I senaste numret av Artforum berättar Daniel Birnbaum något om sina förhoppningar på den biennal han nu organiserar i Venedig. Årets konsthändelse lär det hur som helst bli för det är svårt att se något alternativ. Det sker alltid något i Venedig eftersom stora delar av konstvärlden då har samlats. Konsten produceras alltid utifrån gemensamma ansträngningar.
”Något har brutit samman”, säger Birnbaum och åsyftar naturligtvis i första hand lågkonjunkturen. Dock verkar det inte som om lågkonjunkturen utvecklas till den katastrofala dränering av civilisationen som tycktes skymta för ett par månader sedan. I alla fall menar curatorn: ”Och så hoppas jag att denna biennal inte enbart presenterar fragment av något som har brutit samman utan också ger oss en glimt av något som kommer – om inte någon ny och sammanhängande vision, så åtminstone en uppstigande mångfald av möjligheter.”
Jaha, han har lärt sig att tala som en diplomat, men det kan ligga något i det. Många av de utvalda konstnärerna är inte särskilt välkända och därför är det säkert möjligt att finna ett och annat av intresse. Så brukar det förstås vara med alla större utställningar. Om inte helheten kan leverera konstaterar kritikerna alltid att det fanns en del enskilda verk att beakta.
En av dem vi kommer att stifta bekantskap med är Goshka Macuga, polsk konstnär som är verksam i London. Jag skrev om henne för en tid sedan. Man kan nog utgå ifrån att hon kommer att göra sig synlig. Jag föreställer mig en storsatsande Macuga på biennalen. Och det finns anledning att hålla ett öga på den här damen. Hon har en sylvass kurva på artfacts och är på väg mot 1 000 – strecket. Precis där – under 1 000 och ett stycke neråt – finner man morgondagens stjärnor. Macuga är känd för sitt omfångsrika nätverk och sitt föredömliga sätt att utnyttja det. I sin konst har hon en inriktning på konsthistoria, etnologi, psykologi, esoteriska vetenskaper, men också social kritik. Hon anser att konsten kan åstadkomma sociala förändringar.
En förövning på Macugas tänkbara övningar kan man finna i hennes arbete i Ladonia Biennial.
Ståtlig barockmusik!