1612: Från Linderborg till Nydahl, en resa genom det förstummade

I Aftonbladet kommenterar Åsa Linderborg att hon av sina motståndare har blivit utsedd till fjolårets sämsta journalist. Hennes journalistiska övningar bärs fram av en aldrig sinande konsekvens och övertygelse och därför meddelas att hon fortsätter som vanligt. Och att hon hoppas vinna även det här året. Anders Lindberg tillhör också kandidaterna med en hedrande fjärdeplats och inleder året starkt med en antirasistisk elegi i rasande tempo. Skall han komma upp på hästryggen den här gången? Eller går det med honom som med Fichte (enligt Hegel) hade sådan fart att nå fram till sitt postulat att han vid varje försök till sadelsittning for hästen över?

Men Linderborg delar också ut egna topplistor. Jag vann t ex i klassen ”Sveriges fegaste konstnär” och jag säger som Linderborg: ”Jag siktar på att vinna 2013 också, även om konkurrensen kommer [att] vara stenhård. Jag hoppas det i alla fall.”

 

Vi får nog räkna med att rasismo furioso blir ett lika stort epos under det här året som det nyss förlidna. ”Varje människokännare vet hur svårt det är att återge en erfarenhet så att inget omdöme smyger sig in i berättelsen” skrev C. G. Lichtenberg i slutet av 1700-talet. Ingenting har därvidlag ändrat sig. Man kan dock fördjupa sig i vilka omdömen rasisteposet i grund och botten handlar om. Förmodligen om identitet för de inblandade. Det påminner en del om den postmoderna flugan: Det betecknande är ständigt närvarande, det betecknade är inte tillgängligt. Alltså: rasisten påstås vara allestädes närvarande men dyker aldrig upp i realtid. Skulle man ändå leta fram något exemplar är sådana ointressanta för saken. Rasistskurkarna finns alltid någon annanstans. Man kan formulera den drivande tesen: Varje handling är en rasistisk handling eftersom den officiella rasismen i Sverige är allestädes närvarande. Inte så olikt konstnären Ben Vautiers papplåda med påskriften: ”Om Gud finns överallt finns han också i denna låda”.

 

Vissa handlingar påkallar större rasisttemperatur än andra. Om man t ex tecknar en rondellhund är rasistmotivet ställt utom allt rimligt tvivel. Nå, en del lådor är till för att samla utfallande gnistregn av identitetsmörker. Andra överträdare, vars kritiker inte fullt ut kan dra till med fascist och rasist, får nöjet att vaka över ensamheten. Thomas Nydahls blogg med detta sällsynt välfunna namn har visat sig vara profetiskt. . Hans anspråkslösa programförklaring ”Nej, du har inte kommit till ännu en nationalisk blogg. Däremot är detta en blogg som förbehåller sig rätten att kritisera alla de ismer som vill binda människor till en politiskt och/eller religiös överhet” är mer än tillräcklig för att skapa den irriterade tystnad vars underförstådda kommande är att bringa honom på bättre tankar.

 

Den nyansrike Nydahl tvingas in i det karga landskapet. Den enda officiella pressrecension som jag har sett på hans bok Black Country publicerades i Kristianstadsbladet: ”Illa skriven”, men så berörde han också det onämnbara. Tidningen erbjuder läsaren att reagera på artikeln genom att välja ”glad”, ”nyfiken”, ”arg”, ”likgiltig”. Av 21 läsare har 57% valt ”arg”. Kanske är man arg på recensenten men det framgår inte. ”O människa dina valmöjligheter är starkt begränsade”, skulle man kunna utropa inför denna generösa yttrandefrihetsgest där vi också får veta att ”kommentarsfunktionen är stängd på den här sidan”.

 

”Poi s’ascose nel foco che gli affina”, “Där försvann han uti luttringselden”. Dante, inkorporerad i T. S. Eliots The Waste Land.

 

Det här inlägget postades i debatt, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

21 svar på 1612: Från Linderborg till Nydahl, en resa genom det förstummade

  1. CeDe skriver:

    Hur illa kan det bli? Sverigedemokraterna bara fortsätter att öka och bekräftar sin ställning som landets tredje största parti. Här är tydligen ett fel som är trasigt. Börja om från början, börja om på nytt… som vetenskapen mäler när de förväntade resultaten uteblir.

  2. Ola K skriver:

    Eller som det gamla ordspråket ju lyder: Kulturhuset bjuder vad kulturhuset förmår. Eller “kulturbruset” var det kanske snarare?

    Tack, Lars. Själv följer jag både dig och “Vaka över ensamheten” med stort intresse, varje dag. Hur skulle jag annars kunna få en annorlunda syn på saken, också?

  3. Johan den 1:e skriver:

    Rasism är aldrig vad det synes vara, och aldrig som det proklameras ut från etablissmangets åsiktssmedja.

    Vad menar du CeDe?

  4. CeDe skriver:

    Vad jag menade var att vara ironisk men lyckades väl inte så bra med det.

  5. krister thelin skriver:

    Roligt att se dig på banan också 2013, Lars!

    Din apostrofering av Åsa LIndeborg föranleder mig att nämna hennes kampanj “Granska skiten” förra året. Hon bad mig medverka i AB med en liten art. på temat. Jag skrev och fick art. godkänd, men av för mig okända skäl flöt den inte in. Dock skall man minnas att hon fick sin privata tillvaro allvarligt störd av kampanjen. Om detta skall man inte skoja. Men som ett litet bidrag till ditt pågående evighetskonstverk följer här – nu med ensamrätt för din websajt- omnämnda lilla folkupplysande artikel. Håll till godo!

    “Sverigedemokraternas demaskering aktualiserar frågor om “rasism” och “hets mot folkgrupp”. “Rasism” är straffbart, om det innefattas i det senare, som är ett brottsbalksbrott ( 16 kap. 8 §) och kan ge fängelse i högst två år. Enligt bestämmelsen straffas den som, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, “hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.”

    Många vet att bestämmelsen är ett undantag från den grundlagsskyddade yttrandefriheten, liksom att dess tolkning måste ske också i ljuset av Europakonventionen. Det mest bekanta fallet gäller den svavelosande pastor Green, där HD år 2005 ansåg, att pastorns utfall mot homosexuella trots allt inte var straffbart utan föll inom ramen för det tillåtna enligt yttrandefriheten ( och religionsfriheten).

    Färre känner till att Sverige är bundet av ett annat internationellt instrument, som har betydelse för bedömning av det straffbara området vid hets mot folkgrupp, nämligen FNs konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna ( MR-konventionen).

    Till konventionen hör en övervakningskommitté (MR-kommittén) med 18 ledamöter som har att granska de 176 anslutna staternas efterlevnad av konventionen. MR-kommittén skall väl skiljas från MR-Rådet ( av en del kallat “Förbrytarrådet”), där 47 stater och inte individer ingår. Sverige kandiderade till en plats i Rådet men kom inte in vid det val som hölls i FNs generalförsamling den 12 november i år. Och lika bra var kanske det, med tanke på Rådets sammansättning. Många av de stater som ingår, bl.a Kina och Kuba (som ingen av dem anslutit sig till MR-konventionen), är nämligen inga föredömen när det gäller mänskliga rättigheter.

    Vid sidan av att granska staternas MR-rapporter och pröva enskilda klagomål – MR-kommittén är så nära en global MR-domstol man kan komma- antar kommittén “allmänna råd” till ledning för tolkningen av MR-konventionen. De senaste ( “General Comment 34), som förhoppningsvis snart kommer att översättas till svenska, gäller art 19 om yttrandefrihet. GC 34 ( ett dokument med 52 st.) är ett viktigt tolkningsdatum också i inhemska sammanhang, eftersom det uttrycker en enig internationell auktoritets uppfattning med global räckvidd.

    Enligt art 19 kan yttrandefrihet bara begränsas i följande fall, nämligen för att
    respektera andras rättigheter och rykte. (Hit hör alltså ärekränkningsbestämmelser såsom förtal oçh förolämpning);
    skydda nationell säkerhet, allmän ordning, folkhälsa eller sedlighet.

    Begränsningar enligt 1 och 2 p måste inte bara vara uttryckta i lag utan också vara nödvändiga.

    Kommittén, som understryker yttrandefrihetens betydelse för all demokratisk utveckling, har uttryckt denna begränsning så, att det inte lämnar uttrymme för en diskretionär prövning för staten, utan staten måste i varje enskilt fall särskilt visa det specifika hot som uttrycks i undantagen och att inskränkningen av yttrandefriheten är nödvändig och proportionell till hotet ( 36 st,).

    Sedlighet (“moral”) får inte tolkas kulturrelativt utan måste alltid vara underställd de mänskliga rättigheternas universialitet (32 st.).

    GC 34 kännetecknas av en långtgående strävan att begränsa undantagen till förmån för yttrandefriheten. När det gäller förtalsbestämmelser uppmanar kommmittén staterna att dekriminalisera dessa, dvs. de skall bara kunna prövas som tvistemål och inte som brottmål (47 st.).

    Kommittén är också mycket teknikvänlig till skydd för internet, bloggare och sociala medier (15, 37 och 43 st.); kommitténs tvååriga arbete med GC 34 sammanföll med den “arabiska våren”.

    GC 34 är också radikalt genom att dels kategoriskt avvisa hädelsebestämmelser som oförenliga med yttrandefriheten ( 48 st.), dels på samma grund döma ut s.k historielagar, dvs. förbud att förneka vissa historiska företeelser, såsom exempelvis Förintelsen ( 49 st.).

    Det görs i bland gällande att bestämmelser om “hets mot folkgrupp” i sig skulle vara oförenliga med yttrandefriheten. Kritikerna pekar bl.a på att USA med sin långtgående yttrandefrihet ( “first amendment”) saknar sådana bestämmelser. Det är värt att notera, att USA (med viss reservation) är bundet av MR-konventionen och att hets mot folkgrupp går att förena med undantagen i art 19. Men inte nog med det. I konventionens art 20 åläggs staterna uttryckligen, att i lag förbjuda “varje främjande av nationellt, rasistiskt eller religiöst hat, som utgör uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld.”

    Denna “hetslagstiftning” – som till sin ordalydelse är mera begränsad än vår brottsbalksbestämmelse- måste dock alltid tolkas i ljuset av den restriktiva tillämpningen av art 19 ( 52 st.).

    Så, i jakten på “rasister” går det alltså utmärkt att använda “hets mot folkgrupp”, förutsatt att nödvändighets- och proportionalitetsprincipen iakttas. Däremot ter sig förtalsbestämmelserna i brottsbalken som mindre lämpliga redskap med MR-kommitténs tolkning.”

  6. Johan den 1:e skriver:

    Okej CeDe . Ja, det lät lite konstigt tyckte jag. Sen sa du liksom två saker mot varann, uppfattade jag det som. Men nu förstår jag dig. Det var bra sagt dessuto, om och på ett bakvänt sätt.

    Man ska inte leka med elden, då kan man bränna sig

    Nä, jag skoja bara. 🙂 Men det är kanske lite dumt krångla till det i onödan.

  7. Johan den 1:e skriver:

    Det är aldrig bra att åsiktsstämpla ett uttryckt ord som något fel eller tabu. Det är sånt som leer till bokbål, och totalitärt styre. Vad har vi då att sätta emot när dom vi påstår är diktaturer, har yttrandeförbud av olika slag. Är vi ett dugg bättre då. Nej, bort med alla yttrandeförbud. Människor måste få tänka och tycka som de vill, hur apart eller stötande det än må vara. Eller är Iran, Nord-Korea och Saud-arabien ett föredöme för det svenska styret kanske. För de har ju också vissa förbud, som kritiseras hårt. Är det för att det inte är våra värderingar barai? För att vi subjektivt valt andrai? Eller vill vi verkligen att människor ska få säga och skriva och uttrycka sig, vadhelst som faller dem in i ett fritt samhällei?

  8. Johan den 1:e skriver:

    “Fri såsom fågeln i morgonstunden hälsar glatt dig du friska natur.”

  9. Agneta skriver:

    Tack för ett underbart roande inlägg! Komik på hög nivå med Linderborgs epitet som ju egentligen innebär ett erkännande. Övertydligt exempel på orwellskt nyspråk som ju jobbar med antiteser dvs. feg = modig.

    Ett mycket känt citat som ofta används av semantikforskare är från Lewis Carolls “Through the Looking Glass” (1872, kap 6). Detta citeras som ett varnande exempel på hur ett idiosynkratiskt språkbruk skulle resultera i fullständig anarki i kommunikationen:

    – There’s glory for you!
    – I don’t know what you mean by ‘glory’, Alice said.
    Humpty Dumpty smiled contemptuously:
    – Of course you don’t – till I tell you. I meant there’s a nice knock-down argument for you!
    – But ‘glory’ doesn’t mean ‘a nice knock-down argument’, Alice objected.
    – When I use a word. Humpty Dumpty said, in a rather scornful voice, it means what I choose it to mean – neither more nor less.
    – The question is, said Alice, whether you can make words mean so many different things.
    – The question is, said Humpty Dumpty which is to be master – that’s all.

  10. Cecilia skriver:

    Johan den 1:e:
    Det är aldrig bra att åsiktsstämpla ett uttryckt ord som något fel eller tabu. Det är sånt som leer till bokbål, och totalitärt styre. Vad har vi då att sätta emot när dom vi påstår är diktaturer, har yttrandeförbud av olika slag. Är vi ett dugg bättre då. Nej, bort med alla yttrandeförbud. Människor måste få tänka och tycka som de vill, hur apart eller stötande det än må vara. Eller är Iran, Nord-Korea och Saud-arabien ett föredöme för det svenska styret kanske. För de har ju också vissa förbud, som kritiseras hårt. Är det för att det inte är våra värderingar barai? För att vi subjektivt valt andrai? Eller vill vi verkligen att människor ska få säga och skriva och uttrycka sig, vadhelst som faller dem in i ett fritt samhällei?

    Bra point där! De oetablerade börjar bli lite etablerade. Och då är det ju dags att gå vidare kanske?

  11. Johan den 1:e skriver:

    Ja. Tack. 🙂

  12. Johan den 1:e skriver:

    http://avpixlat.info/2013/01/16/koordinerad-kampanj-for-inskrankningar-i-tryck-och-yttrandefrihetslagarna-fran-kulturelit-och-statsmedia/

    Totalt vansinne.

    Vi är på väg mot en totalitär diktatur, om inget görs för att stoppa det.

    NU.

  13. Johan den 1:e skriver:

    Det är det som är målet med dagens störda politik. En Waberisk Wabistisk diktatur. Fruktansvärt.

  14. Johan den 1:e skriver:

    Precis samma resonemang alla totalitära diktaturer använder sig för att kväsa medborgarna, yttrandefrihet och kritik av statsmakten , som motiverar våld och fängslande av samvetsfångar och oliktänkande. MYCKET oroväckande.

    Läs artikeln. Du är också nämnd där Lars som hot.

  15. Johan den 1:e skriver:

    Björklund talade alldeles nyss i partiledardebatten, att vi bor i världens friaste land. Vilket rått skämt.

  16. CeDe skriver:

    Det blir nog inte så mycket med de där fantasierna om begränsningar. Snart inser de att det mest skulle slå mot de själva och mot fredliga religioner och annat smått och gott.

  17. Johan den 1:e skriver:

    Dom skräddarsyr naturligtvis begränsningarna så att det passar dom och deras typ av diktatur. Så att dom kan göra mer som de vill i förening med de muslimska församlingarna, och vi medborgare kan göra och opponera oss allt mindre mot deras absoluta dekret. Det är mycket oroväckande tycker jag.

    Enda möjligheten vore om DU blev våran
    Jean d´ Ark. 🙂

  18. CeDe skriver:

    Ett skrämmande scenario du målar upp Johan och Jeanne d´Arcs öde att brännas på bål var väl inte mindre dramatiskt. Det senare är ju redan verkställt men att tafsa på yttrandefriheten tror jag kräver lite mer eftertanke och sista ordet är nog inte sagt. Jag drar mitt strå till stacken och som född på Maria bebådelsedag, som före 1500-talet var årets första dag, ser jag med tillförsikt på framtiden och vetskapen om att allt går att beskriva i matematiska termer, även kaoset, är betryggande.

  19. Johan den 1:e skriver:

    Jo, men vi måste kämpa för vår rätt.

    Förlåt det var inte så jag menade att du skulle brännas på bål, även om du är en brinnande figur. 🙂 Det vill jag ju absolut inte. *tår i ögat* *kram* Det var ett litet halvt om halvt skämt mitt uppe i all dysterhet. Men lite allvar också. Och du visade dig ju vara en Jean d´ Ark, som jag kände på mig. Jag menade tavlan. Att få se dig i den kämpande positionen vore obetalbar. 🙂 Det var det som var skämtet med lite allvar.

    En sak till bara: Tänkte du blidka Reinfeldtbuffeln med våfflor då eller… he he 🙂

  20. Johan den 1:e skriver:

    Bra att du har hopp. Det gillar jag. Det får man aldrig förlora hur dystert det än ser ut. 🙂

  21. Johan den 1:e skriver:

    Du kanske skulle bli våran Brünnhilde istället då. En riktig kämpe ur Wagners Valkyrian. Som du i sanning är märker jag. 🙂

    Googla bilder på Valkyrian. Så får du se. 🙂

    Sann frihetskonst, som gör en förstummad.

    Vad vacker du skulle va. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.