mitt läsande genom att definiera vad konst är. För det kan väl inte vara så att konst är släkt med vackert eller fult? Och att det är jag som bestämmer vad som är vackert eller fult!

  4. CeDe skriver:

    Ju mindre man vet, ju kaxigare man är.

  5. BCCDR skriver:

    CeDe,

    CeDe – det har du alldeles rätt i. Och allra kaxigast är de, som inte begriper hur liten deras kunskap är.

  6. Lars Vilks skriver:

    Inga märkligheter om vad som är konst: Det som konstvärlden presenterar som konst är konst. Och den presenterar inte allting som konst. Och det som presenteras som konst behöver inte heller vara bra konst.

  7. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Då får jag väl göra en pudel. Allt är inte konst – men allt kan vara konst om konstvärlden presenterar det som konst. Och vad är konstvärlden? Har du någon bra definition?

  8. CeDe skriver:

    BCCDR,

    Svår att veta, då de som inte vet inte vet vad som finns att veta.

  9. BCCDR skriver:

    CeDe,

    De som inte vet vad konstvärlden är, behöver inte svara. Jag, t. ex., vet inte vad konstvärlden är och därför frågar jag Lars Vilks, som använder begreppet konstvärlden, om han har någon bra definition på begreppet. Med en bra definition menar jag t. ex. en definition, som även tullvärlden kan använda för att fastställa tullvärden.

  10. Lars Vilks skriver:

    BCCDR,

    Det är inte någon större svårighet att definiera vad som är konstvärlden och jag har skrivit åtskilligt om det på den här bloggen. Men en kort repetition: Konstvärlden utgörs av dem som medverkar i konsten. Sådana som museichefer, curatorer, kritiker, konstnärer, konsthistoriker, teoretiker osv. Sätter man sig in i det här förstår man snabbt att en del av dessa har mer inflytande än andra och de tongivande (och de är ingen liten grupp) blir i praktiken de som styr och ställer.

  11. CeDe skriver:

    BCCDR: om han har någon bra definition på begreppet.

    Lars Vilks har skrivit flera böcker i ämnet. Han har doktorerat i konstvetenskap och arbetat som professor på flera konsthögskolor.

  12. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Lars Vilks – du säger att ”Konstvärlden utgörs av dem som medverkar i konsten”. Betyder det att de så att säga definierar varandra? Man tillhör konstvärlden om man medverkar i konsten och konst är sådant som konstvärlden medverkar i. Fantastiskt!! Inser nu att tullvärlden får slänga sig i väggen med sina tullvärden.

  13. Lars Vilks skriver:

    BCCDR,

    Det är inget sensationellt. Varje värld som bygger på professionella kunskaper fungerar så. Vetenskapens värld definieras på samma sätt. Förankringen i samhället kommer genom att en verksamhet anses värdefull. Konst och vetenskap t ex anses värdefulla och sanktioneras av staten.

  14. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Lars Vilks – jag travesterar dig: Du behöver nog läsa på lite bättre för att kunna uttala dig i ämnet vetenskap. Definitioner av typen ”Det som konstvärlden presenterar som konst är konst” kombinerat med definitionen ”Konstvärlden utgörs av dem som medverkar i konsten” efterfrågas nog inte i vetenskapsvärlden.

  15. CeDe skriver:

    Dylika giftsvampar poppar alltid upp med jämna mellanrum. Det gäller att inte smaka på dem!

  16. Lars Vilks skriver:

    BCCDR,

    Tror du att politikerna bestämmer vad som är vetenskap och bra vetenskap? Eller någon annan som inte ingår i vetenskapsvärlden?

  17. Christina skriver:

    Konstvärlden bestämmer vad som är konst=vad som är bra konst i nutid. Ok,men det gäller framför allt, ATT HA RÄTT KONTAKTER. Exempel, om jag är konstkritiker, (dessa är viktiga för konstnärens karriär i livstid) och gillar och får en ”vän” som är konstnär, hur tror vi då att det kommer att gå för konstnären?

  18. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Bäste Lars Vilks – om du tror att det finns a) vetenskap och b) bra vetenskap så kan jag bara hänvisa till min travesti från kl. 12:14. Man kan ha olika åsikter om huruvida tillämpningen av en vetskap är bra eller dålig, men det gör ju inte att fenomenet man har vetskap om uppstår eller upphör. Men enligt dig uppstår ju konst genom att ett fenomen vinner konstvärldens gillande. Och konstvärlden uppstår, säger du, genom att gilla ett fenomen och utnämna det till konst. Man undrar vad som är hönan och vad som är ägget.

  19. Lars Vilks skriver:

    Christina,

    Man får inte glömma att ”ha rätt kontakter” är förutsättningen för framgång inom alla verksamheter.

  20. Lars Vilks skriver:

    BCCDR,

    Du kräver en lång föreläsning. Det är naturligtvis inte så att konstvärlden godtyckligt säger att det ena eller det andra är bra. Man har sina motiveringar och i allmänhet är de alldeles rimliga. Vetenskapen har också sina motiveringar om vad som är bra forskning, vilken forskning som skall bedrivss etc.

  21. Molly skriver:

    Vetenskapsvärlden är en snårig företeelse. Tänk er en granskning av nödvändig vetenskap ur två perspektiv. De politiker som har en bestämd uppfattning om vad som är viktigt för samhället vill ha sina teorier ”bekräftade”. Märk jag skriver inte prövade. Därför formuleras forskningsområdet på ett sätt att endast en viss ansats på området kan komma i fråga. Ute på universiteten sitter ”forskare” som söker anslag för forskning och ha sin lön garanterad i ytterligare några år. Man lägger ner månader på ansökan. Försöker räkna ut vad samhället vill ha ut av arbetet. Ett exempel: Forskare med uppdragsforskning har kommit fram till hur oerhört viktigt det är att undervisa elever på deras hemspråk i skolan för effektiv inlärning. Konsekvenserna frågar ingen efter. Vad händer med de elever som efter avslutad grundskola inte talar svenska?

  22. Från graven skriver:

    Kriterierna för vad som utgör vetenskap är definierade, och vem som helst kan utföra vetenskap endast genom att beakta dessa. På det viset blir det ju lite grand som att jämföra äpplen med päron när man jämför hur konst och vetskap uppstår. Men det är icke desto mindre både relevant och intressant att göra analoga jämförelser mellan de två världarna. Vad som utgör konst vågar jag mig inte på att ha synpunkter på. Däremot kan jag tänka mig att ställa följande fråga: kan en chimpans åstadkomma konst? Vår värd anar nog vad jag syftar på.

  23. Lars Vilks skriver:

    Från graven,

    Kriterierna för vad som är vetenskap är synnerligen komplicerade eftersom det finns stora olikheter inom systemet. Å ena sidan t ex naturvetenskapen å den andra humaniora och samhällsvetenskaper.
    Det finns också kriterier för vad som är konst. Det kan man lära sig och skapa konst. Men på samma sätt som med din teoretiska tankegång att vem som helst kan skapa vetenskap ligger inte problemet där. Någon måste intressera sig dör det som görs och ett sådant intresse handhar vetenskapsvärlden.
    En schimpans kan inte skapa konst, men konstvärlden kan se till att det som en schimpans gör blir konst genom att presentera det som konst i konstvärlden.

  24. Från graven skriver:

    Lars Vilks,

    Förvisso, men personligen är jag skeptisk mot all vetenskap som inte medger förkastandet av en nollhypotes. Sådan kan kanske vara användbar men alltför ofta försvinner eventuell kausalitet i det subjektiva bruset.

    Jag menar att vetenskapen är absolut – åtminstone inom naturvetenskapen – och oberoende ett bekräftande intresse på ett sätt som inte konsten är.

    Konst utan en konstnär? Ser man på.

    Okunnig om konstens kriterier måste jag få fråga: kan rent naturliga objekt eller fenomen i så fall upphöjas till konst utan någon förädlande handling? Allt ligger i presentationen?

  25. Kenneth Karlsson skriver:

    Apropå konst och vetenskap:

    En begåvad person målar en bild och ger bort den till en kompis som sätter målningen på väggen. Kompisen tycker det är ”konst” och att den begåvade vännen är en riktig ”konstnär”. Det är förstås helt okej. Men det begåvade blir inte konstnär för det, och tavlan är heller inte konst, mer än i vissa betraktares ögon. Alla kan nämligen måla en tavla och kalla det ”konst”, men det blir först konst när konstvärlden accepterar det som konst, och då först kan den begåvade kalla sig konstnär, och då först kan kompisen kanske få sig en rejäl hacka för tavlan.

    Samma fenomen inom vetenskapen. En god person kan göra en såromläggning på sin vän. Det är en vårdande handling. Är den goda personen banktjänsteman fortsätter såromläggningen vara en vårdande handling. Är den goda personen emellertid sjuksköterska blir handlingen inte bara vårdande, utan också en sjuksköterskehandling. En banktjänsteman kan aldrig göra en sjuksköterskehandling. För att göra något som betraktas som en sjuksköterskehandling måste du alltså vara accepterad som sjuksköterska av den vetenskapliga världen.

  26. Krister skriver:

    Den institutionella konstteorin är fortfarande för mig ett intetsägande cirkelresonemang. Vad har vi för nytta av den egentligen?
    Var kommer upplevelsen hos åskådarna/användarna in som kriterium för konst?
    Varför verkar det vara svårare och viktigare att kunna definiera vad som är konst jämfört med vad som exempelvis är musik eller sport eller litteratur, osv.?

  27. BCCDR skriver:

    Kenneth Karlsson,

    En sjuksköterskebehandling kan nog bara utföras av en sjuksköterska i tjänst. Utanför tjänsten utförs behandlingen av en person, som till sin profession råkar vara sjuksköterska. När jag eller sjuksköterskan på semestern sätter ett plåster på vårt barns skrapade knä, så sätter vi ett plåster på vårt barns skrapade knä. Du förväxlar sak (behandling) och person (legitimation) i ditt resonemang. Saken existerar utan personens legitimation. Lars Vilks säger att konsten inte existerar om inte den legitimerade konstvärlden säger att den existerar.

  28. Hans Vildegren skriver:

    Lite etablerad tullkonst från konstvärlden *ler*:

    http://m.youtube.com/watch?v=oWYfcYfdDXc&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DoWYfcYfdDXc

  29. Molly skriver:

    Likheten mellan konst och vetenskap ligger kanske i att konst- och vetenskapsvärlden måste legitimera vad som är godkänt. Det finns en mängd områden för vetenskap som man inte får studera. T. ex. könskillnader i skolan, skillnader i värdegrund mellan etniska grupper, ekonomiska frågor kring asyl/flyktingpolitik. Eventuella resultat av sådan forskning är inte tillgängliga för andra än för dem som har behörighet att veta resultaten. Till och med medicinska data har visat sig rapportera felaktiga slutsatser, då forskningen nästan till 100% bedrivits på män. Kvinnor som försökspersoner har visat på att data fått andra resultat. Jämlikhetsfrågor har gjort frågor om skillnader mellan könen, eller ursprung, uppväxt, kanske till och med ras helt förbjudna. Ska vi tacka bl.a. våra feminister för detta?

  30. Hans Vildegren skriver:

    Och förutsättningslös brottsforskning, byggd på sann brottsstatistik Molly. Du har rätt. Det är PK-världen, som bestämmer godkänd forskning. Och konstvärlden, som bestämmer godkänd konst. Fast medan den förstnämnda bygger på okunninghet och fördommar, bygger den sistnämnda på kunnighet och insikt.

    Men, min lilla filmsnutt, är konst, eftersom den ingår i en etablerad filmserie. *ler* Tullkonst. *smile*

    Det som konstvärlden presenterar som konst, är alltså konst, vad det än är. Är det så Vilks?

    Men hur många inom konstvärlden, måste anse det vara konst, för att det ska bli konst. Om du t ex säger att någon filmsnutt är konst. Är det då konst? Eller krävs hela filmetablissemangets utalande om en film som konst, som i ”konstfilmen” här ovan, eller?

  31. CeDe skriver:

    Om allvar är den enfaldiges sköld vem/vad döljer sig då bak teorins sköld?

  32. Hans Vildegren skriver:

    Fantasi, kanske.

  33. CeDe skriver:

    Otack är dock värdens lön!

  34. Hans Vildegren skriver:

    Sant. Eller, världens otack är värdens skatt. *ler*

  35. Cecilia skriver:

    CeDe:
    Dylika giftsvampar poppar alltid upp med jämna mellanrum. Det gäller att inte smaka på dem!

    Av någon anledning så svarade Lars. Flera gånger t o m; nästan rekord. Har du någon teori varför?

  36. Cecilia skriver:

    Hans Vildegren,
    Citerar dig: ”Det är PK-världen, som bestämmer godkänd forskning. Och konstvärlden, som bestämmer godkänd konst. Fast medan den förstnämnda bygger på okunninghet och fördommar, bygger den sistnämnda på kunnighet och insikt.”

    Hoppsan, hoppsan! (var har du läst det?)

  37. Cecilia skriver:

    Krister,

    Krister: Som med det mest så ”går det nog över” med tiden; dvs som alltid – förändras till den nya verklighet som ett begrepp har varit med om att skapa. Så håll ut! (glad)

  38. CeDe skriver:

    Cecilia,

    Att Lars inte låter sig styras – klok man!

  39. CeDe skriver:

    Cecilia: Hoppsan, hoppsan! (var har du läst det?)

    (Citera) (Svara)

    Hans Vildegren har den sällsynta egenskapen att kunna tänka själv. Dessutom inte alltför tokigt.

  40. CeDe skriver:

    Cecilia:

    Krister,

    Krister: Som med det mest så ”går det nog över” med tiden; dvs som alltid – förändras till den nya verklighet som ett begrepp har varit med om att skapa. Så håll ut! (glad)

    (Citera) (Svara)

    Idiotisk kommentar!

  41. Kenneth Karlsson skriver:

    BCCDR,

    Där har du fel. Som sjuksköterska så är du även i tjänst på fritiden om situationen kräver det – samma sak med en läkare. Hur ofta har du på ett flygplan hört frågan: ”Finns det någon bilmekaniker bland passagerarna?”

    Jo saken existerar även utan legitimation, men den är inte utan legitimation en sjuksköterskehandling, eller i konstens tillfälle, konst. Vilks har allt på plats.

  42. BCCDR skriver:

    Kenneth Karlsson,

    Kenneth Karlsson! A) Omplåstring av skrubbat knä är nog inte en sådan situation, som kräver återinträdande i tjänst. B) Har tillbringat mycket tid i flygplan och bara en gång hört att man efterfrågat läkare. Tror du att läkaren träder i tjänst, om han ger sig tillkänna? Måste läkare ge sig tillkänna? Tror du den behandlade kan få ersättning för vårdskada om sådan kan fastställas? C) Som du uppenbarligen har förstått, så existerar saken utan legitimation. Men konsten existerar inte utan legitimation av konstvärlden, säger Vilks. Och IRL behöver tullväsendet inte beakta konstvärldens legitimation, så i tullen är en brädhög bara en brädhög!
    Man kan ju också t. ex. fråga sig om Mona Lisa är konst och när Mona Lisa blev konst. Tullvärdet på målningen är nog noll! Svår att få igenom tullen.

  43. Lars Vilks skriver:

    BCCDR,

    Man skall inte göra för stor affär av ”legitimation”, det är ingen formalitet utan en beskrivning hur saker fungerar. Vem är t ex löpare? Räcker det med att springa ett stycke var som helst för att vara det? Strängt taget räcker det, men för att det skall bli något får man delta i tävlingar och legitimeras av idrottsvärlden. Det är inte heller intressant att någon får rätten att vara löpare om man inte kan hävda sig genom snabbhet och uthållighet.

  44. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Lars Vilks! Det är du som gör en stor affär av legitimationen – pratar om tullväsendets arrogans och försöker associera dess beteende med fascism. Hur vill du att tullen skall bete sig? Och tullen stiftar inte lagar – de försöker tillämpa de lagar lagstiftarna stiftar. Jag tycker inte konsten skall ha speciella villkor. Som du själv säger: kan man inte hävda sig, så är det inte intressant. Men jag kan ju inte förneka att det är en intressant konst att lyckas hävda att man skall ha speciella villkor – på andras bekostnad!

  45. Lars Vilks skriver:

    Jag associerar inte tullväsendets beteende med fascism, enbart förlegad byråkrati. Konsten kräver inga speciella villkor. Vad som är absurt är att föremål som presenteras och säljs som konst sedan många år inte betraktas som konst av tullen genom att de åberopar ålderdomliga uppfattningar om vad som skall vara konst. Det kan inte kallas för speciella villkor när man menar att en målning som är gjord på ett silketryck är ett konstverk medan tullen tydligen menar att den måste vara gjord på duk eller trä.

  46. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Lars Vilks! Sista meningen i din blogpost lyder: ”Det kan ju bero på att Norge, enligt vissa bedömare, är ett fascistiskt land”. Om jag hade velat undvika att associera det norska tullväsendet med fascism, så hade jag nog inte skrivit på det sättet. Men du ville kanske inte direkt undvika detta. Det är möjligt att konsten inte kräver speciella villkor, men den verkar ju ha just det – annars hade väl inte den här kontroversen uppstått. Förstår nu att du kommer att propagera för borttagande av speciella villkor för konst och jag hoppas även för andra kulturstödsformer. Det skulle ju kunna påverka min skattsedel i en för mig positiv riktning och därmed göra det lättare att för mig att underhålla min egen lilla hobby, som vad jag vet inte har särbehandling för ett enda öre.

  47. Lars Vilks skriver:

    Har du hört talas om ironi? Har du följt debatten i Aftonbladet om Norge? Jag ställer lite krav på mina läsare. Vad gäller speciella krav som konsten ställer finns det sådana, nämligen att konst anses värdefullt och därför åtnjuter betydande statliga bidrag. Det är ingen stor politiskt fråga. Om du är missnöjd med det får du framföra dina klagomål till något missnöjesparti.

  48. CeDe skriver:

    Lars Vilks,

    Applåder till dig, och en kram på Alla Hjärtans Dag!

  49. BCCDR skriver:

    Lars Vilks,

    Har du hört ordvändningen ’hur man än vänder sig, så har man ändan därbak’? Jo jag är säker på att konsten är värdefull för det kotteri, som bestämmer vad konst är. Man kan ju då komma i åtnjutande av betydande statliga bidrag. Men man vill absolut inte ha speciella villkor. Måste tillstå att din ironi är lite för fin att uppfattas av grobianer av min kaliber.

  50. Från graven skriver:

    BCCDR:
    Lars Vilks,

    … Måste tillstå att din ironi är lite för fin att uppfattas av grobianer av min kaliber.

    BCCDR: förstod du verkligen inte ironin? På riktigt? Har du missat Henrik Arnstads klassificering av Norge som en fascistisk stat? Arnstad är frekvent gästskribent i DN så påståendet har ju onekligen förlänats en viss höjd och debatten fått rikstäckning. Det är alltså inte vilken kattskit som helst som LV ironiserar över; men framförallt, det är inte han som är upphovsman till klassificeringen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.