Del 540: Revolutionär pedagogik

Jag inser att jag måste ta ett visst bildningsansvar. När Christer Eriksson skriver detta:

”Lars, vad är ändamålet med s.k. modern konst där tavlan består av färgrika streck och färgklumpar. Jag är medveten om uttrycket: “Objektet ligger i betraktarens ögon”, men det är så sällan jag själv kan uppfatta vad det “objektet” i så fall skulle vara?”

Kom igen Christer, det där har vi klarat av för många decennier sedan. Vi går istället direkt in i samtidskonsten. I denna bransch kan man också finna goda uppslag för de revolutionärer som har anmält sin vilja till kraftfull förändring. Men hur går en revolution till idag? Där kan samtidskonsten hjälpa till. Guy Ben-Ner (2008) firar just nu triumfer med sin revolutionära anda på Ikeas varuhus. Se själv och begrunda.

Lite kraftfullare tag kan man lära sig av Jonathan Meese

Med full kraft på Tate Modern

Och mera sofistikerat Ezra Pound på Volksbühne Berlin

Idag är måleriet starkare än på mycket länge, säger man nu på Ystad Konstmuseum. Vad var det man sa 2004? Alfons Hug, curator för São Paulo biennalen: “Why is painting, which is also prominently represented at the Biennial, today yet again experiencing a rebirth?”

advkorr1lit.JPG
Performance 1976: Advokat Conte-Vilks förbannelse

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Samtidskonst. Bokmärk permalänken.

13 svar på Del 540: Revolutionär pedagogik

  1. Christer Eriksson skriver:

    Nej Lars, jag tror det går djupare än så. Jag menar att den religionskritiken som finns är nyttig men alla måste tåla den. Det som är upphovet till modern konst är Kant, han skrev också “kritik an der vernuft”,kritik av förnuftet, vore det inte rätt att i konsekvensens namn då också kritisera Kant?

  2. Christer Eriksson skriver:

    Lars, Kant är överallt idag, inte bara bland alla akademiker, men också bland dem flesta människor. Dem vanliga föreställningarna som härstammar från Kant är som följer: Vi kan inte förstå världen som den är, bara som den ser ut för oss. Det finns ingen objektivitet, bara inter-subjektivitet- något är kanske sant för mig men det behöver inte vara sant för dig. Logik har ingenting med verkligheten att göra, känslor är viktigare än förnuft, allt som är moraliskt är plikter. Det som är moraliskt är att utföra plikter utanför oss själva, utan något som helst belöning utanför oss själva?

  3. Christer Eriksson skriver:

    Filosofi borde ha som uppgift att förstå verkligheten som den är, för att kunna ge en vägledning om hur dem bör leva, vilka val dem bör företa för att kunna leva ett lyckligt liv.

  4. Christer Eriksson skriver:

    Kant påstår exempelvis att sinnena är som blå glasögon som förvränger våra observationer och gör allt vi ser till en blåaktig färg. Kant tar här fel, eftersom en förvrängning alltid är en förvrängring av det som är riktigt. Ska vi prata om en förvrängring betyder det att vi måste ha något korrekt att sammanlikna det med. Men vad kan en sinnesupplevelse sammanliknas med? Det verkar som om Kant önskar att företa en sammanlikning oavsett av sinnena. Detta är naturligtvis omöjligt. Blå glasögon förvränger sinnesupplevelsen, men sinnesupplevelsen är det grundläggande, och det är meningslöst att prata om att denna är en förvrängning, sinnesupplevelsen är det vi måste ta utgångspunkt i, ingen annan startpunkt.

  5. Christer Eriksson skriver:

    Lars, avslutningsvis vill jag säga att förnuftet är den förmåga som människan har till att identifisera och intergrera det material som det mottar via sinnena. Metoden som det använder är logik. Förnuftet är den enda vägen till abstrakt kunskap, och den är inte begänsad!

  6. Lars skriver:

    Christer, Trots allt är det en obetydlig del av vår tid som förnuftet är påslaget. Det mesta av tillvaron rör sig framåt automatiskt. Med filosofin skaffar man sig en överblick och organisation men denna är en konstruktion som vi inte lever i. Det är enda det vi har att hålla oss till och den objektiva grund där subjekten kan mötas.

  7. RURIK (ria) skriver:

    Christer Eriksson: Filosofin har strävat efter att åtskilja begreppen sannhet och verklighet. Sannheten kan verifieras med logiska och matematiska metoder.
    När nu den kvantfysiska forskningen ogiltigförklarat sannhet som ett relevant begrepp inom den fysiska världen står filosofin inför helt nya förutsättningar som vetenskap betraktat.

  8. Christer Eriksson skriver:

    Lars, min fråga var ärlig och uppriktig! Däremot tycker jag inte att du tar något “bildningsansvar” med ditt svar: “Kom igen Christer, det där har vi klarat av för många decennier sedan.”

  9. Lars skriver:

    Utmärkt att du insisterar. Den abstrakta konsten skapades omkring 1910 av Kandinsky och har sedan dess etablerat sig synnerligen väl. Fullt ut har den aldrig lyckats att bli folklig eftersom denna kategori vill se vad det föreställer. Om just den saken skulle vara ditt problem har vi readymaden, t ex Duchamps pissoar som man lätt kan se vad den föreställer.

    Vill du “förstå” och uppskatta abstrakt konst fordras det lite arbete. Man får läsa dess historia, se på de många utövarna och deras verk. Uppskattningsvis tar det 6-8 veckor innan du är fylld av entusiasm för denna konstform. Men nödvändigt är en handledare vilket jag erbjuder mig att vara.

  10. Christer Eriksson skriver:

    Lars, tack för erbjudandet. Kan du lära mig att förstå abstrakt konst på åtta veckor så är det värt ett försök!

  11. Støt Holland skriver:

    Jyllands-Posten:

    “Koran-film: Pres for aktiv dansk rolle

    Af KRISTIAN KLARSKOV og JESPER KONGSTAD Jyllands-Postens korrespondent

    Offentliggjort 12.03.08 kl. 12:24

    Både DF, S og Venstres gruppe i EU-Parlamentet opfordrer den danske regering til at komme mere aktivt på banen i forsvaret for ytringsfriheden i EU. Men statsministeren vil ikke på forhånd love at rejse diskussionen om Koran-film på EU-topmøde i morgen.

    Den danske regering får kritik fra egne rækker for at være alt for passiv i forsvaret for ytringsfriheden i den højspændte sag om den islamkritiske Koran-film, som den hollandske højrepolitiker Geert Wilders vil offentliggøre om kort tid.

    Både Dansk Folkeparti, Socialdemokratiet og Venstres gruppeformand i EU-Parlamentet opfordrer Anders Fogh Rasmussen (V) til at rejse sagen på EU-topmødet torsdag og fredag i Bruxelles.

    Partiformand Pia Kjærsgaard (DF) undrer sig over, at regeringen ikke meget tidligere har meldt sig på banen som forsvarer af ytringsfriheden ved at sige fra over for ethvert forsøg på at forhindre filmens offentliggørelse

    »Statsministeren burde højt og klart sige fra over for dette. Vi vil ikke finde os i det, og vi vil heller ikke finde os i, hvad Sloveniens udenrigsminister mener,« siger Pia Kjærsgaard.

    Det slovenske EU-formandskab fordømte mandag i Bruxelles den hollandske film som en tåbelig provokation.

    Sloveniens udenrigsminister, Dimitrij Rupel, advarede om, at filmen kan krænke millioner af muslimer og opfordrede alle til at undgå provokationer og i stedet være forsigtige.”

    http://jp.dk/kultur/film/article1293699.ece

  12. Ytringsfrihed men... skriver:

    Politiken:

    “Ytringsfrihedens MEN …?

    Skrevet af Rune Engelbreth Larsen 10. Mar 15:48

    Mens religionshistoriker Tim Jensen forsvarede den position, at islam er alt andet end den sort/hvide stereotypi, som efterhånden fylder danske medier, sammenlignede sognepræst Katrine Lilleør i Deadline 2. sektion (9. marts) hendes egen og andre kristnes parathed til at finde sig i hån, spot og latterliggørelse over spisebordene og i aviserne, med den manglende evne og parathed til det samme fra muslimers side, og som eksempel fremhævede hun Monty Pythons film ‘Life of Brian’.

    Har vi ikke set og hørt dette mange gange? Men hvor god er parallellen?”

    http://blog.politiken.dk/engelbreth/2008/03/10/ytringsfrihedens-men/
    _

    Rune Larsen gør brug af sin ytringsfrihed og håner den kristne minoritet ved at afbryde en gudstjeneste:

    http://snaphanen.dk/2008/01/29/hedegaard-vs-engelbreth-pa-p1/

  13. Et moderne ikon skriver:

    Berlingske Tidende om Bombe-Muhammed som et moderne ikon:

    “Bombe-Muhammed

    Af Poul Høi

    Mandag den 10. marts 2008 kl. 04:29

    Lad mig stille et enkelt spørgsmål:

    Hvorfor er der ingen af de førende amerikanske medier, som har bragt Kurt Westergaards tegning af bombe-Muhammed?

    Det er ikke, fordi de ikke har skrevet om Muhammed-balladen, og det er ikke, fordi de har manglet en nyhedskrog. Den konservative Wall Street Journal bragte således i forrige weekend en forsideartikel om, at Westergaard nu vil forsøge at sælge sin originaltegning og tjene nogle penge til sine børn og børnebørn, og det skal være ham vel undt – men jeg undrede mig såre over, at avisen ikke bragte hans tegning som illustration. Jyllands-Postens kulturredaktør Flemming Rose var i artiklen citeret for, at tegningen var et moderne ikon, akkurat som Che Guevara, men hvorfor måtte Wall Street Journals millioner af læsere så ikke se det moderne ikon?”

    http://usablog.blogs.berlingske.dk/2008/03/10/bombe-muhammed/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.