Del 1349: Yttrandefriheten, maskeraden och konsten

Ett intressant fall om yttrandefriheten har dykt upp i samband med maskeraden på Hallands Nation i Lund då några studenter hade klätt ut sig till negerslavar (Nyheter 24). Åklagaren Mathias Larsson kommer inte att åtala studenterna. Däremot väcker han åtal mot konstnären Dan Park för hans olovliga affischering med en bild av Jallow Momodou, ordförande i Afrosvenskarnas riksförbund, i ett mindre smickrande sammanhang. Åtalet gäller hets mot folkgrupp.

 

I fallet med studenterna menar åklagaren att syftet inte var att visa missaktning, att det var en maskerad. Den naturliga frågan blir då om Dan Parks syfte var att hetsa mot folkgrupp. Detta förefaller inte sannolikt. Dan Park har ägnat sig åt diverse provokationer och här, liksom i en del andra fall, är han uppenbarligen intresserad av att kommentera kontroversiella frågor. Därmed är frågan av verkligt intresse, skall handlingen/objektet bedömas i sig eller är det konstnärens avsikter som är avgörande?

 

Dan Parks inspel är inte över sig sofistikerat och minst av allt är han en i konstvärldens ögon relevant konstnär. Konstvärlden kommer nog att stillatigande åse ärendets utveckling. Men för alla som vill värna om yttrandefriheten är det ett väsentligt fall. Hets mot folkgrupp är en svårhanterlig gränsdragning och som jag ser det bör det vara helt uppenbart för en fällande dom. I fallet Dan Park är det inte på något sätt uppenbart och han bör därför frias.

 

Eftersom det indignerade letandet bland kulturgods, för att kräva rättelse för idag politiskt felaktiga formuleringar och ord, har drivits långt kan man förstå att det skapas ett intresse för kommentarer kring detta. Sådana kommentarer kan av känsliga personer uppfattas som kränkande. Men problemet ligger nog inte där.

 

Jallow Momodou åberopar rätten om vad som är en kränkning som en sak för den som tillhör den utsatta folkgruppen (Lundagård): ”Vi som har afrikanskt ursprung måste ha tolkningsföreträde.” Moraliskt sett kan man gå med på detta men yttrandefriheten bör stå över den uppfattningen. Oftast är det bäst att låta saker passera och istället debattera. Varken studenterna på Hallands Nation eller Dan Park har väckt några sympatier för sina handlingar som sådana. Men de upprörda reaktionerna från Afrosvenskarnas riksförbund är knappast något som stärker deras sak.

 

Randi Fisher (1920-97): Negerbruden (odaterad)

(Här har vi det igen. Skall hennes målning döpas om till ”Den svarta bruden” eller ”Afrobruden”?)

 

 

 

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

41 svar på Del 1349: Yttrandefriheten, maskeraden och konsten

  1. Kenneth Karlsson skriver:

    Tjuvanvänder din Randi Fischer på min facebook-sida för att göra ett statement, i din texts anda. Tackar.

  2. Cecilia skriver:

    Låter kul.
    Vad säger du Lars?

  3. Lars Vilks skriver:

    Det är bara för Kenneth att ta vad han behöver.

  4. Cecilia skriver:

    -:)

  5. Humanist skriver:

    Afrosvenskarnas riksförbund och Muslimska Mänskliga Rättighetskommiteen är exempel på organisationer med en politisk agenda. I den mån de sätter söklyset på vissa främlingsfientliga nätforum som bedömer människors karaktär utifrån hudfärg, kön eller etnisk tillhörighet vore det föredömligt, men deras ambition tycks snarare vara att leta efter strukturell diskriminering på generell basis. Men en sådan diskriminering existerar inte eftersom det då hade avspeglat sig i svensk lagstiftning.

    Av samma anledning måste de söka med lys och lykta för att deras världsbild ska gå ihop genom att misstänkliggöra studentspex och maskerader utan att sätta det i sitt rätta sammanhang. Debatten om kinapuffarna och glassen Black Nogger bär samma förtecken liksom ifrågasättandet av oskyldiga begrepp som svartarbete. Men genom att försöka skapa en stereotyp bild av den vita mannen som rasistisk och främlingsfientlig uppnår de väsentliga fördelar eftersom integrationsproblemen i samhället kan skyllas på den infödda befolkningen utan att lägga något ansvar på de utom-europeiska invandrarnas eventuella anpassningsproblem.

    De kidnappar den vita mannens förhållningssätt till grundläggande demokratiska värderingar om allas lika värde och anklagar i sin tur den vita mannen för ett förhållningssätt som de i viss mån själva tillämpar i Afrika och Mellanöstern. Emedan västvärlden har gjort en lång resa från antikens slavar och medeltidens feodalism kan man dessvärre inte säga detsamma om vissa andra världsdelar. En mer nyanserad syn på det amerikanska slaveriet är väl att det var begränsat till just Amerika och främst sydstaterna, inte Europa, där det var den vita mannen som själv avskaffade det genom ett blodigt inbördeskrig i USA. Samt att det i grunden var en afrikansk kulturyttring, och inte en västerländsk, där köparna visserligen kunde vara vita män men där säljarna faktiskt var svarta afrikaner med en tradition att förslava och sälja sina egna svarta bröder.

  6. Maggie skriver:

    Även Sverige var inblandat!
    Enligt länken nedan, av “Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige”, så framkommer det att det transatlantiska slaveriet skilde sig från tidigare former av slaveri.
    De människor som såldes och utnyttjades i den transatlantiska slavhandeln sågs enbart som varor och behandlades som boskap. Deras enda värde var de pengar man kunde tjäna genom dem… Britterna dominerade slavhandeln men överraskande nog var även Sverige inblandat.(Se länk nedan):

    Det skrivs här även om Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet och om nutida slaveri. Citat: “Slaveri har förekommit i hela världen och så långt tillbaka i tiden man känner till, långt före penningekonomin”.

    Men vad jag vet så var det först när mannen utökade sina territorier – för så där femtusen år sedan alltså efter sumeriska epoken – som slavhandeln och prostitutionen uppfanns.

    Citat ur länken nedan:
    Vi vet att “I antikens Grekland och Rom var en stor del av befolkningen förslavad, oftast människor som hade tagits till fånga under krig eller som begått brott. Slaveri har även funnits i Sverige, till exempel under vikingatiden.” Det bekräftas även att “I Afrika fanns slaveri långt innan européerna kom dit.Krigsfångar och brottslingar kunde bli förslavade”. Men i sammanhanget hör att “dessa slavar betraktades fortfarande som människor – inte som handelsvaror.”

  7. mohammad skriver:

    Humanist,

    Att Afrosvenskarnas riksförbundet kunde få en sådan whiteboy som dig att vakna och reflektera ser jag som en delseger.

  8. Lars Vilks skriver:

    Mohammad. Jag antar att du menar en delseger för yttrandefriheten.

  9. CeDe skriver:

    Den gode mohammad vaknar alltid till liv när han tror sig få in en kil. Men hitintills har han inte lyckats
    något vidare med det.

  10. Kenneth Karlsson skriver:

    CeDe, Han heter egentligen Mo Skinka Galen. Skojar inte. Den galne skinkan.

  11. Cecilia skriver:

    Kenneth Karlsson:
    CeDe, Han heter egentligen Mo Skinka Galen. Skojar inte. Den galne skinkan.

    Referenser?

  12. mohammad skriver:

    Lars Vilks: Åklagaren Mathias Larsson kommer inte att åtala studenterna

    Det går inte enbart mot bakgrund av att åklagaren lägger ner förundersökningen tro sig om att kunna genomföra framtida “slavauktioner” utan att riskera åtal – om du nu hade en dylik på gång.

    Jag förstår att du gärna vill se det som en yttrandefrihetsfråga – men vad jag kan se har anmälan inte prövats mot Yttrandefrihetsgrundlagen utan mot Brottsbalken.

  13. mohammad skriver:

    Humanist: Men en sådan diskriminering existerar inte eftersom det då hade avspeglat sig i svensk lagstiftning.

    Diskrimineringslagstiftningen….

  14. Humanist skriver:

    mohammad: Diskrimineringslagstiftningen….

    Diskrimineringslagen är väl det bästa beviset för att lagstiftningen inte är rasistisk?!

  15. T skriver:

    Humanist: Vad Mohammad menar är att diskrimineringslagstiftningen existerar på grund av att det finns diskriminering på strukturell nivå;
    “Med strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avses således i dessa utredningsdirektiv regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt.” (Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige : betänkande
    AvSverige Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet)

  16. Humanist skriver:

    T,

    Problemet med att anföra strukturell diskriminering som ett samhällsproblem är just att det borde återspeglas bland folkvalda politiker i den högsta lagstiftande församlingen, riksdagen. Några anser att SD utgör ett sådant problem, men med 5.7 % av väljarkåren kan man inte säga att det är ett strukturellt problem eftersom det då borde omfatta en majoritet av sveriges befolkning.

  17. T skriver:

    Läs igen: “Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt”. Jag förstår att du tycker att det är problematiskt att tala om strukturell diskriminering då du inte helt har förstått innebörden av begreppet. Om begreppet innebar det du tycks tro har du givetvis alldeles rätt. För övrigt var Sverige det sista europeiska landet att avskaffa slaveriet på Saint-Barthélemy, 1875 om jag inte minns fel, och Amerikanska inbördeskriget är en mycket mer komplicerad fråga än vad du vill göra den till. Att tro att “den ‘vita mannen’, (vite) själv avskaffade det” är en omskrivning av historien då många Sydstatsslavar anslöt sig till Nordstaternas arméer. Presidenten Thomas Jefferson, var en brinnande demokratikämpe och var för revolutionen i Frankrike, men för slaveriet i USA – trots att han levde med sin egen frus slavinna efter fruns död, och med henne fick nio barn. Förövrigt finns det i södra Afrika starka demokratiska traditioner. Trots att man har en lång royalistisk tradition har man ett demokratiskt valt råd och traditionellt väljs kungen demokratiskt, ett förfarande som åtminstone i Sydafrika avskaffades genom inblandning av apartheidregimen. Ett finfint exempel på vidareförande av strukturell diskriminering är väl t.ex. att den historia som lärs ut är att demokratiska traditioner endast förekommit i Europa.

  18. Lars Vilks skriver:

    T. Demokrati i västerländsk bemärkelse är kopplat till idén om den unika individen med rätt att utvecklas och överskrida sig själv. Om detta existerar i någon annan kultur skulle vara intressant att få veta.

  19. Krister skriver:

    Låter mer som definition på klassisk liberalism än demokrati. Men håller med om att det är en västerländsk företeelse och att det finns en viss koppling däremellan.

  20. Humanist skriver:

    T,

    Är det alls meningsfullt att tala om strukturell diskriminering i ett land som på samhällsnivå kvoterar in etniska minoriteter, homosexuella och kvinnor vid offentliga arbetsplatser och institutioner om man nu inte avser s.k. positiv diskriminering?

    Ditt grundlösa påstående om att Sverige var det sista europeiska landet som avskaffade slaveriet motbevisas förövrigt här:

    Mexiko: 1824 (16 september 1810 med själständihetsdeklarationen utropas frihet från slaveri)

    Storbritannien: 1772 (England) och 1833 (Brittiska Imperiet i sin helhet)

    Portugal: 1773

    Sverige: Träldomen avskaffad 1337, slaveriet (på den
    svenska kolonin Saint-Barthélemy) avskaffat 1847

    Danmark: 1848

    Frankrike: 1848

    Rumänien: 1856[27] (formell frigörelse av romer i Valakiet) och 1864[28] (verkställighet)

    USA: 1866

    Guldkusten (Ghana): 1874 efter brittisk erövring

    Kuba: 1886

    Brasilien: 1888

    Sudan: 1899 efter brittisk erövring

    Qatar: 1952

    Saudiarabien: 1962[20][21][22] (kung Faisals beslut 1962) och 1978[29] (konventionsratificering 1978)

    Jemen: 1962

    Mauretanien: 1981 och 2007[22] (parlamentsbeslut 2007)
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaveri

    I Afrika avskaffades slaveriet främst av engelsmännen vid koloniseringen även om den fortfarande existerar i Nordafrika och Mauretanien. Intressant att notera är också att det är den muslimska världen som avskaffade slaveriet sist i den mån det fortfarande inte existerar. Och även om det naturligtvis existerade svarta män på bägge sidor i det amerikanska inbördeskriget så var det fortfarande vita män som genom sina politiska ombud förklarade krig mot sydstaterna.

    Vad gäller USA’s tredje president Thomas Jeffersons syn på slaveriet står följande att läsa på Wikipedia även om han naturligtvis var ett barn av sin tid:

    “Jefferson var dock emot slaveri som princip och menade att alla människor hade rätt till frihet.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Jefferson

    I slutet av sitt liv förutspådde han också inbördeskriget 40 år innan det startade tack vare att frågan om slaveriet bjöd på en inbördes kollision. Till sist ser jag fram emot ditt svar på frågan om vilka länder i södra Afrika som har gamla demokratiska traditioner?! Eller menar du möjligen president Mugabe i Zimbabwe?

  21. Cecilia skriver:

    mohammad: Det går inte enbart mot bakgrund av att åklagaren lägger ner förundersökningen tro sig om att kunna genomföra framtida ”slavauktioner” utan att riskera åtal – om du nu hade en dylik på gång.

    Ä, nu tramsar du dig väl? 🙂

    Fokus är svårt. Har jag för mig.

    Jag förstår att du gärna vill se det som en yttrandefrihetsfråga – men vad jag kan se har anmälan inte prövats mot Yttrandefrihetsgrundlagen utan mot Brottsbalken.

  22. Cecilia skriver:

    Inte helt lätt, att kommunisera?

  23. Cecilia skriver:

    Humanist,

    Fint att du verkligen lägger ner energi på detta.

    Repeterar mig – sorry! Har nog inte riktigt koll på vad jag egentligen borde göra! Eller så har jag koll – dvs… vad var det nu jag skulle fixa? Äh, tror jag vet. Men bryr mig inte.

  24. Cecilia skriver:

    Hej alla
    Börjar om.
    Det enkla är det svåra, är min devis.
    Tror säkert att Humanist är med på det?
    Även om han tycks krångla till det.
    Kan ha fel iofs, men vem orkar bry sig.

    Ledsen för den nedvärderande tonen.
    Tror dock att det är selektivt – vem bryr sig.

  25. Cecilia skriver:

    Otroligt!
    2-3-hundra år. Blev 0 år.

  26. Cecilia skriver:

    Tänker bara lite.

    Hej

  27. Gurun Gudrun skriver:

    (Först råder jag Cecilia att ta ett varmt bad med några droppar äkta lavendelolja, det lugnar och rensar ut i sinnet; gjuter olja på vågorna för en säker angöring till hamn, med minst 7-8 timmars sömn.)

    Sedan vill jag ta tillfället i akt och tacka Vilks med följe för alla dessa underbart omöjliga cirkelresonemang; Exempelvis:

    “Bara vi fria demokrater i väst vet vad västlig, fri, demokrati är.”

    “Bara vi i konstvärlden vet vad världen av konst är.”

    “Bara det som jag själv ser är synligt.”

    Ack, hur länge skall detta så bedrägliga svansbitande fortgå?
    Jag förutspår en tid och ännu en tid till; gärna för lilla mig – det är ganska underhållande mellan varven.

  28. Lars Vilks skriver:

    Gurun. Fackkunskap fungerar på det sättet: Endast kärnfysiker vet vad kärnfysik är för något. När det gäller mera allmänna tankegångar som västerländsk demokrati kan dessa spridas lättare och förklaras. Däremot är det fel att tro att det är nödvändigt att vara “fri demokrat” för att förstå vad det är. Östeuropéerna visste naturligtvis vad detta handlade om även under den kommunistiska eran.

  29. Gurun Gudrun skriver:

    L.Vilks. För det första: Jag tycker nog du smickrar ganska många inom konstvärlden, inklusive dig själv, med din jämförelse. Kärnfysik är dessutom naturvetenskap – atomerna fanns, väntande på sin förklaring, redan innan den första kärnfysikern kom på (av egen kraft) att dela sina celler för att till slut kunna krypa upp ur havet i sin drypande laboratorierock.
    Hur som helst, om vi alla är fackmän, finns väl risken att förut nämnda kärnfysiker ENDAST vet vad kärnfysik är, vilket kan få en mängd problem att uppstå.
    Kognitiv Interaktivitet borde väl eftersträvas?
    Mycket tyder på att till exempel Einstein inte hade kommit så långt i sin forskning, om han inte varit den kreativa latmask, samtidigt insnöad på filosofi och violinmusik, som han var.
    Jag rekommenderar kärnfysik som konstnärlig inspiration – se bara Bohrs (nu avdankade) visuella atommodeller.
    För det andra: Tack för erkännandet av andra kulturer; hoppas bara du kan komma längre än till förtryckta europeer som redan varit medborgare i hundratals år.

  30. Krister skriver:

    Gurun Gudrun: atomerna fanns, väntande på sin förklaring

    Njaä, de är väl skapade av Demokritos, Bohr och kärnfysiker och avdankade i takt med att nya förklaringsmodeller dyker upp. Vibrerande strängar ljuder ju högst just nu.
    Var det inte de nya vetenskapsmodellerna som stod modell för de nya samhällesbyggena från upplysningstiden och framåt i väst. Och alltsammans reflekteras i den skapade konsten. Kognitiv Interaktivitet?
    Nu blir vi överkörda av effektivare kapitalistisk diktatur från öst medan korrumperade västdemokrater är fast i sina skönhetstävlingar. Vi kommer att behöva skapa nya modeller.

  31. Gurun Gudrun skriver:

    Ett tillägg:
    Jag glömde tacka Sverige för att de från och med i år (grundlagsändring den 24/11 2010) har erkänt samerna som ett folk. Fortfarande har landet dock inte ratificerat FNs ILO konvention (nr 169, år 1989) om urfolks juridiska rättigheter.

    Demokratiska stamsamhällen har det svårt i en demokratisk stat;
    Friheten ägs av erövraren.

    Jag slår några prövande slag på ringtrumman.

  32. mohammad skriver:

    Här pågår tydligen hjärnornas kamp – jag föredrar dock Cecilias Zen-prosa..

    Mohammad!
    Hej!
    Nu tramsar du dig väl?

    Fokus är svårt
    Inte helt lätt
    Har jag för mig

    Har nog inte riktigt koll
    Eller så har jag koll
    Men bryr mig inte

    Tänker bara lite
    Repeterar mig
    Börjar om

    Tycks krångla till det
    Tror jag vet
    Kan ha fel

    Otroligt!

    Vad var det nu jag skulle fixa?
    Vem orkar bry sig
    Egentligen

    Den nedvärderande tonen
    Det svåra
    Är min devis

    Ledsen?
    Sorry?
    Det är selektivt

    Äh!
    Vad var det nu jag skulle fixa?

    Cecilia – My Blue Eyed Girl – 2011 5 november kl 03:36 – 04:35

    http://www.youtube.com/watch?v=C8QJmI_V3j4

  33. Cecilia skriver:

    Krister: Njaä, de är väl skapade av Demokritos, Bohr och kärnfysiker och avdankade i takt med att nya förklaringsmodeller dyker upp. Vibrerande strängar ljuder ju högst just nu.

    Fast inte är de väl avdankade? Strängteorin är ju inte en ersättning, precis som kärnfysiken inte har gjort t ex Darwins teorier varken avdankade eller ogiltiga – allt är väl fortfarande giltigt under de förutsättningar som beaktats, har jag för mig?

  34. Cecilia skriver:

    mohammad: http://www.youtube.com/watch?v=C8QJmI_V3j4

    Du är för rar! Kram till dig.

  35. Cecilia skriver:

    Inte helt oäven nätläsning.
    http://thub.wordpress.com/2007/07/

  36. Kenneth Karlsson skriver:

    Mo SKINKA och Cecilia: kan ni inte kopulera någon annanstans.

  37. T skriver:

    “A kgotla is a public meeting, community council or traditional law court of a Botswana village (även i batswana i Sydafrika, min kommentar). It is usually headed by the village chief or headman, and community decisions are always arrived at by consensus. Anyone at all is allowed to speak, and no one may interrupt while someone is “having their say”. In fact there is a Setswana saying that the highest form of war is dialogue (ntwa kgolo ke ya molomo). Because of this tradition, Botswana claims to be one of the world’s oldest democracies.

    The custom of allowing everyone their full say is carried over into meetings of all kinds, from discussing a bill to a staff briefing, and can mean meetings last many hours.

    Kgotla can also refer to the place where such meetings are held. This can range from a few chairs under a shade canopy to a permanent ground with covered seating. In both senses, the term is a loan word in Botswana English from Setswana, where it means court.

    In South African English, a lekgotla is a meeting called by government to discuss strategy planning. The term is a loan word from Sesotho, again meaning court.”http://en.wikipedia.org/wiki/Kgotla

    De västerländska idéerna om alla människors lika värde och grundläggande rättigheter har ju sin grund i upplysningens ideal och hela idéen med dem gör väl att de inte låter sig betecknas som västerländska – de är moderna och skall därför vara allmängiltiga, framdrivna av stora tänkare inom en bildad samhällselit, i väst – men förankringen i den folkliga myllan där är fortfarande relativt grund. Det var tankar som även dess upphovsmän hade svårt att omsätta i praktiken. Förenta staterna grundades på dessa ideal, men man struntade i att låta svarta och omfattas av dem. Man slogs småningom delvis för att frige slavarna, men riktigt samma rättigheter tyckte ivrarna för den västerländska demokratin inte att man behövde ge dem, det fordrades en hel del bråk och blodspillan innan man kunde gå i samma skolor eller sitta i samma del av bussen som övriga medborgare och varken Reagan eller Thatcher, ledarna för ett par av dessa demokratiska samhällsbyggen, tyckte att det verkade vara nödvändigt att avskaffa apartheidregimen i Sydafrika och ge alla människor lika rättigheter i detta land, det var något man motverkade. I och med ett folkmord genomdrivet av den demokratiskt valde Adolf Hitler och i och med att utbildningsnivån i väst höjts markant har dessa idéer äntligen fått en någorlunda folklig förankring, men alldeles självklart är det inte att man ska kunna gifta sig med vem man vill, att grundläggande mänskliga rättigheter som att t.ex. få gå i skola eller få sjukvård ska gälla även de som inte har uppehållstillstånd eller att barn ska få växa upp med sina familjer (inte om de inte har pass från rätt land). Kort sagt, Mandela och Gandhi, har och har haft en djupare förståelse för, och gjort mer för demokrati och mänskliga rättigheter än George W Bush och Thatcher.

  38. T skriver:

    Lars, Krister, Humanist: Ingen kommentar om huruvida ni anser att Kgotla-traditionen är en typ av demokratisk tradition?

  39. Lars Vilks skriver:

    T. Jodå, visst kan man säga att Kgotla-traditionen är en typ av demokratisk tradition. Men förmodligen har den inte påverkat den moderna demokratin som är ett speciellt komplex när hela stater skall styras genom demokratisk ordning. Den infördes sent och är alltid organiserad genom ombud. Direkt demokrati har inte setts som någon fördel. En svår fråga för upphovsmännen var att bestämma om alla människor var lämpliga att delta i det demokratiska arbetet. Det är idag lätt för oss att finna brister och fördomar i de tidiga modellerna.

  40. Humanist skriver:

    T,

    Problemet med den här typen av direkt demokrati är att individens fri- och rättigheter bygger på etnicitet och inte på medborgarskap. Demokratin i stadsstaten Aten utmärkte sig på samma sätt. Som Vilks framhöll blir det vissa problem om man överför det lilla byrådets form av direkt demokrati till den stora nationalstatens – som vi är vana vid – eftersom den även måste ta hänsyn till etniska minoriteter och andra grupper i samhället.

    I västvärlden skapades nationalstaten före den moderna demokratin som tvingades fram genom en liberal livsåskådning. Samma liberalism talar om allas lika värde och likhet inför lagen med medborgerliga rättigheter som till skillnad mot den atenska stadsstaten eller Kgotlas byråd omfattar alla medborgare oavsett bakgrund.

    I västvärlden kom alltså det liberala tänkandet före demokratin vilket är en förutsättning för varaktig stabilitet utan att det ska mynna ut i tyranni och despotism, vilket exempelvis Ryssland är ett gott exempel på. Om inte demokratibygget grundas på liberala principer riskerar det även att leda till en etnificering av samhället och diskriminering av olika minoritetsgrupper.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.