Del 153: Likafullt som en älg

AlgLITwotan.JPG
Vid Wotans torn den 21 september 2006

Som en älg i solnedgång står den där. Det borde varit smaklöst. Låt vara att objektet inte företer en omedelbar likhet med en älg, men med lite god vilja är det inte långt borta.

Det går för sig, men solnedgångar är svåra i nuläget. Gamla autentiska solnedgångar får i rättvisans namn betraktas som autentiska, ännu oförstörda i den inflation som skulle komma som en lavin och störta ner i folkdjupen och in i folkhemmen.

Friedrich_C Sunset brothers 30-35.jpg
Autentisk solnedgång: Bröder i solnedgång, Caspar David Friedrich 1830-35

Dussintillverkade och taffligt gjorda fick vi något som vi med lättnad kunde känna igen som omöjlig konst, ett signum för den dåliga smaken. När vågen med dålig smak som god smak anlände med postmodernismen kom hötorgsgreppet åter till heders. Inte så egendomligt, eftersom det samtidigt blev en konst i readymadens tid kunde vad som helst användas. Och en konst som kunde räddas ur utsatta belägenhet genom att vara något annat. En alltför enkel ironi för att kunna bli till något.

I Sverige är Ernst Billgren den avancerade dåliga smakens företrädare. Men det får omedelbart sägas att det rör sig om högeligen assisterade readymades, ja inte ens readymades, snarare har han lånat in ett litet tonfall, ett motiv som han sedan fyller med inslag som signalerar den högdiskurs som det trots allt måste handla om. Han berättar historier om nutid, han briljerar med målerimåleri och visar prov på sin outsinliga kreativitet genom de mest osannolika kombinationer. Billgrens arbeten kan läsas som socialkritik och som institutionskritik om man så önskar.

Ingen lär ha undgått att han samlat sig till en stor utställning på Lars Bohman ”Tjyvar” som pågår till den 1 oktober. Utställningen har fått bra kritik. Det tycks vara så att det går bra för Billgren på nästan alla plan. En perfekt karriär, en klädsam ödmjukhet, en förmildrande humor, en sympatisk människa. Att han har en del motståndare får räknas på pluskontot, eljest hade det nästan blivit outhärdligt. Det enda han inte gör är intressant samtidskonst. För det har han blivit alltför gammal och alltför specialiserad. Säkert har han av olika orsaker bestämt sig för att genomföra sitt värv i Skandinavien. På artfacts har han aldrig rosat någon marknad och just nu har han dessutom förlorat sin placering.

Ernst Billgren, har han någonsin försökt sig på en älg i solnedgång? Det måste ha varit länge sedan. Hans djur är rävar, rådjur och fåglar. Skall han någonsin möta sin älg? I solnedgång?

moosepaint.jpg
Äkta älg

billgren e borg 85LIT.JPG
Solnedgång med annat djur än älg
Ernst Billgren: Borg 1985

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

3 svar på Del 153: Likafullt som en älg

  1. klas skriver:

    Hej Lars,

    bra bilder till dagens text…har dock en fundering på om inte den sista bilden är en solUPPGÅNG?:-)

    Ha en bra helg!

    Klas

  2. klas skriver:

    p.s du får gärna skicka lite bilder från moss d.s

    Klas

  3. Lars skriver:

    Klas, strängt taget är Friedrich bild inte någon solnedgång utan en månuppgång, men jag tog mig friheten att välja den eftersom de två hattarna är så strålande, likt mänskliga älghorn de lysa mot skyn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.