Del 37: En julberättelse: Konstens födelse (1)

Konstens födelse

Konstteorin står för närvarande svagt. Men situationen kan nog sammanfattas med att den allmänna meningen accepterar den institutionella konstteorin tillsammans med tanken att konst alltid har funnits – en föga lyckad kombination. Konstbegreppet har, och det är också en allmänt vedertagen synpunkt, tillkommit någon gång i slutet av 1700-talet. Men att konsten skulle finnas innan dess är den vanliga synpunkten. Om det inte vore så skulle konsthistorien inte kunna motiveras.

Jag skall nu företa en rekonstruktion av konstens födelse. För att det skall vara möjligt får några premisser ställas upp. Det handlar om sådant som måste gälla om vi skall tala om konst i vår moderna bemärkelse.

Två saker är nödvändiga för att konsten skall komma igång. Det ena är att den placeras på hög ambitionsnivå. ”Konst” i bemärkelsen diverse tekniker har ingen social status. Produkterna, vare sig det handlar om att göra bilder, lägga tak eller tillverka vagnar, är bruksvaror. De kan naturligtvis ändå bli beundrade och attraktiva. Men för att vi skall kunna tala om konst i vår mening skall vi ha en konst som svingar sig upp till de ontologiska höjderna. Det handlar om en skillnad som är lätt att förbise, skillnaden på högt och lågt, det som görs med anspråk och vilja på ett djupt plan och det ytliga.

Den andra är att avskilja en grupp av ”konster” och göra dem till ”skön konst” men då i bemärkelsen att utövas med ontologiska ambitioner. Genom att vi får en grupp av olika tekniker blir själva ”konsten” en abstrakt princip. ”Konsten” har inget specifikt utseende utan kan finnas i form av text, musik eller bild. Men det för inte med sig att text, musik och bild alltid skulle vara konst. Det blir fråga om att vissa objekt är konstobjekt. Det går inte att ställa upp några tydliga kriterierna på hur ett icke-konst objekt skiljer sig från ett konstobjekt.

Nå, konstens stund infann sig när professor Kant funderade i sin studerkammare i Königsberg i slutet av 1700-talet. Hans bekymmer var att de två grundläggande betingelser för tillvaron som han ägnat var sin skrift åt inte kunde förenas. Å ena sidan fanns kunskapen som vanns genom att fenomenen kunder sorteras i olika begrepp, å den andra etiken och den ideala tillvaron som förblev svävande ovanför verklighetens händelser. Det kom då för honom att estetiken skulle kunna vara den räddande ängeln, broslaget mellan ideal och verklighetsbild, mellan moral och kunskap. I den estetiska upplevelsen såg han en harmoni som han menade var en avspegling av både idealens värld och sökandet efter kunskap. I första hand vände sig Kant till naturen, naturens skönhet var den grund mot vilken människan kunde blicka sedan hon genom sitt tänkande förlorat denna ursprungliga harmoni och enhet som kännetecknar naturen. Estetiken har enligt Kant två karaktärer, skönheten, ”det ointresserade välbehaget” och det sublima som är upplevelsen av det gränslöst storslagna.

Men Kant ser också konsten som en möjlighet och bereder den avsevärd plats i den i sin banbrytande skrift ”Kritik av omdömesförmågan” från 1790. Konsten och det konstnärliga geniet kan också åstadkomma broslaget över den klyfta som filosofin åstadkommit.

Kant går också genom de aktuella konsterna. Här är det fortfarande så att uppräkningen inte helt överensstämmer med dem som skulle bli standard något längre fram i tiden. Han har exempelvis med retoriken, trädgårdskonsten (vilken räknas till måleriet dit även utsmyckningar hör) och det hantverk som är en del av arkitekturen i form av inredning. Högst sätter han diktandet, därefter musiken och sedan måleriet (för att den ligger nära teckningskonsten som är grunden för bildande konster).

Att Kants genomgång av konsterna ter som den gör måste förstås mot bakgrunden att det som ännu inte införts är att konstnären kommunicerar något andligt genom verket. Det som sker är att omdömesförmågan kan uppfatta objektets harmoni.

Men Kant har satt konsten i marschordning. Hans tankar och hans skrift skulle snart fyllas ut på ett överväldigande sätt.


Kant skapade genom en tilfällighet konsten 1790

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori. Bokmärk permalänken.

2 svar på Del 37: En julberättelse: Konstens födelse (1)

  1. Pingback: Buy perc0cet online.

  2. Pingback: Copyriot » Födelsedagsfirandet som träffar 999 827 år fel

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.