Del 610: Den asiatiska hösten

Tveklöst är det en konsthistorisk händelse när alldeles snart den asiatiska hösten rullar igång. Biennalerna och triennalerna myllrar. Först kommer

Gwangjubiennalen i Sydkorea den 5 september under ledning av Okwui Enwezor. Den får sägas vara det mäktigaste försöket att flytta intressesfären österut. Den bär också med sig en liten trend som kan upptäckas på flera håll; att den stora konsten inte når fram. Det kan man bädda in i en temaförklaring:

” th Gwangju Biennale is a report on the distribution system of artistic and cultural forms and a reflection on the intermediary gap between artists, producers, practitioners, and audiences”.

Och inte lär det bli bättre efter biennalen.

Den 6 september går det loss för Guangzhoutriennalen i Kina: ”A farewell to post-colonialism” där Sarat Maharaj, i Sverige känd från Malmö konsthögskola, är en av curatorerna. Så sant som det är skrivet. Postkolonialismen tunnar ut sig alltsedan den sprang fram med full styrka med Documenta 2002. Från Sverige deltar Matts Leiderstam

Den 6 september är det också dags för Busanbiennalen (Sydkorea). Där har man kommit fram till att det är dags för ett nytt varv med Bataille. Läs bara den här matsedeln:

“After the 1980s, several leading post-modern critical theorists expanded the concept of ‘informe’, which is a concept similar to expenditure, into a theory reinterpreting the entire contemporary art. This approach is aesthetics pursuing degenderization, decategorization, eroticism, disintegration of reproductive order, aesthetics of entropic degeneration , grotesqueness , disintegration of “artwork” concepts, disruption of subjects, others, collapse of confrontational structure between the center and the peripheral, an end to the confrontation between the conservative and the radical aesthetics, as well as the aesthetics of transgression”

Svensk deltagande: Lisa Jeannin.

9 september öppnar Shanghai. Där är temat svagare och handlar nog mest o matt visa samtidskonst: ”to focus on people and their conditions in the dynamic urban space”.

11 september drar det igång i Singapore. Tydligen har inte fantasin räckt till för arrangörerna utan man nöjer sig med en ramsa:

”it is through Wonder that we are asked to reach beyond the apparent and to delve deeper into a new revelation and understanding about our world.” (alltså konstens under)

13 september skall det bli social kritik på Taipeibiennalen i Taiwan vilken:

”originates from a constellation of correlated themes all connected to neo-liberal capitalist globalisation. The threads of investigation in the exhibition include urban transformation in Taiwan, circumstances for immigrant and illegal labour, mobility, borders, divided states and micro-nations, permanent war condition, ecological breakdown, global unrest, and the opportunities for change.”

Också den 13 september invigs triennalen i Yokohama, en av curatorerna är Daniel Birnbaum. I den här biennalen (tema: Time Crevasse) återfinner relativt många välkända namn men inledningstexten är heroisk:

”Art shakes up our everyday perceptions. It gives us glimpses of the “abyss” we normally fail to notice, or perhaps pretend not to notice. It can horrify us, give us courage, console us, or provide us with what we need to face life.”

Tja, man kan alltid hoppas på att enskilda verk eller utställningen som helhet kan överraska. Men, som sagt, det intressantaste är en asiatisk storsatsning som säkert innebär en verklig expansion av konstscenen.

Men det hade varit intressant med en rundresa i Asien. För min del blir det dock att ta hand om löpande ärenden den närmaste ty då faller de tätt. Till råga på allt fick Wotans torn, den yttersta delen av Nimis, en skada i fören av sommarens orkan. Därför krälar jag dagligen i dess underrede med stenkistor och spikning.

wotanmin.JPG
Ett något skadat Wotans torn

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Nimis, Samtidskonst, Tillståndet i konsten 2008. Bokmärk permalänken.

1 svar på Del 610: Den asiatiska hösten

  1. Swedish Democrazy skriver:

    Snaphanen citerer svensk kunsthistoriker:

    “Vi gentager disse års helt centrale svenske replik. Lars Berglund, docent i kunsthistorie:

    “Detta är förste gången i världshistorien som en demokratisk vald regering tvingar sit eget folk at bekosta sin egen kolonisering“.”

    http://snaphanen.dk/2008/09/02/sa-begyndte-ramadanen-who-cares/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.