Del 1365: Mera affärer i skumrasket

I TV4-debatten i förrgår mötte jag Petra Hjortensjö. Uppenbarligen var hon inte nöjd med sin insats då hon omedelbart tar sats i en andra Newsmillsartikel om Scummanifestet. Den här gången i form av ett öppet brev till mig. Hon skräder inte orden utan säger om det jag har skrivit om saken att det var länge sedan hon läste något så korkat.

 

Och vad var då så korkat? Mitt påstående att manifestet inte är det bästa för en politisk diskussion. Jag håller fast vid det. Visst har det blivit mycket debatt men jag har svårt att tro att diskussionen väcker några mer omfattande sympatier i frågan. Hjortensjö är tydligen nöjd med att se det positiva gehöret från extrema feminister som tillsammans applåderar manifestet. Resten av världen torde förbli betänksam.

 

Vidare ger sig Hjortensjö in på en generell frågeställning utifrån ett idealistiskt perspektiv:

 

”Menar du att sanningar är olika värda beroende på vem som är avsändare?”

 

Det vill jag mena (filosofiskt brukar man tala om vederhäftigt ”intentionsdjup”). När Solanas gör sin analys om att mannen är ett biologiskt misstag och att han innerst inne ingenting hellre önskar än att vara kvinna, när hon hävdar att männen förhindrar biologisk forskning eftersom en sådan skulle avslöja den fatala sanningen om mannen eller när hon hävdar att alla feminister som inte följer hennes maningar och åsikter skall gå samma väg som männen (man skall inte kompromissa i något avseende) då kan hon inte tas på allvar. Här talar hon bara som en ilsken amatör. Sedan är det förstås lite si och så om vilka ”sanningar” som skall kallas för sådana i Solanas manifest.

 

Hjortensjö är så uppbragt att hon drar till med följande:

 

”För det kan väl ändå aldrig vara så att du själv känner dig hotad av Solanas ironiseringar kring mannen, “Stora Konstnärer” och doktorer i filosofi? Om nu din avsikt verkligen är att skydda våra tonåringar, bäste yttrandefrihetsförkämpe, varför proklamerar du i så fall inte censur i stort, och tar fram saxen till skollitteraturen överlag?”

 

Saknar man argument får man påstå något istället. Jag har uttryckligen sagt att jag inte på något sätt menar att texten skulle censureras för ungdomen. Det jag har sagt är att jag tvivlar på att den ökar förståelsen för feministiska frågor.

 

Hjortensjö är tyvärr en ”lyfta och fokusera-skribent”:

 

”Om vi talar lösningar, gör Solanas manifest inte anspråk på att vara ett partiprogram, men det pekar ut patriarkatets orimlighet både spetsigt, fyndigt och humoristiskt – det lyfter frågan och ger den fokus på ett intelligent sätt.”

 

Förmodligen ser Hjortensjö detta som en ”sanning”.

 

Men hon är inte nöjd med detta utan gör en förtvivlad koppling till rondellhunden:

 

”…har dina rondellhundar ännu kommit på lösningen på de islamistiska terrordåden?”

 

Om man bevarar sitt lugn får man inse att jag aldrig har hävdat att mina rondellhundar skulle lösa problemet med terrordåden. Däremot fungerar de utmärkt som påvisande av var gränsen för både konstens och samhällets självcensur går. Ett avsnitt i Solanas manifest som nogsamt undviks av extremfeministerna är att religioner är ett manligt påfund som på alla sätt skall tas avstånd ifrån. Den ramsan vinner dock inget gehör i dessa kretsar som gärna hejar på den gamle profeten.

 

Egentligen hade jag inte behövt skriva något svar. Per Mikael Nilsson har gjort en grundlig analys av Hjortensjös bravader, också han på Newsmill.

 

 

 

Det här inlägget postades i debatt. Bokmärk permalänken.

10 svar på Del 1365: Mera affärer i skumrasket

  1. CeDe skriver:

    Lutar mig tillbaka i trygg förvissning om att det kan
    inte barka helt åt skogen med tyckare som Lars Vilks
    och Per Mikael Nilsson i samtiden.

  2. Cecilia skriver:

    Varför är det så långa avstånd mellan styckena i denna bloggpost?

  3. Kenneth Karlsson skriver:

    Cecilia: Varför är det så långa avstånd mellan styckena i denna bloggpost?

    Otrolig viktig fråga. Hur ska jag nu kunna somna om inte Vilks svarar?

  4. Lars Vilks skriver:

    Angående avstånd. För att hörsamma de goda råd jag emottagit lämnar jag utrymme för att ge den läsare, som så önskar, möjlighet att på dessa platser intänka skribentens fladdrande hårlockar.

  5. Krister skriver:

    Cecilia:
    Varför är det så långa avstånd mellan styckena i denna bloggpost?
    Cecilia, du fångar in med precision det som är intressant med debatten kring Solanas Scummanifest.

  6. Humanist skriver:

    Cecilia,

    Det är intolerant att ifrågasätta Vilks behov av “lebensraum” för sina yviga hårlockar, i likhet med mina egna behov av att uppta utrymme på den hät bloggen, även om det sker på bekostnad av dig. Det kallas för den starkes rätt i intellektuell mening.

  7. CeDe skriver:

    Så fick vi äntligen lite humor till livs från vår käre
    skribent.

  8. Cecilia skriver:

    Lars Vilks:
    Angående avstånd. För att hörsamma de goda råd jag emottagit lämnar jag utrymme för att ge den läsare, som så önskar, möjlighet att på dessa platser intänka skribentens fladdrande hårlockar.

    Aha!
    Ja, jag tänkte nog att det var något som skulle stimulera läsaren…

  9. CeDe skriver:

    Lars, håll i lockarna, du har väl hårnät. Berit lär vara grym mot sydkusten idag.

  10. CeDe skriver:

    Förstår nog att ditt hår klarar stormvindarna Lars,
    men tänker lite på dina fina byggnadsverk vid havet,
    står de pall för såna här vindliga påtryckningar?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.