Jag har tillbragt två dagar i norska Skien. I Norge finns det flera jurybedömda utställningar som är knutna till en viss landsdel. Min uppgift var att sitta med i juryn för Sörlandsutstillingen. Dessa utställningar är inte utan betydelse och under senare år har man ansträngt sig för att de skall bli intressantare och ha starkare anknytning till samtidskonst.
Precis som det är överallt domineras de sökande till Sörlandsutstillingen av modernismen. Modernister är vanligtvis inte förtjusta i curatorer och curatering men det lutar ändå alltmer åt det hållet. Exempelvis är Vestlandsutstillingen (öppnar januari 2009) numera försedd med tema och curator. ”Kjärlighed” (på danska) är det tema som Tommy Olsson har valt med lämpliga formuleringar:
”Spørsmålet der var om vi har å gjøre med ett nytt romantisk opprør innen samtidskunsten, manifestert i en postironisk inderlighet og oppriktighet. Siden dette er relevante og fortsatt aktuelle problemstillinger tar vi det videre, og helt ut, og graviterer inn mot kjernen av hva det ytterst dreier seg om i dette livet, og som alt med noen form for mening er fundert i; den intense mellommenneskelige interaktiviteten vi her har valgt å benevne på dansk; kærlighed.”
Sörlandsutstillingen har ingen curator men valet av juryn pekar i den riktningen. Jag har fått sällskap av Ivan Galuzin (video) och Kristian Skylstad båda välkända på den experimentella norska samtidsscenen. Galuzin gick ut Kunstakademiet 2006 och Skylstad (video) är ännu student där. Vad det blir för resultat av den här kombinationen får vi se lite längre fram.
Leopold Kessler ställer ut på Malmö konsthall. Han har gjort sig känd för sina distinkta och spirituella ingrepp i den offentliga miljön. Det finns många bilder att begrunda på konsthallens hemsida. Om man så önskar kan man se det som socialkritik. Carolina Söderholm skriver i SDS:
”Med sina försynta, privata ingrepp inrättar sig Kessler bara alltför väl i samhällets vardagsmiljö, samtidigt som han med ett skickligt grepp undergräver själva kärnan i dess offentliga grundprincip.”
Jo, det känns igen, så brukar det låta. Men frågan är vad som undergrävs och framför allt vem som nås av denna undergrävningsupplysning. Kritikerna och konstvärlden är väl redan upplysta och de andra som vare sig kommer till utställningen eller intresserar sig för Kesslers konceptkonst lär inte heller vara någon åtkomlig målgrupp. Vad konsten gör för något med sin publik är lika gåtfullt som alltid.
När det skrivs ”inrättar sig Kessler bara alltför väl i samhällets vardagsmiljö” gissar jag att det syftas på den uppenbara humorn i konstverket på bilden ovan, men som så ofta blir kritikerns/curatorns beskrivning totalt humorlös. Det här är ett av många problem som (om jag får uttrycka mig fint) konstdiskurs numera så gott som alltid dras med. Den är så förbannat tråkig. Passar på att smöra lite och påstår att dina konstdiskurstexter (Lars Vilks) alltid är roliga, något som gör dem bra i mina ögon.
home mortgage loans mortgage loans 100
???????????
cn, tack för att du liksom jag är trogen läsare av denna blogg. Vi har även det gemensamt att vi inte förstår så bra. 🙂
mellis:????????????????????????????????